Universal Dependencies - Swedish - LinES

s-1

sv_lines-ud-test-doc4-4608

Tyvärr måste jag nu bekänna att jag började besvära dem.

I am sorry to own I began to worry them.

s-2

sv_lines-ud-test-doc4-4609

Redan det var nytt för mig.

This was already a fresh departure for me.

s-3

sv_lines-ud-test-doc4-4610

Jag var inte van att skaffa mig saker och ting på det sättet.

I was not used to get things that way, you know.

s-4

sv_lines-ud-test-doc4-4611

Jag brukade gå min egen väg och på egna ben när jag ville någonstans.

I always went my own road and on my own legs where I had a mind to go.

s-5

sv_lines-ud-test-doc4-4612

Faktiskt skulle jag aldrig trott det om mig själv, men det kändes på något sätt som om jag helt enkelt måste dit kosta vad det kosta ville.

I wouldn't have believed it of myself; but, then – you see – I felt somehow I must get there by hook or by crook.

s-6

sv_lines-ud-test-doc4-4613

Så jag låg i och bråkade med dem.

So I worried them.

s-7

sv_lines-ud-test-doc4-4614

Karlarna sa: Min kära vän, och gjorde ingenting.

The men said 'My dear fellow' and did nothing.

s-8

sv_lines-ud-test-doc4-4615

Och då – ni får tro mig eller inte – försökte jag med fruntimmerna.

Then – would you believe it? – I tried the women.

s-9

sv_lines-ud-test-doc4-4616

Jag, Charlie Marlow, satte i gång fruntimmer för att skaffa mig ett jobb!

I, Charlie Marlow, set the women to work – to get a job. Heavens!

s-10

sv_lines-ud-test-doc4-4617

Men, ni förstår, jag har fått den här idén på hjärnan.

Well, you see, the notion drove me.

s-11

sv_lines-ud-test-doc4-4618

Jag hade en moster, en rar, varmhjärtad människa, och hon skrev: Jag gläder mig oerhört, och jag gör vad som helst för dig.

I had an aunt, a dear enthusiastic soul. She wrote: 'It will be delightful. I am ready to do anything, anything for you.

s-12

sv_lines-ud-test-doc4-4619

Det är en strålande idé. En väninna till mig är gift med en mycket hög person i bolagsledningen, och så känner jag en man som har stort inflytande på, etc.

It is a glorious idea. I know the wife of a very high personage in the Administration, and also a man who has lots of influence with, &c., &c.

s-13

sv_lines-ud-test-doc4-4620

Hon var beredd att röra upp himmel och jord för att få mig utnämnd till kapten på en flodångare om det var det jag ville.

She was determined to make no end of fuss to get me appointed skipper of a river steamboat, if such was my fancy.

s-14

sv_lines-ud-test-doc4-4621

Jag fick min utnämning – naturligtvis – och jag fick den mycket fort.

I got my appointment – of course; and I got it very quick.

s-15

sv_lines-ud-test-doc4-4622

Det befanns att bolaget hade fått meddelande om att en av dess kaptener hade blivit dödad i något bråk med infödingarna.

It appears the Company had received news that one of their captains had been killed in a scuffle with the natives.

s-16

sv_lines-ud-test-doc4-4623

Detta gav mig ju en chans och gjorde mig bara ännu ivrigare att få ge mig i väg.

This was my chance, and it made me the more anxious to go.

s-17

sv_lines-ud-test-doc4-4624

Inte förrän många månader senare, när jag försökte få reda på vad som fanns kvar av hans kropp, fick jag veta att bråket ursprungligen uppstod ur ett missförstånd angående ett par höns.

It was only months and months afterwards, when I made the attempt to recover what was left of the body, that I heard the original quarrel arose from a misunderstanding about some hens.

s-18

sv_lines-ud-test-doc4-4625

Just det, två svarta hönor.

Yes, two black hens.

s-19

sv_lines-ud-test-doc4-4626

Fresleven – han hette så ; han var dansk – ansåg att han hade blivit lurad vid köpet och gick i land och började damma på byhövdingen med en käpp.

Fresleven – that was the fellow's name, a Dane – thought himself wronged somehow in the bargain, so he went ashore and started to hammer the chief of the village with a stick.

s-20

sv_lines-ud-test-doc4-4627

Det förvånade mig inte det minsta att höra detta och samtidigt få veta att Fresleven var den lugnaste, beskedligaste varelse som gick i ett par skor.

Oh, it didn't surprise me in the least to hear this, and at the same time to be told that Fresleven was the gentlest, quietest creature that ever walked on two legs.

s-21

sv_lines-ud-test-doc4-4628

Det var han säkert, men han hade redan varit därute i två år i den stora sakens tjänst, och troligen överväldigades han av ett behov att äntligen få hävda sig på något sätt.

No doubt he was; but he had been a couple of years already out there engaged in the noble cause, you know, and he probably felt the need at last of asserting his self-respect in some way.

s-22

sv_lines-ud-test-doc4-4629

Därför klådde han obarmhärtigt den gamla niggern medan byinvånarna skräckslagna såg på, ända tills en av dem – det lär ha varit hövdingens son – i förtvivlan över att höra gubben tjuta stack med spjutet efter den vite mannen – och det åkte naturligtvis tvärt in mellan skulderbladen.

Therefore he whacked the old nigger mercilessly, while a big crowd of his people watched him, thunderstruck, till some man, – I was told the chief's son, – in desperation at hearing the old chap yell, made a tentative jab with a spear at the white man – and of course it went quite easy between the shoulder-blades.

s-23

sv_lines-ud-test-doc4-4630

Hela byn sprang till skogs, beredd på det värsta, medan å andra sidan Freslevens ångare också gav sig av hals över huvud, under maskinistens befäl, tror jag.

Then the whole population cleared into the forest, expecting all kinds of calamities to happen, while, on the other hand, the steamer Fresleven commanded left also in a bad panic, in charge of the engineer, I believe.

s-24

sv_lines-ud-test-doc4-4631

Efteråt tycktes ingen bekymra sig om Freslevens kvarlevor förrän jag kom dit som hans efterträdare.

Afterwards nobody seemed to trouble much about Fresleven's remains, till I got out and stepped into his shoes.

s-25

sv_lines-ud-test-doc4-4632

Jag kunde emellertid inte låta saken bero, men när till slut ett tillfälle erbjöd sig för mig att möta min föregångare var gräset som växte upp mellan hans revben högt nog att dölja hela skelettet.

I couldn't let it rest, though; but when an opportunity offered at last to meet my predecessor, the grass growing through his ribs was tall enough to hide his bones.

s-26

sv_lines-ud-test-doc4-4633

Detta var oskadat.

They were all there.

s-27

sv_lines-ud-test-doc4-4634

ingen hade rört den övernaturlige sen han hade fallit.

The supernatural being had not been touched after he fell.

s-28

sv_lines-ud-test-doc4-4635

Och byn låg övergiven, hyddorna gapade tomma, höll på att ruttna ner innanför den raserade inhägnaden.

And the village was deserted, the huts gaped black, rotting, all askew within the fallen enclosures.

s-29

sv_lines-ud-test-doc4-4636

En katastrof hade mycket riktigt drabbat byn: dess invånare hade flytt.

A calamity had come to it, sure enough. The people had vanished.

s-30

sv_lines-ud-test-doc4-4637

Vansinnig skräck hade jagat ut dem i vildmarken, män, kvinnor och barn, och de hade aldrig kommit tillbaka.

Mad terror had scattered them, men, women, and children, through the bush, and they had never returned.

s-31

sv_lines-ud-test-doc4-4638

Vad det blev av hönsen vet jag inte heller.

What became of the hens I don't know either.

s-32

sv_lines-ud-test-doc4-4639

Men framåtskridandets sak fick dem nog i alla fall.

I should think the cause of progress got them, anyhow.

s-33

sv_lines-ud-test-doc4-4640

Hur som helst var det genom denna gloriösa affär som jag fick min anställning långt innan jag alls hade börjat hoppas på den.

However, through this glorious affair I got my appointment, before I had fairly begun to hope for it.

s-34

sv_lines-ud-test-doc4-4641

Jag flög omkring som tokig för att hinna bli färdig, och innan två dygn hade gått om var jag på väg över Kanalen för att visa upp mig inför mina chefer och skriva under kontraktet.

I flew around like mad to get ready, and before forty-eight hours I was crossing the Channel to show myself to my employers, and sign the contract.

s-35

sv_lines-ud-test-doc4-4642

Efter bara några timmar var jag framme i en stad som alltid kommer mig att tänka på en vitmenad grift.

In a very few hours I arrived in a city that always makes me think of a whited sepulcher.

s-36

sv_lines-ud-test-doc4-4643

Bara fördomar antar jag.

Prejudice no doubt.

s-37

sv_lines-ud-test-doc4-4644

Att hitta bolagets lokaler vållade mig ingen svårighet.

I had no difficulty in finding the Company's offices.

s-38

sv_lines-ud-test-doc4-4645

Byggnaden var stadens väldigaste och alla jag mötte tänkte inte på stort annat.

It was the biggest thing in the town, and everybody I met was full of it.

s-39

sv_lines-ud-test-doc4-4646

Man beredde sig på att driva ett imperium på andra sidan havet och tjäna oerhörda pengar på handel.

They were going to run an over-sea empire, and make no end of coin by trade.

s-40

sv_lines-ud-test-doc4-4647

En smal och folktom gata i djup skugga mellan höga hus, otaliga fönster med nedfällda persienner, dödstystnad, gräs mellan kullerstenarna, ståtliga vagnsportar till vänster och höger, väldiga dubbeldörrar med hela sin massiva tyngd på glänt.

A narrow and deserted street in deep shadow, high houses, innumerable windows with venetian blinds, a dead silence, grass sprouting between the stones, imposing carriage archways right and left, immense double doors standing ponderously ajar.

s-41

sv_lines-ud-test-doc4-4648

Jag gled in genom en av springorna, gick uppför en kal och välstädad trappa, steril som en öken, och öppnade första dörr jag kom till.

I slipped through one of these cracks, went up a swept and ungarnished staircase, as arid as a desert, and opened the first door I came to.

s-42

sv_lines-ud-test-doc4-4649

Två kvinnor, den ena tjock, den andra smal, satt på halmstolar och stickade med svart ullgarn.

Two women, one fat and the other slim, sat on straw-bottomed chairs, knitting black wool.

s-43

sv_lines-ud-test-doc4-4650

Den smala reste sig och kom emot mig – alltjämt stickande och med ögonen på arbetet – och först när jag började tänka på att gå ur vägen för henne som för en sömngångare stannade hon och såg upp. Hennes klänning var snäv och slät som ett paraplyfodral och hon vände sig utan ett ord och gick före mig in i ett väntrum.

The slim one got up and walked straight at me – still knitting with downcast eyes – and only just as I began to think of getting out of her way, as you would for a somnambulist, stood still, and looked up. Her dress was as plain as an umbrella-cover, and she turned round without a word and preceded me into a waiting-room.

s-44

sv_lines-ud-test-doc4-4651

Jag sa mitt namn och tittade mig omkring.

I gave my name, and looked about.

s-45

sv_lines-ud-test-doc4-4652

Furubord i mitten, pinnstolar kring väggarna, på ena kortväggen en stor karta, lysande i alla regnbågens färger.

Deal table in the middle, plain chairs all round the walls, on one end a large shining map, marked with all the colors of a rainbow.

s-46

sv_lines-ud-test-doc4-4653

Där fanns mycket rött – alltid en ögonfägnad därför att man vet att där uträttas en del verkligt gott arbete, en förbaskad massa blått, litet grönt, ett och annat penseldrag orange och, på ostkusten, en gredelin fläck för att markera var de famösa kulturapostlarna dricker det famösa lagerölet.

There was a vast amount of red – good to see at any time, because one knows that some real work is done in there, a deuce of a lot of blue, a little green, smears of orange, and, on the East Coast, a purple patch, to show where the jolly pioneers of progress drink the jolly lager-beer.

s-47

sv_lines-ud-test-doc4-4654

Men jag skulle inte till något av allt detta.

However, I wasn't going into any of these.

s-48

sv_lines-ud-test-doc4-4655

Jag skulle till det gula. Rakt in i hjärtat.

I was going into the yellow. Dead in the center.

s-49

sv_lines-ud-test-doc4-4656

Och där var floden – tjusande – dödsbringande – som en orm. O!

And the river was there – fascinating – deadly – like a snake. Ough!

s-50

sv_lines-ud-test-doc4-4657

En dörr öppnades, in stacks ett vitt huvud, av sekreterartyp men med ett medlidsamt uttryck, och ett skinntorrt pekfinger vinkade in mig i helgedomen.

A door opened, a white-haired secretarial head, but wearing a compassionate expression, appeared, and a skinny forefinger beckoned me into the sanctuary.

s-51

sv_lines-ud-test-doc4-4658

Belysningen var skum därinne; i mitten stod ett massivt skrivbord.

Its light was dim, and a heavy writing-desk squatted in the middle.

s-52

sv_lines-ud-test-doc4-4659

På andra sidan denna möbel anade man något blekfett i jackett. Den store själv.

From behind that structure came out an impression of pale plumpness in a frock-coat. The great man himself.

s-53

sv_lines-ud-test-doc4-4660

Han var väl inte hundrasextifem i strumplästen och höll i skaftet när det gällde miljoner och miljoner.

He was five feet six, I should judge, and had his grip on the handle-end of ever so many millions.

s-54

sv_lines-ud-test-doc4-4661

Han skakade hand med mig, vill jag minnas, mumlade någonting, var belåten med min franska.

He shook hands, I fancy, murmured vaguely, was satisfied with my French.

s-55

sv_lines-ud-test-doc4-4662

Bon voyage.

Bon voyage.

s-56

sv_lines-ud-test-doc4-4663

Inom fyrtifem sekunder eller så var jag ute i väntrummet igen tillsammans med den medlidsamme sekreteraren, som överflödande av bedrövad medkänsla lät mig skriva mitt namn under något dokument.

In about forty-five seconds I found myself again in the waiting-room with the compassionate secretary, who, full of desolation and sympathy, made me sign some document.

s-57

sv_lines-ud-test-doc4-4664

Jag förband mig visst bland annat att inte förråda några yrkeshemligheter.

I believe I undertook amongst other things not to disclose any trade secrets.

s-58

sv_lines-ud-test-doc4-4665

Och det ska jag inte göra heller.

Well, I am not going to.

s-59

sv_lines-ud-test-doc4-4666

Det började kännas lite olustigt.

I began to feel slightly uneasy.

s-60

sv_lines-ud-test-doc4-4667

Jag är ju inte van vid så mycket ceremonier och det låg något olycksbådande i luften.

You know I am not used to such ceremonies, and there was something ominous in the atmosphere.

s-61

sv_lines-ud-test-doc4-4668

Det var precis som om jag hade blivit invigd i en sammansvärjning, något – jag vet inte hur jag ska säga – något lite skumt, och jag var glad när jag fick gå.

It was just as though I had been let into some conspiracy – I don't know – something not quite right; and I was glad to get out.

s-62

sv_lines-ud-test-doc4-4669

I det yttre rummet stickade de två kvinnorna för fullt sitt svarta ullgarn.

In the outer room the two women knitted black wool feverishly.

s-63

sv_lines-ud-test-doc4-4670

En karavan hade anlänt.

A caravan had come in.

s-64

sv_lines-ud-test-doc4-4671

Ett vilt babblande av barbariska läten brast lös på andra sidan väggen.

A violent babble of uncouth sounds burst out on the other side of the planks.

s-65

sv_lines-ud-test-doc4-4672

Alla bärarna talade i munnen på varandra och mitt i oväsendet hördes bokhållarens klagande röst 'ge upp' för tjugonde gången den dagen...

All the carriers were speaking together, and in the midst of the uproar the lamentable voice of the chief agent was heard 'giving it up' tearfully for the twentieth time that day...

s-66

sv_lines-ud-test-doc4-4673

Han reste sig långsamt.

He rose slowly.

s-67

sv_lines-ud-test-doc4-4674

Vilket fruktansvärt oväsen, sa han.

'What a frightful row,' he said.

s-68

sv_lines-ud-test-doc4-4675

Han gick på tå över rummet för att kasta en försiktig blick på den sjuke, kom tillbaka och sa: Han hör det inte, han.

He crossed the room gently to look at the sick man, and returning, said to me, 'He does not hear.'

s-69

sv_lines-ud-test-doc4-4676

– Va? Är han död? frågade jag förskräckt.

'What! Dead?' I asked, startled.

s-70

sv_lines-ud-test-doc4-4677

Nej, inte än, svarade han med orubbligt lugn.

'No, not yet,' he answered, with great composure.

s-71

sv_lines-ud-test-doc4-4678

Och så fortsatte han med en gest med huvudet mot bråket utanför: När man måste föra in korrekta poster i böcker fylls man av hat mot de där vildarna – dödligt hat.

Then, alluding with a toss of the head to the tumult in the station-yard, 'When one has got to make correct entries, one comes to hate those savages – hate them to the death.'

s-72

sv_lines-ud-test-doc4-4679

Han blev sittande och funderade ett slag.

He remained thoughtful for a moment.

s-73

sv_lines-ud-test-doc4-4680

När ni träffar mr Kurtz, sa han, så hälsa honom från mig att allting här – han kastade en blick på skrivbordet – är i bästa ordning.

'When you see Mr. Kurtz, he went on, tell him from me that everything here – he glanced at the desk – is very satisfactory.

s-74

sv_lines-ud-test-doc4-4681

Jag vill inte gärna skriva till honom dit in – såna budbärare som vi har vet man aldrig vem som får tag i ens brev.

I don't like to write to him – with those messengers of ours you never know who may get hold of your letter – at that Central Station.

s-75

sv_lines-ud-test-doc4-4682

Han såg en stund oavvänt på mig med sina milda, litet utstående ögon.

He stared at me for a moment with his mild, bulging eyes.

s-76

sv_lines-ud-test-doc4-4683

Han kommer att gå långt, mycket långt, tog han upp tråden igen.

'Oh, he will go far, very far,' he began again.

s-77

sv_lines-ud-test-doc4-4684

Han sitter snart i ledningen.

'He will be a somebody in the Administration before long.

s-78

sv_lines-ud-test-doc4-4685

Det har de däruppe – styrelsen i Europa, menar jag – bestämt.

They, above – the Council in Europe, you know – mean him to be.

s-79

sv_lines-ud-test-doc4-4686

Han tog upp arbetet igen.

He turned to his work.

s-80

sv_lines-ud-test-doc4-4687

Oväsendet utanför hade tystnat. När jag kort efteråt skulle gå hejdade jag mig i dörröppningen.

The noise outside had ceased, and presently in going out I stopped at the door.

s-81

sv_lines-ud-test-doc4-4688

I det oavlåtliga flugsurret låg den hemskickade agenten rödflammig och medvetslös ; den andre satt böjd över sina böcker och förde in korrekta transaktioner i korrekta poster, och femton meter nedanför mig såg jag dödsdungens orörliga trädtoppar.

In the steady buzz of flies the homeward-bound agent was lying flushed and insensible; the other, bent over his books, was making correct entries of perfectly correct transactions; and fifty feet below the doorstep I could see the still tree-tops of the grove of death.

s-82

sv_lines-ud-test-doc4-4689

Dagen därpå fick jag äntligen ge mig av från stationen, starta en trehundrakilometersmarsch med en karavan på sexti man.

Next day I left that station at last, with a caravan of sixty men, for a two-hundred-mile tramp.

s-83

sv_lines-ud-test-doc4-4690

Det är inte mycket att berätta om vår vandring.

No use telling you much about that.

s-84

sv_lines-ud-test-doc4-4691

Stigar, stigar överallt; ett upptrampat nätverk av stigar som bredde sig över tomma ödemarker, genom långt gräs, genom avbränt gräs, genom snårskog, ned i och upp ur kyliga raviner, uppför och nedför kala berg som glödde av hetta – och ensamhet, ensamhet, inte en människa, inte en hydda.

Paths, paths, everywhere; a stamped-in network of paths spreading over the empty land, through long grass, through burnt grass, through thickets, down and up chilly ravines, up and down stony hills ablaze with heat; and a solitude, a solitude, nobody, not a hut.

s-85

sv_lines-ud-test-doc4-4692

Befolkningen hade givit sig av för länge sedan.

The population had cleared out a long time ago.

s-86

sv_lines-ud-test-doc4-4693

Nåja, om en massa konstiga niggrer, beväpnade med alla slags hemska vapen plötsligt började trafikera vägen mellan Deal och Gravesend och fånga in lantbefolkningen till höger och vänster för att bära tunga bördor åt dem, så föreställer jag mig att varenda gård och stuga i trakten ganska snart skulle stå tom.

Well, if a lot of mysterious niggers armed with all kinds of fearful weapons suddenly took to traveling on the road between Deal and Gravesend, catching the yokels right and left to carry heavy loads for them, I fancy every farm and cottage thereabouts would get empty very soon.

s-87

sv_lines-ud-test-doc4-4694

Men här var själva bebyggelsen också försvunnen.

Only here the dwellings were gone too.

s-88

sv_lines-ud-test-doc4-4695

Då och då kom vi i alla fall igenom en övergiven by.

Still I passed through several abandoned villages.

s-89

sv_lines-ud-test-doc4-4696

Det är någonting rörande barnsligt över ruinerna av väggar som har varit byggda av gräs.

There's something pathetically childish in the ruins of grass walls.

s-90

sv_lines-ud-test-doc4-4697

Dagar och dagar och dagar med trampet av sexti par bara fötter bakom mig, varje par under en börda på tjugufem kilo.

Day after day, with the stamp and shuffle of sixty pair of bare feet behind me, each pair under a 60-lb. load.

s-91

sv_lines-ud-test-doc4-4698

Slå läger, laga mat, sova, bryta upp, marschera.

Camp, cook, sleep, strike camp, march.

s-92

sv_lines-ud-test-doc4-4699

Då och då en bärare stupad på sin post, utsträckt i det långa gräset intill stigen, med en tom vattenkalebass och sitt spjut vid sidan.

Now and then a carrier dead in harness, at rest in the long grass near the path, with an empty water-gourd and his long staff lying by his side.

s-93

sv_lines-ud-test-doc4-4700

Och en oändlig tystnad runt omkring och ovanför.

A great silence around and above.

s-94

sv_lines-ud-test-doc4-4701

Kanske någon stilla natt ett vibrato av fjärran trummor, avtagande, svällande, en oändlig, knappt hörbar skälvning, kuslig, lockande, fantasieggande, vild – och kanske med en lika djup innebörd som klockklang i ett kristet land.

Perhaps on some quiet night the tremor of far-off drums, sinking, swelling, a tremor vast, faint; a sound weird, appealing, suggestive, and wild – and perhaps with as profound a meaning as the sound of bells in a Christian country.

s-95

sv_lines-ud-test-doc4-4702

En gång en vit man i oknäppt uniform som kamperade på stigen med en väpnad eskort av gängliga Zanzibarnegrer, mycket gästfri och uppspelt, för att inte säga berusad.

Once a white man in an unbuttoned uniform, camping on the path with an armed escort of lank Zanzibaris, very hospitable and festive – not to say drunk.

s-96

sv_lines-ud-test-doc4-4703

Han var ute och inspekterade vägunderhållet, sa han.

Was looking after the upkeep of the road, he declared.

s-97

sv_lines-ud-test-doc4-4704

Jag såg då inte till vare sig väg eller underhåll, för så vitt inte liket efter en medelålders neger med ett kulhål i pannan som jag bokstavligen snavade över fem kilometer längre fram kan betraktas som en varaktig förbättring.

Can't say I saw any road or any upkeep, unless the body of a middle-aged negro, with a bullet-hole in the forehead, upon which I absolutely stumbled three miles farther on, may be considered as a permanent improvement.

s-98

sv_lines-ud-test-doc4-4705

Jag hade också en vit färdkamrat, en hygglig karl men för fet och med en irriterande benägenhet att svimma på de heta bergssluttningarna, miltals från minsta skuggfläck eller vattendroppe.

I had a white companion too, not a bad chap, but rather too fleshy and with the exasperating habit of fainting on the hot hillsides, miles away from the least bit of shade and water.

s-99

sv_lines-ud-test-doc4-4706

Det är faktiskt tålamodsprövande att sitta och hålla sin egen kavaj som en parasoll över en karls huvud medan han långsamt återhämtar sig.

Annoying, you know, to hold your own coat like a parasol over a man's head while he is coming-to.

s-100

sv_lines-ud-test-doc4-4707

Jag kunde inte låta bli att en gång fråga honom vad han alls hade givit sig dit för.

I couldn't help asking him once what he meant by coming there at all.