Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-101

sv-ud-train-3424

Familjen kunde inte längre ensam klara de otrygghetsproblem som uppstod.

s-102

sv-ud-train-3425

Den moderna socialpolitiken tog sin början med att olika politiska rörelser, främst arbetarrörelsen men också liberalerna, framförde krav på frihet från nöd och fruktan, från arbetslöshet, svält och misär.

s-103

sv-ud-train-3426

Dessa primära krav har i huvudsak tillgodosetts men fördenskull har inte den socialpolitiska reformivern avtagit.

s-104

sv-ud-train-3427

Kraven har vuxit vidare och medfört att man vill ha garantier för trygghet för en viss minimistandard för alla medborgare.

s-105

sv-ud-train-3428

Ungefär till denna etapp har den nordiska och stora delar av den europeiska socialpolitiken kommit i dag.

s-106

sv-ud-train-3429

Men utbyggnaden är inte klar i något land och det kommer den inte någonsin att bli.

s-107

sv-ud-train-3430

Samtidigt som garantin för den ekonomiska tryggheten för de stora grupperna har byggts ut har den enskilda människans problem kommit allt starkare i förgrunden.

s-108

sv-ud-train-3431

Detta har uttryckts så att när socialpolitiken väl har blivit generell kan den börja bli individuell.

s-109

sv-ud-train-3432

Socialpolitiken i det nordiska välfärdssamhället

s-110

sv-ud-train-3433

I morgondagens socialpolitik blir det inte nog bara med att trygga rätten till ett existensminimum för den enskilde.

s-111

sv-ud-train-3434

Som mål för dagens och morgondagens politik skulle kunna sättas:

s-112

sv-ud-train-3435

Varje medborgare skall ha rätt och möjlighet att leva aktivt med i samhället allt efter sina förutsättningar, dvs. sina anlag och intressen.

s-113

sv-ud-train-3436

Var och en skall ha möjlighet till att göra en insats i arbetslivet och till att leva i social och kulturell samvaro med andra.

s-114

sv-ud-train-3437

Av denna anledning kräver en modern uppläggning av socialpolitiken dels en vidareutveckling av trygghetsunderlaget, t.ex. socialförsäkringarna, dels en allt starkare utveckling av det sociala arbetet.

s-115

sv-ud-train-3438

Genom den nu pågående socialpolitiska reformeringen i Norden strävar man så långt det är ekonomiskt och personellt möjligt efter att försöka hjälpa den enskilda, svagare samhällsmedlemmen eller gruppen ut ur ensamhet och isolering till en aktivare tillvaro i samhälls- och yrkeslivet.

s-116

sv-ud-train-3439

Detta är varje enskilds rättighet, men den kan realiseras bara om samhällets insatser i högre grad än hittills anpassar sig till dessa minoriteters och enskilda människors behov.

s-117

sv-ud-train-3440

En intensifierad samhällsvetenskaplig forskning efterlyses ofta i detta sammanhang.

s-118

sv-ud-train-3441

Ett modernt socialpolitiskt program kräver därför en långtgående integration mellan bostads-, arbetsmarknads-, utbildnings- och familjepolitiken.

s-119

sv-ud-train-3442

Denna integration måste dessutom kompletteras med speciella åtgärder för att de svagare grupperna i samhället skall kunna uppnå ungefär samma valfrihet som andra samhällsgrupper.

s-120

sv-ud-train-3443

Barnfamiljerna, utbildningssamhället och socialpolitiken

s-121

sv-ud-train-3444

Förr då familjen vanligen var mycket större än nu och det alltså var stor åldersskillnad mellan de äldsta och yngsta barnen i en familj gick kanske de äldsta ut i förvärvsarbete i 15-årsåldern eller tidigare samtidigt som deras småsyskon i förskole- och skolåldern fanns kvar hemma.

s-122

sv-ud-train-3445

De äldsta syskonen bidrog t.o.m. i några år till familjens försörjning.

s-123

sv-ud-train-3446

I dag fortsätter allt fler ungdomar skolgången till 20-årsåldern.

s-124

sv-ud-train-3447

För 20 år sedan skaffade sig mindre än 10 % av 20-åringarna studentexamen eller en liknande utbildning.

s-125

sv-ud-train-3448

Snart är denna siffra uppe i 40 %.

s-126

sv-ud-train-3449

Självfallet medför denna förlängda skolgång - utbildningssamhället - ekonomiska påfrestningar både för familje- och statsbudgeten.

s-127

sv-ud-train-3450

Hur stor del av den ekonomiska bördan skall familjen bära?

s-128

sv-ud-train-3451

De inkomster som barnen längre fram som förvärvsarbetande vuxna lämnar till samhället är inte en intäkt som kommer företrädesvis deras egna föräldrar till godo.

s-129

sv-ud-train-3452

Det är en inkomst som skapar standarden för välståndssamhällets alla grupper, också för dem som aldrig fostrat upp några barn.

s-130

sv-ud-train-3453

Ungefär på detta sätt argumenterar man i de familjepolitiska reformer som håller på att genomföras i vårt land.

s-131

sv-ud-train-3454

Man säger att även om föräldraansvaret bör vara grunden i barnens uppfostran så måste det i ett välfärdssamhälle vara ett gemensamt ansvar för att barnfamiljerna har en ekonomisk standard som inte alltför mycket skiljer sig från medelsituationen i samhället.

s-132

sv-ud-train-3455

Det finns många olika sätt att familjepolitiskt lösa detta delade ansvar.

s-133

sv-ud-train-3456

Här skall bara socialförsäkringar, barnbidrag, barndaghem, bostadspolitik och social service omnämnas.

s-134

sv-ud-train-3457

I Björn Runeborgs pjäs Väckarklockan, som sändes i TV i mars 1970, får sexårige Jonny ta hand om sig själv ensam medan mamma är på sitt jobb.

s-135

sv-ud-train-3458

När väckarklockan ringer, går han till sin lekskola.

s-136

sv-ud-train-3459

'När man absolut behöver så trodde jag ändå att det skulle gå att få en daghemsplats, sade en mamma i en intervju kring TV-pjäsen Väckarklockan.