Universal Dependencies - Swedish - LinES

s-301

sv_lines-ud-train-doc4-1492

Mina förklaringar hörde han inte på, satt bara och snurrade en lackstång mellan fingrarna och upprepade ideligen att situationen var 'ytterst allvarlig, ytterst allvarlig'.

He paid no attention to my explanations, and, playing with a stick of sealing-wax, repeated several times that the situation was 'very grave, very grave. '

s-302

sv_lines-ud-train-doc4-1493

Det gick rykten om att en mycket viktig station var i fara och att dess föreståndare, mr Kurtz, var sjuk.

There were rumors that a very important station was in jeopardy, and its chief, Mr. Kurtz, was ill.

s-303

sv_lines-ud-train-doc4-1494

Han hoppades att det inte var sant.

Hoped it was not true.

s-304

sv_lines-ud-train-doc4-1495

Mr Kurtz var...

Mr. Kurtz was...

s-305

sv_lines-ud-train-doc4-1496

Jag kände mig trött och irriterad. Fan ta Kurtz, tänkte jag.

I felt weary and irritable. Hang Kurtz, I thought.

s-306

sv_lines-ud-train-doc4-1497

Jag avbröt honom med att jag hade hört talas om mr Kurtz vid kusten.

I interrupted him by saying I had heard of Mr. Kurtz on the coast.

s-307

sv_lines-ud-train-doc4-1498

Jaså det talas om honom därnere, muttrade han för sig själv.

'Ah! So they talk of him down there, he murmured to himself.

s-308

sv_lines-ud-train-doc4-1499

Sen började han på nytt, igen, försäkrade mig att mr Kurtz var hans bäste agent, en enastående kraft och av den största betydelse för bolaget; därför måste jag ju förstå hans ängslan.

Then he began again, assuring me Mr. Kurtz was the best agent he had, an exceptional man, of the greatest importance to the Company; therefore I could understand his anxiety.

s-309

sv_lines-ud-train-doc4-1500

Han var mycket, mycket orolig, sa han.

He was, he said, 'very, very uneasy. '

s-310

sv_lines-ud-train-doc4-1501

Han flyttade sig mycket riktigt hit och dit i stolen, suckade: Ja, Kurtz, ja!, bröt av lackstången och verkade alldeles förvirrad av missödet.

Certainly he fidgeted on his chair a good deal, exclaimed, 'Ah, Mr. Kurtz!' broke the stick of sealing-wax and seemed dumbfounded by the accident.

s-311

sv_lines-ud-train-doc4-1502

Sen ville han veta 'hur lång tid skulle det ta' ...

Next thing he wanted to know 'how long it would take to' ...

s-312

sv_lines-ud-train-doc4-1503

Jag avbröt honom igen.

I interrupted him again.

s-313

sv_lines-ud-train-doc4-1504

Eftersom jag var hungrig och tvingades att stå på köpet började jag bli ursinnig.

Being hungry, you know, and kept on my feet too, I was getting savage.

s-314

sv_lines-ud-train-doc4-1505

Hur ska jag kunna veta det? sa jag.

'How could I tell, I said.'

s-315

sv_lines-ud-train-doc4-1506

Jag har ju inte ens sett vraket – det tar väl flera månader.

I hadn't even seen the wreck yet – some months, no doubt.

s-316

sv_lines-ud-train-doc4-1507

Jag tyckte allt det där pratet var meningslöst.

All this talk seemed to me so futile.

s-317

sv_lines-ud-train-doc4-1508

Flera månader, sa han.

Some months, he said.

s-318

sv_lines-ud-train-doc4-1509

Nå, låt oss säga tre månader, innan vi kan ge oss av.

'Well, let us say three months before we can make a start.

s-319

sv_lines-ud-train-doc4-1510

Ja. Det borde räcka för den där angelägenheten.

Yes. That ought to do the affair.

s-320

sv_lines-ud-train-doc4-1511

Jag rusade ut ur hyddan (han bodde ensam i en lerhydda med en slags veranda) muttrande för mig själv vad jag tyckte om honom.

I flung out of his hut (he lived all alone in a clay hut with a sort of veranda) muttering to myself my opinion of him.

s-321

sv_lines-ud-train-doc4-1512

En sån idiot! Sånt struntprat!

He was a chattering idiot.

s-322

sv_lines-ud-train-doc4-1513

Efteråt fick jag ta tillbaka, när jag med häpnad kunde konstatera med vilken exakthet han hade beräknat den tid 'angelägenheten' skulle ta.

Afterwards I took it back when it was borne in upon me startlingly with what extreme nicety he had estimated the time requisite for the 'affair.'

s-323

sv_lines-ud-train-doc4-1514

Jag tog itu med arbetet dagen därpå och vände därmed så att säga ryggen åt stationen.

I went to work the next day, turning, so to speak, my back on that station.

s-324

sv_lines-ud-train-doc4-1515

Det kändes som om detta var min enda möjlighet att hålla kontakten med livets försonande realiteter.

In that way only it seemed to me I could keep my hold on the redeeming facts of life.

s-325

sv_lines-ud-train-doc4-1516

Men man måste ju vända sig om ibland, och då såg jag bara stationen och männen som planlöst drev omkring i solskenet.

Still, one must look about sometimes; and then I saw this station, these men strolling aimlessly about in the sunshine of the yard.

s-326

sv_lines-ud-train-doc4-1517

Jag måste ibland fråga mig vad meningen var med alltihop.

I asked myself sometimes what it all meant.

s-327

sv_lines-ud-train-doc4-1518

De strövade hit och dit med sina löjliga långa stavar i handen som en skara avfälliga pilgrimer instängda bakom ett förtrollat stängsel.

They wandered here and there with their absurd long staves in their hands, like a lot of faithless pilgrims bewitched inside a rotten fence.

s-328

sv_lines-ud-train-doc4-1519

Ordet 'elfenben' fyllde luften, viskades, suckades fram.

The word 'ivory' rang in the air, was whispered, was sighed.

s-329

sv_lines-ud-train-doc4-1520

Man kunde tro att de tillbad det.

You would think they were praying to it.

s-330

sv_lines-ud-train-doc4-1521

En vettlös snikenhet förpestade alltsammans, som en likstank.

A taint of imbecile rapacity blew through it all, like a whiff from some corpse.

s-331

sv_lines-ud-train-doc4-1522

Aldrig i mitt liv har jag sett något så overkligt.

By Jove! I've never seen anything so unreal in my life.

s-332

sv_lines-ud-train-doc4-1523

Och utanför stod den tysta vildmarken kring denna avröjda fläck som någonting väldigt och oövervinneligt – som ondskan eller sanningen – och väntade tåligt på att detta spöklika intrång skulle ta slut.

And outside, the silent wilderness surrounding this cleared speck on the earth struck me as something great and invincible, like evil or truth, waiting patiently for the passing away of this fantastic invasion.

s-333

sv_lines-ud-train-doc4-1524

Vilka månader!

Oh, these months!

s-334

sv_lines-ud-train-doc4-1525

Men nog om det.

Well, never mind.

s-335

sv_lines-ud-train-doc4-1526

Ett och annat hände.

Various things happened.

s-336

sv_lines-ud-train-doc4-1527

På området fanns ett grässkjul fullt med kattun, tryckta bomullstyger, glaspärlor och jag vet inte allt, och en kväll stod det i ljusan låga, så plötsligt att man kunde tro att jorden hade öppnat sig för att låta en hämnande eld förtära all smörjan.

One evening a grass shed full of calico, cotton prints, beads, and I don't know what else, burst into a blaze so suddenly that you would have thought the earth had opened to let an avenging fire consume all that trash.

s-337

sv_lines-ud-train-doc4-1528

Jag rökte just en pipa i lugn och ro bredvid min avtacklade ångare och såg dem skutta omkring i eldskenet med uppsträckta armar, när tjockisen med mustascherna kom rusande ned till floden med en bleckhink i handen, försäkrade att alla 'skötte sig storartat, storartat', vippade åt sig ungefär en liter vatten och rusade tillbaka igen.

I was smoking my pipe quietly by my dismantled steamer, and saw them all cutting capers in the light, with their arms lifted high, when the stout man with mustaches came tearing down to the river, a tin pail in his hand, assured me that everybody was 'behaving splendidly, splendidly,' dipped about a quart of water and tore back again.

s-338

sv_lines-ud-train-doc4-1529

Hinken läckte, såg jag.

I noticed there was a hole in the bottom of his pail.

s-339

sv_lines-ud-train-doc4-1530

Jag vandrade långsamt ditupp.

I strolled up.

s-340

sv_lines-ud-train-doc4-1531

Det var ingen brådska.

There was no hurry.

s-341

sv_lines-ud-train-doc4-1532

Skjulet hade flammat till som en ask tändstickor.

You see the thing had gone off like a box of matches.

s-342

sv_lines-ud-train-doc4-1533

En eldkvast hade skjutit till väders, drivit alla tillbaka, lyst upp hela grannskapet – och sjunkit ner igen.

It had been hopeless from the very first. The flame had leaped high, driven everybody back, lighted up everything – and collapsed.

s-343

sv_lines-ud-train-doc4-1534

Nu återstod redan bara en stor glödhög.

The shed was already a heap of embers glowing fiercely.

s-344

sv_lines-ud-train-doc4-1535

En neger pryglades någonstans i närheten.

A nigger was being beaten near by.

s-345

sv_lines-ud-train-doc4-1536

Han rådde för eldsvådan påstods det; hur det nu må ha varit med den saken så skrek han ohyggligt.

They said he had caused the fire in some way; be that as it may, he was screeching most horribly.

s-346

sv_lines-ud-train-doc4-1537

Efteråt såg jag honom i flera dar sitta på en skuggig fläck, mycket eländig, och försöka hämta sig;

I saw him, later on, for several days, sitting in a bit of shade looking very sick and trying to recover himself:

s-347

sv_lines-ud-train-doc4-1538

sen steg han upp och gick sin väg och vildmarken slöt honom tyst i sin famn igen.

afterwards he arose and went out – and the wilderness without a sound took him into its bosom again.

s-348

sv_lines-ud-train-doc4-1539

När jag närmade mig eldskenet från mörkret fann jag mig plötsligt bakom två män som stod i samspråk.

As I approached the glow from the dark I found myself at the back of two men, talking.

s-349

sv_lines-ud-train-doc4-1540

Jag uppfattade namnet Kurtz och så orden 'dra fördel av den här beklagliga olyckshändelsen'.

I heard the name of Kurtz pronounced, then the words, 'take advantage of this unfortunate accident.'

s-350

sv_lines-ud-train-doc4-1541

Den ene var direktören.

One of the men was the manager.

s-351

sv_lines-ud-train-doc4-1542

Jag hälsade godafton.

I wished him a good evening.

s-352

sv_lines-ud-train-doc4-1543

Har ni nånsin sett maken?

Did you ever see anything like it – eh?

s-353

sv_lines-ud-train-doc4-1544

Otroligt! sa han och gick.

it is incredible, he said, and walked off.

s-354

sv_lines-ud-train-doc4-1545

Den andre stannade kvar.

The other man remained.

s-355

sv_lines-ud-train-doc4-1546

Han var en skicklig agent, ung, kultiverad, litet tillbakadragen, hade pipskägg och örnnäsa.

He was a first-class agent, young, gentlemanly, a bit reserved, with a forked little beard and a hooked nose.

s-356

sv_lines-ud-train-doc4-1547

Han höll sig på sin kant mot de andra agenterna och de betalade igen med att säga att han spionerade på dem för direktörens räkning.

He was stand-offish with the other agents, and they on their side said he was the manager's spy upon them.

s-357

sv_lines-ud-train-doc4-1548

Vad mig beträffade så hade jag knappt växlat ett ord med honom förut.

As to me, I had hardly ever spoken to him before.

s-358

sv_lines-ud-train-doc4-1549

Vi började prata och så småningom promenerade vi bort från den väsande brasan och han inviterade mig till sitt rum som låg i stationens huvudbyggnad.

We got into talk, and by-and-by we strolled away from the hissing ruins. Then he asked me to his room, which was in the main building of the station.

s-359

sv_lines-ud-train-doc4-1550

Han repade eld på en tändsticka och jag upptäckte att denne unge aristokrat hade inte bara en necessär med silvergarnityr utan därtill ett helt ljus för egen räkning.

He struck a match, and I perceived that this young aristocrat had not only a silver-mounted dressing-case but also a whole candle all to himself.

s-360

sv_lines-ud-train-doc4-1551

Just då ansågs direktören vara den ende som hade rätt till ett eget ljus.

Just at that time the manager was the only man supposed to have any right to candles.

s-361

sv_lines-ud-train-doc4-1552

Infödingsmattor täckte lerväggarna; en samling spjut, assegajer, sköldar och knivar var upphängda som troféer.

Native mats covered the clay walls; a collection of spears, assegais, shields, knives was hung up in trophies.

s-362

sv_lines-ud-train-doc4-1553

Den här mannens göra var att slå tegel – det hade åtminstone jag fått höra; men det fanns inte så mycket som en tegelskärva på hela stationen, och han hade gått där ett helt år och bara väntat.

The business intrusted to this fellow was the making of bricks – so I had been informed; but there wasn't a fragment of a brick anywhere in the station, and he had been there more than a year – waiting.

s-363

sv_lines-ud-train-doc4-1554

Det var visst så att han inte kunde tillverka tegel utan någon ingrediens vilken den nu var – halm kanske.

It seems he could not make bricks without something, I don't know what – straw maybe.

s-364

sv_lines-ud-train-doc4-1555

Hur som helst så fanns den inte på platsen, och som det inte var troligt att den skulle anlända från Europa kunde jag inte få klart för mig vad han väntade på.

Anyways, it could not be found there, and as it was not likely to be sent from Europe, it did not appear clear to me what he was waiting for.

s-365

sv_lines-ud-train-doc4-1556

Ett ingripande av högre makter kanske.

An act of special creation perhaps.

s-366

sv_lines-ud-train-doc4-1557

Förresten gjorde de inte annat än väntade allesammans – alla de sexton, tjugu pilgrimerna – på någonting; och att döma av deras uppsyn var det ingen motbjudande sysselsättning, fast det enda den inbringade dem, vad jag kunde se, var ohälsa.

However, they were all waiting – all the sixteen or twenty pilgrims of them – for something; and upon my word it did not seem an uncongenial occupation, from the way they took it, though the only thing that ever came to them was disease – as far as I could see.

s-367

sv_lines-ud-train-doc4-1558

De fördrev tiden med att bakdanta varandra och intrigera på det barnsligaste sätt.

They beguiled the time by backbiting and intriguing against each other in a foolish kind of way.

s-368

sv_lines-ud-train-doc4-1559

Hela stationen var en härva av komplotter – som givetvis aldrig ledde till någonting.

There was an air of plotting about that station, but nothing came of it, of course.

s-369

sv_lines-ud-train-doc4-1560

De var lika overkliga som allt annat – som hela företagets hycklade filantropi, som deras prat, som deras styrelse, som deras så kallade arbete.

It was as unreal as everything else – as the philanthropic pretense of the whole concern, as their talk, as their government, as their show of work.

s-370

sv_lines-ud-train-doc4-1561

Det enda verkliga i alltsammans var allas strävan att bli placerade på en handelsstation där det kom in elfenben så att de kunde få procent.

The only real feeling was a desire to get appointed to a trading-post where ivory was to be had, so that they could earn percentages.

s-371

sv_lines-ud-train-doc4-1562

För detta intrigerade de och baktalade och hatade varandra, men så mycket som röra ett lillfinger till en effektiv insats – aldrig i livet!

They intrigued and slandered and hated each other only on that account, – but as to effectually lifting a little finger – oh, no. By heavens!

s-372

sv_lines-ud-train-doc4-1563

Det ligger ändå något i detta att världen tillåter den ene att stjäla en häst, medan den andre inte får titta åt ett grimskaft.

there is something after all in the world allowing one man to steal a horse while another must not look at a halter.

s-373

sv_lines-ud-train-doc4-1564

En karl stjäl en häst utan vidare åthävor. Nå då så. Gjort som gjort. Han kanske kan rida.

Steal a horse straight out. Very well. He has done it. Perhaps he can ride.

s-374

sv_lines-ud-train-doc4-1565

Men det finns ett sätt att snegla efter ett grimskaft som skulle kunna fresta det mest överseende helgon till en spark.

But there is a way of looking at a halter that would provoke the most charitable of saints into a kick.