| s-1
| Individuell beskattning av arbetsinkomster |
| s-2
| Genom skattereformen införs individuell beskattning (särbeskattning) av arbetsinkomster. |
| s-3
| Det innebär bl.a. att endast en skatteskala kommer att finnas för beräkning av statlig inkomstskatt. |
| s-4
| Den blir gemensam för alla inkomsttagare oavsett civilstånd. |
| s-5
| Den gäller även för oskifta dödsbon och familjestiftelser. |
| s-6
| De inkomster som på detta sätt beskattas individuellt kallas A-inkomster. |
| s-7
| Dessa inkomster är * inkomst av tjänst - lön, pension, livränta, undantagsförmåner och övrig tjänsteinkomst. (Undantag: periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk inkomst.) * inkomst av jordbruksfastighet - om den skattskyldige arbetat i jordbruket i ej blott ringa omfattning. * inkomst av rörelse - om den skattskyldige arbetat i rörelsen i ej blott ringa omfattning. |
| s-8
| Makars övriga inkomster är B-inkomster och skall som tidigare sambeskattas. |
| s-9
| Sådana B-inkomster är t.ex. inkomst av kapital, tillfällig förvärvsverksamhet, periodiskt understöd. |
| s-10
| B-inkomster som för makarna sammanlagt uppgår till högst 2000 kr skall dock betraktas som A-inkomst och alltså beskattas individuellt. |
| s-11
| Frivillig särbeskattning tillämpas sista gången i samband med 1971 års taxering. |
| s-12
| Observera att ansökan härom skall göras senast den 1 juli 1971. |
| s-13
| Kommunalskatteavdraget slopas |
| s-14
| För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser slopas rätten att göra avdrag för kommunalskatten fr.o.m. den självdeklaration som skall avlämnas 1972. |
| s-15
| I självdeklarationen 1971 - som alltså avser 1970 års inkomster - får avdrag göras som tidigare. |
| s-16
| Förvärvsavdragen ändras |
| s-17
| Förvärvsavdrag kan medges från A-inkomst, om det finns hemmavarande barn under 16 år. |
| s-18
| Sådant avdrag medges på sätt framgår av nedanstående tablå. |
| s-19
| Barns ålder räknas efter förhållandet den 1 november under inkomståret. |
| s-20
| När det gäller inkomståret 1971 (taxeringsåret 1972) skall barnet alltså vara fött efter den 1 november 1955. |
| s-21
| Med makar likställs de som utan att vara gifta lever tillsammans om de tidigare varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt. |
| s-22
| Höjt avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn |
| s-23
| Avdrag för utgivet underhållsbidrag till icke hemmavarande barn höjs från 1000 kr till 1500 kr per barn och år. |
| s-24
| Dessutom höjs åldergränsen till 18 år. |
| s-25
| När det gäller 1972 års taxering skall barnet vara fött efter den 1 november 1953. |
| s-26
| Kravet på bevisning har mildrats. |
| s-27
| Avdraget måste inte längre styrkas med intyg från barnavårdsnämnd, barnavårdsman eller kommunal förtroendeman. |
| s-28
| Det räcker med att intyg eller annat skriftligt bevis bifogas deklarationen. |
| s-29
| Som bevis torde godtas dom eller avtal om underhållsskyldighet jämte kvitto på betalt belopp eller intyg från trovärdig person. |
| s-30
| Ortsavdraget ersätts med grundavdrag. |
| s-31
| Det nya grundavdraget - som ersätter tidigare ortsavdrag - uppgår till 4500 kr för varje skattskyldig med en till statlig inkomstskatt taxerad inkomst av högst 30000 kr. |
| s-32
| Vid högre taxerad inkomst sjunker avdraget med en femtedel av det belopp som överstiger 30000 kronor. |
| s-33
| Grundavdraget upphör alltså vid en taxerad inkomst på 52500 kr. |
| s-34
| Exempel: |
| s-35
| Statligt taxerad inkomst uppgår till 40000 kr. |
| s-36
| Grundavdraget blir 2500 kr (= 4500 minskat med 1/5 av 10000 kr). |
| s-37
| Grundavdraget uppgår till samma belopp vid statlig och kommunal taxering och beräknas med ledning av den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten. |
| s-38
| Kommunalt grundavdrag kan avräknas även från inkomst i annan kommun än hemortskommunen. |
| s-39
| För ena maken outnyttjat grundavdrag eller del därav kan inte överföras till den andra maken. |
| s-40
| I sådant fall har dock den andra maken rätt till skattereduktion (se nedan). |
| s-41
| Särskilda regler gäller för * skattskyldig som varit bosatt här i riket under en mindre del av beskattningsåret * skattskyldig som haft inkomst som beskattas enligt förordningen om sjömansskatt. |
| s-42
| Gränsen för den årsinkomst feriearbetande ungdom m.fl får ha av tillfällig anställning utan att betala preliminärskatt höjs genom de nya bestämmelserna till 4700 kr. |
| s-43
| Skattelättnad för folkpensionärer |
| s-44
| I det nya skattesystemet bibehålls den gamla regeln att skattskyldig som bara har folkpension, inte påförs någon skatt. |
| s-45
| En nyhet är att det kommunala bostadstillägget blir skattefritt oavsett hur hög inkomst folkpensionären har. |
| s-46
| Dessutom kommer en ensamstående folkpensionär att kunna ha en inkomst om 1500 kr vid sidan av folkpensionen och ändock bli skattefri. |
| s-47
| Gifta pensionärer blir skattefria om sidoinkomsten uppgår till högst 2000 kr för makarna tillsammans. |
| s-48
| Tekniskt ordnas detta genom ett extra avdrag utöver grundavdraget. |
| s-49
| För att belysa verkningarna för folkpensionärerna av det nya systemet att beräkna extra avdrag åberopade finansministern i propositionen till riksdagen följande tabell. |
| s-50
| Från civil till militär |
| s-51
| Den här broschyren vill ge dig en bild av vad som händer under din militärutbildning. |
| s-52
| Läs den och behåll den under utbildningsåret. |
| s-53
| Inryckning |
| s-54
| En ny och ovan miljö väntar. |
| s-55
| Befälet vid ditt förband kommer att introducera dig i den nya miljön och informera dig om verksamheten. |
| s-56
| Under militärtjänsten har du många skyldigheter, som berörs på de närmaste sidorna. |
| s-57
| Samhället har också givit dig en rad förmåner och dessa redovisas längre fram i broschyren. |
| s-58
| Kasernlivet |
| s-59
| Den koncentrerade militära utbildning som du får sker av praktiska skäl i en internatförläggning - i kasern. |
| s-60
| Du skall nämligen inte bara skaffa dig vissa kunskaper, du skall också lära dig leva ihop med dina kamrater och så småningom sammangjutas med dem till ett förband. |
| s-61
| Lydnad |
| s-62
| Krig är hårt och brutalt. |
| s-63
| Den militära verksamheten har kriget som bakgrund. |
| s-64
| Det militära livet avviker därför ofta från det civila. |
| s-65
| Den ovillkorliga och ögonblickliga lydnad som den militära verksamheten kräver, har också sin motsvarighet i det civila, t ex på de områden där liv står på spel. |
| s-66
| Krav på disciplin möter du på de flesta andra områden i samhället. |
| s-67
| Under militärutbildningen måste du emellertid underordna dig på ett sätt, som kanske är nytt och besvärande. |
| s-68
| Men tro inte du skall koppla av din egen tankeverksamhet! |
| s-69
| Du måste både kunna handla självständigt och lyda för att bli en bra soldat. |
| s-70
| Under fredsutbildningen framkommer detta särskilt tydligt vid övningar med skarp ammunition. |
| s-71
| I krig utförs all verksamhet i 'skarpladdad miljö'. |
| s-72
| Det är till uppträdande i denna miljö som utbildningen närmast syftar - därav kravet på omedelbar och ovillkorlig lydnad och på noggrannhet redan i fredsutbildningen. |
| s-73
| En sekunds tvekan eller dröjsmål eller ett till synes oskyldigt slarv kan kosta dig och även kamraterna livet. |
| s-74
| Hänsyn |
| s-75
| Du kommer att bo tillsammans med 10-20 kamrater. |
| s-76
| Detta kan bli ett problem men också en källa till samhörighet och glatt kamratskap. |
| s-77
| Det beror mest på dig själv. |
| s-78
| Försök redan från första dagen att acceptera kamraterna och visa hänsyn mot dem. |
| s-79
| Gott humör, renhårighet och hjälpsamhet skapar gemensam trevnad. |
| s-80
| Kamratskap |
| s-81
| Alla människor är inte lika. |
| s-82
| Du själv är kanske stor och stark och känner dig säker på dig själv. |
| s-83
| Hjälp då dina svagare kamrater. |
| s-84
| Märker du att någon form av översitteri förekommer, så tala med befälet. |
| s-85
| Det är inte skvaller - det är din skyldighet. |
| s-86
| Kamratförtryck är nämligen i lag förbjudet och alltså straffbart. |
| s-87
| Ansvar |
| s-88
| Du får redan första dagen ansvar för en mängd utrustning. |
| s-89
| Du får ett vapen som kan vara farligt både för dig själv och för kamraterna om det hanteras fel. |
| s-90
| Du får kanske ansvaret för ett motorfordon som är värt många tusen kronor. |
| s-91
| Du kommer att delta i övningar, där riskerna är stora, om man gör fel. |
| s-92
| Du måste därför redan från början visa dig mogen att ta ansvar för vad du gör. |
| s-93
| Tystnadsplikt |
| s-94
| Du kommer under din utbildning att få se och höra sådant som måste hållas hemligt. |
| s-95
| Kom därför redan från början ihåg att inte lämna informationer till obehöriga. |
| s-96
| En säng - ett skåp |
| s-97
| Du får snart ut en hel del saker - vapen, verktyg, uniformer m m , som du kommer att använda dagligen. |
| s-98
| Utrymmet i ditt skåp är mycket begränsat. |
| s-99
| Därför måste du hålla noggrann ordning på din utrustning och placera den i skåpet så, att sakerna är lätta att hitta och lätta att komma åt. |
| s-100
| Ibland måste sakerna - t ex av säkerhetsskäl - ha sina bestämda platser, lika för alla inom ditt förband. |