Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-3324

'Det är inte fråga om dom, det är fråga om en av oss.'

s-2

sv-ud-train-3325

Sverige: nästan alla har det bra, har en relativt tillfredsställande inkomst, har bil och TV och medel därutöver att köpa litet annat också - och för dem som har det svårt har samhället satt upp ett skyddsnät av socialhjälp och socialförsäkring.

s-3

sv-ud-train-3326

Det är ett system som är känt över hela världen.

s-4

sv-ud-train-3327

Två statliga utredningar, arbetande under år 1970, har blottlagt den bistra utvecklingen bakom den svenska välfärdsfasaden.

s-5

sv-ud-train-3328

Det är kapitalskatteutredningen och låglöneutredningen:

s-6

sv-ud-train-3329

En miljon svenskar är lågavlönade.

s-7

sv-ud-train-3330

Ytterligare en miljon är arbetslösa men det syns inte i den officiella statistiken.

s-8

sv-ud-train-3331

Av de mest lågavlönade är två tredjedelar kvinnor och kvinnor förblir i regel lågavlönade hela sitt liv.

s-9

sv-ud-train-3332

Bäst tjänar byråkrater, utredare och administratörer.

s-10

sv-ud-train-3333

Sämst har de ensamma mammorna det, den grupp som mest tvingas söka socialhjälp.

s-11

sv-ud-train-3334

Riskerna för olycksfall, förgiftningar och yrkesskador är större i de sämre betalda jobben.

s-12

sv-ud-train-3335

Låglöneutredningen handlar om de människor här i landet som har det ekonomiskt svårast - från de vanliga lågavlönade till dem som lever i ren misär.

s-13

sv-ud-train-3336

De största bristerna finns i de större städerna och längst ut på landsbygden.

s-14

sv-ud-train-3337

I det förmögna Sverige saknar hälften av hushållen egendom.

s-15

sv-ud-train-3338

En tredjedel av löntagarna saknar egendom totalt.

s-16

sv-ud-train-3339

Så många har alltså så klena inkomster att de inte har kunnat spara - och så många lever så oskyddat att de drabbas hårt även av obetydliga ekonomiska påfrestningar.

s-17

sv-ud-train-3340

I runt tal 300000 löntagare, dvs. drygt var tionde, har 1970 under 6:50 i timmen.

s-18

sv-ud-train-3341

Drygt var tredje kommer under LO:s låglönegräns, 20000 / år.

s-19

sv-ud-train-3342

Hur klarar de sig?

s-20

sv-ud-train-3343

Ett par hundra tusen svenskar har ingen hjälp med sin försörjning, ingen eller bara en obetydlig inkomst.

s-21

sv-ud-train-3344

Folkpensionen ger - så småningom - en standardhöjning.

s-22

sv-ud-train-3345

De människor som har de sämsta inkomsterna eller inga inkomster alls, varför har de hamnat i den situationen?

s-23

sv-ud-train-3346

'Blotta tanken på ett samhälle utan sociala problem är absurd.

s-24

sv-ud-train-3347

Man måste alltid räkna med - oavsett samhällsform - att vissa av oss kommer att befinna oss i eller försätta oss i sådana tillstånd eller förhållanden att vi inte kan fungera på ett riktigt sätt i t.ex. arbetet eller i våra relationer till andra människor.'

s-25

sv-ud-train-3348

Låglöneutredarna svarar:

s-26

sv-ud-train-3349

De som arbetar har väl i och för sig någon inkomst, studerande har lånemöjligheter.

s-27

sv-ud-train-3350

De som råkar mest illa ut är de som inte kan få arbete , inte tillräckligt i varje fall, inte har pension, inte är gifta - och en stor grupp är i hög grad sjukliga men inte så sjuka att de får pension.

s-28

sv-ud-train-3351

Många har rätt till förtidspension men har inte kunnat utnyttja den rätten.

s-29

sv-ud-train-3352

I utredningens material finner man att av dem som har mindre än t.ex. 5000 kr / år är det bara ca en tiondel som har socialhjälp.

s-30

sv-ud-train-3353

Vi har ett socialhjälpssystem som nog är rätt väl tänkt men det fungerar inte alltid.

s-31

sv-ud-train-3354

Låglöneproblematiken är inte bara en fråga om att vara hänvisad till slumnivå och sociala bidrag.

s-32

sv-ud-train-3355

I ännu högre grad är det fråga om att livet igenom jobba i ett tungt, slitsamt, smutsigt och ofta riskfyllt arbete och att aldrig kunna ta sig ur sitt låglöneläge - att som påbröd på det dagliga slitet ha vardagens ekonomiska bekymmer.

s-33

sv-ud-train-3356

Socialvårdarna svarar:

s-34

sv-ud-train-3357

Tyngdpunkten i samhällets ansvar för den enskilde medborgarens ekonomiska trygghet ligger i socialförsäkringarna.

s-35

sv-ud-train-3358

Där dessa inte räcker till skall socialhjälpen komma in och bygga på.

s-36

sv-ud-train-3359

Tyvärr dras man med en del fördomar från den föregående fattigvårdslagen.

s-37

sv-ud-train-3360

Fortfarande är socialhjälpen kringgärdad av en omfattande detaljgranskning och ett visst kineseri varför många känner motvilja, t.o.m. ångest, för att söka hjälp.

s-38

sv-ud-train-3361

Man ser inte biståndet som en rättighet om man är sjuk, har det bekymmersamt eller är handikappad så att man behöver ekonomiskt stöd, kanske bara för tillfället.

s-39

sv-ud-train-3362

Socialhjälpslagen

s-40

sv-ud-train-3363

Den obligatoriska hjälpen regleras i § 12.

s-41

sv-ud-train-3364

Frivillig hjälp kan kommunen ge enligt § 13.

s-42

sv-ud-train-3365

Som lagen nu är formulerad står det kommunerna fritt att tolka denna paragraf.

s-43

sv-ud-train-3366

Den ger också möjlighet att underlåta att ge hjälp.

s-44

sv-ud-train-3367

Det kan alltså bero på om man bor tjugo meter på ena eller andra sidan av en kommungräns då man behöver socialhjälp.

s-45

sv-ud-train-3368

En snäv tolkning fördröjer rehabiliteringen och kostnaderna växer - snålheten bedrar visheten.

s-46

sv-ud-train-3369

En procent av 27 miljarder

s-47

sv-ud-train-3370

Folkpensioner, barnbidrag, bidragsförskott, sjukpenning m.m. drar 27 miljarder 1970.

s-48

sv-ud-train-3371

Socialvården tar en procent därav.

s-49

sv-ud-train-3372

Kommunerna tjänar definitivt på nödställda människors negativa uppfattning om socialhjälpen, att det är hemskt och förnedrande att begära sådant.

s-50

sv-ud-train-3373

Utgifterna skulle bli betydligt större om folk här gjorde sin rätt gällande.

s-51

sv-ud-train-3374

De sociala och mänskliga problem socialvården i dag brottas med kommer att förvärras och fördjupas om man inte går in för att mindre söka efter fel, brister och sviktande funktioner hos enskilda personer eller primärgrupper än förekomma uppkomsten av sådana problem.

s-52

sv-ud-train-3375

Utan säkerhetsmarginaler, utan livbojar

s-53

sv-ud-train-3376

Det är svårt att hitta gemensamma kännetecken för den stora gruppen som är utan inkomster över huvud taget - det ligger många orsaker bakom.

s-54

sv-ud-train-3377

Många befinner sig strax ovanför den gruppen och riskerar ständigt vid en eller annan påfrestning att ramla ner.

s-55

sv-ud-train-3378

Den låga lönen ger extra stor otrygghet vid arbetslöshet och skapar hälsorisker.

s-56

sv-ud-train-3379

Det är säkerligen skadligt för hälsan att leva på låg lön.

s-57

sv-ud-train-3380

I och med att hälsan sviktar blir lönen ännu lägre och spiralen kommer i gång neråt.

s-58

sv-ud-train-3381

Ett nytt, ett modernt arbetslöshetsbegrepp

s-59

sv-ud-train-3382

Hur stor är arbetslösheten egentligen här i landet?

s-60

sv-ud-train-3383

Det beror på hur man definierar begreppet arbetslös.

s-61

sv-ud-train-3384

Fortfarande gäller tjugotalets syn: för att räknas som arbetslös måste man gå och söka jobb aktivt, helst på en arbetsförmedling.

s-62

sv-ud-train-3385

I sjuttiotalets samhälle vidgas begreppet: då kommer arbetslöshetsöversikterna att ta med bl.a. dem som vill ha arbete men inte kan, därför att de inte kan få barntillsyn.

s-63

sv-ud-train-3386

En av de främsta orsakerna till den dolda arbetslösheten och behovet av socialhjälp hos kvinnor i dagens Sverige är just bristen på god barntillsyn.

s-64

sv-ud-train-3387

Ljudbildbandet Tryggare informerar om våra sociala förmåner.

s-65

sv-ud-train-3388

Framställt av Utbildningsförlaget i samarbete med Försäkringsbolaget Trygg. -

s-66

sv-ud-train-3389

Övre bilden:

s-67

sv-ud-train-3390

Vid arbetsmarknadsutbildningens kurscentra kan man bl.a. få grundläggande yrkesutbildning eller gå omskolnings- och fortbildningskurser.

s-68

sv-ud-train-3391

Man kan då få olika slags bidrag för sitt och familjens uppehälle. -

s-69

sv-ud-train-3392

Nedre bilden:

s-70

sv-ud-train-3393

Vår tillvaro kan också förändras , rivas sönder av en olycka, en sjukdom.

s-71

sv-ud-train-3394

När alla förebyggande åtgärder varit förgäves gäller det nu att hjälpa och lindra.

s-72

sv-ud-train-3395

AMS söker behandla manliga och kvinnliga arbetssökande lika, ingen avdelning eller linje är spärrad.

s-73

sv-ud-train-3396

Inom den fackliga rörelsen strävar man med all kraft efter att göra män och kvinnor likvärdiga på arbetsmarknaden.

s-74

sv-ud-train-3397

Det synes dock vara långt kvar innan företagen gör det helhjärtat.

s-75

sv-ud-train-3398

Här måste ställas nya krav på företagarna och deras politik.

s-76

sv-ud-train-3399

Vad är socialpolitik?

s-77

sv-ud-train-3400

Alla socialpolitiska handböcker är lika överens när det gäller att betona hur svårt det är att med några meningar försöka definiera vad socialpolitik är.

s-78

sv-ud-train-3401

Alla former av den s.k. välfärdspolitiken kan sägas vara socialpolitik.

s-79

sv-ud-train-3402

Nästan alla former av den ekonomiska politiken och utvecklingen har vidare en socialpolitisk återverkan.

s-80

sv-ud-train-3403

Socialpolitiken vill i en första etapp syfta till en viss garanterad minimistandard och därmed en viss trygghet för alla medborgare.

s-81

sv-ud-train-3404

Socialpolitiken är därför välfärdssamhällets främsta vapen mot de fiender som ständigt hotar den trygga tillvaron.

s-82

sv-ud-train-3405

Fienderna kan heta sjukdom, olyckor, fattigdom, svält, arbetslöshet.

s-83

sv-ud-train-3406

En konventionell systematisering av socialpolitiken brukar innehålla följande tre byggstenar: * förebyggande socialpolitik * hjälpande socialpolitik * strukturomdanande socialpolitik

s-84

sv-ud-train-3407

Av de två första är givetvis den förebyggande den avgjort betydelsefullaste.

s-85

sv-ud-train-3408

Det gäller att så långt det är möjligt försöka förhindra att otrygghet uppstår och därmed ett akut hjälpbehov.

s-86

sv-ud-train-3409

Om någon trots allt passerar eller kommer nära otrygghetens tröskel skall den hjälpande formen automatiskt träda i funktion.

s-87

sv-ud-train-3410

Den strukturomdanande syftar främst till att skapa större ekonomisk jämlikhet mellan medborgarna, dvs. till en inkomstutjämning.

s-88

sv-ud-train-3411

Den strukturomdanande är strängt taget ett led i den förebyggande genom att man från de rika till de fattiga överför pengar, vilka bör bidra till att förhindra att akut hjälpbehov uppstår.

s-89

sv-ud-train-3412

Läs närmare härom på s. 295 ff.

s-90

sv-ud-train-3413

Socialpolitiken i ett internationellt perspektiv

s-91

sv-ud-train-3414

En sak som man måste komma ihåg är att socialpolitiken och välfärdsideologin inte är något unikt svenskt.

s-92

sv-ud-train-3415

Visserligen ligger vårt land bland de främsta i världen då det gäller att tillämpa välfärdsideologin, men våra nordiska grannländer och en rad andra länder har också ett omfattande socialpolitiskt program.

s-93

sv-ud-train-3416

1960-talets socialpolitiska utredningar innehåller många sidor om förhållandena utomlands, inte minst i övriga Norden och EEC-området.

s-94

sv-ud-train-3417

Det finns internationella strävanden, i synnerhet inom EEC, till en synkronisering just av socialpolitiken.

s-95

sv-ud-train-3418

Rubriken 'Socialpolitiken i ett internationellt perspektiv' måste också innefatta ett omnämnande av u-landshjälpen.

s-96

sv-ud-train-3419

De rika ländernas utvecklingshjälp till de fattiga länderna är egentligen inget annat än just en solidaritets- och socialpolitik på det internationella planet.

s-97

sv-ud-train-3420

Sveriges insatser för u-hjälp, fältverksamhetsanslaget 1969/70-1971/72 , enligt SIDA, beräknad ämnesfördelning.

s-98

sv-ud-train-3421

Socialpolitiken i ett historiskt perspektiv

s-99

sv-ud-train-3422

Förr, då vi hade ett utpräglat bondesamhälle i Norden, som byggde på naturahushållning, var det familjen och släkten som försökte lösa de problem som uppstod på grund av ålderdom, sjukdom osv.

s-100

sv-ud-train-3423

Med industrialiseringen och befolkningsomflyttningarna följde ett allt starkare behov av socialpolitiska insatser.