| s-101
| Du kan inte räkna med att få något större utrymme för privata persedlar. |
| s-102
| Ta med dig |
| s-103
| Toalettartiklar (kan även köpas i marketenteriet) - rakhyvel och rakborste - även om du har elektrisk rakapparat. |
| s-104
| Du behöver dem under övningar utanför kasern |
| s-105
| Sysaker |
| s-106
| Tofflor |
| s-107
| Pyjamas |
| s-108
| Näsdukar |
| s-109
| Hänglås |
| s-110
| Klädhängare |
| s-111
| Skoputssaker |
| s-112
| Äger du några av följande saker så ta med även dem: |
| s-113
| Träningsoverall |
| s-114
| Idrottsmateriel, t ex spikskor, kompass, kartfodral |
| s-115
| Musikinstrument, för egen och andras förströelse |
| s-116
| Marketenteriet är din affär |
| s-117
| Småartiklar köper du bäst och billigast vid förbandets marketenteri och handelsbod. |
| s-118
| Vinsten kommer dig själv till godo i form av trivsel- och förströelseanordningar. |
| s-119
| En militär arbetsdag |
| s-120
| I regel väcks du kl 6 på morgonen. |
| s-121
| Den första uppställningen till övning sker i allmänhet kl 0730. |
| s-122
| Dessförinnan skall du ha hunnit med tvättning och rakning, frukost i matsalen, sängbäddning och kontroll av uniform, skor, vapen m m , så att allt är 'tiptop' vid uppställningen. |
| s-123
| På förmiddagen tränas du i olika utbildningsgrenar, i regel till omkring kl 11. |
| s-124
| Då får du en dryg timmes lunchrast. |
| s-125
| Därefter börjar eftermiddagens övningar, som oftast pågår till kl 1700. |
| s-126
| Sedan du skött om din utrustning och tvättat dig är det dags för middag. |
| s-127
| Hinner du inte sköta om utrustningen före maten, skall du göra det efteråt. |
| s-128
| Varje vecka ordnas en och ibland två kvällsövningar, då du skall lära dig uppträda i mörker. |
| s-129
| Utbildningstiden |
| s-130
| Alla värnpliktiga har inte lika lång utbildningstid. |
| s-131
| Eftersom olika soldater i ett modernt försvar har olika uppgifter, som tar olika lång tid att lära, måste utbildningstiden variera. |
| s-132
| I vår arme räcker yrkesbefälet inte till att fylla mer än en liten del av alla befälsbefattningar. |
| s-133
| 90 procent av befälet i krig är värnpliktiga eller reservbefäl. |
| s-134
| För att de skall klara sina uppgifter och kunna bära det ansvar de har för sina soldater måste de få tillräckligt lång utbildning. |
| s-135
| De som tagits ut till underofficersutbildning kommer att få det största ansvaret och de svåraste uppgifterna av alla värnpliktiga. |
| s-136
| De lär sig föra befäl över en pluton på omkring 40 man. |
| s-137
| Deras grundutbildning tar 450 dagar. |
| s-138
| Om de klarar sig bra kan de sedan anmäla sig till officersutbildning, som alltid är frivillig. |
| s-139
| De som tagits ut till underbefälsutbildning utbildas till gruppchefer. |
| s-140
| Deras utbildning tar 345 dagar. |
| s-141
| Även för meniga är utbildningstiden olika lång. |
| s-142
| Värnpliktiga kategori E får uppgifter som det tar särskilt lång tid att lära. |
| s-143
| En del av dessa värnpliktiga skall t ex handha särskilt komplicerad och dyrbar materiel. |
| s-144
| De har därför lika lång grundutbildning som värnpliktiga uttagna till underbefälsutbildning. |
| s-145
| De flesta värnpliktiga tillhör kategori F, som har 300 dagars grundutbildning. |
| s-146
| F-värnpliktiga skall bl a lära sig strida i förband. |
| s-147
| Värnpliktiga som tillhör kategori G har den kortaste grundutbildningen - 255 dagar. |
| s-148
| De utbildas främst för andra uppgifter än strid. |
| s-149
| Om du tagits ut till längre tjänstgöring än många andra beror det på att man vid uttagningen funnit att just du har förutsättningar att klara de uppgifter och ta det ansvar som krävs av befäl och E-värnpliktiga. |
| s-150
| Visa att du kan klara det man väntar av dig! |
| s-151
| Denna särskilda utbildning kan du ha god nytta av när du sedan söker civilt arbete. |
| s-152
| Värnpliktiga, som vid inskrivningen ej blivit uttagna till underofficersutbildning men som önskar utbildning till yrkesofficer eller reservofficer, skall anmäla detta i god tid före inryckningen för att kunna prövas in i rätt kategori. |
| s-153
| Värnpliktiga som fullgör längre tjänst än 300 dagar får särskilda premier, som växer med tjänstgöringens längd. |
| s-154
| Om detta kan du läsa i avsnittet 'Dina förmåner'. |
| s-155
| Från årsskiftet gäller flera nyheter inom den allmänna sjukförsäkringen |
| s-156
| Nytt system för ersättning av kostnader vid läkarvård på sjukhusmottagning och hos provinsialläkare. |
| s-157
| Bättre sjukförsäkringsförmåner för folkpensionärer. |
| s-158
| Ändrade förmåner vid s k halvöppen vård. |
| s-159
| Bättre ersättning för övernattningskostnader vid läkarbesök utanför hemorten. |
| s-160
| Det är viktigt för dig att känna till de här nyheterna. |
| s-161
| Därför berättar vi lite närmare om dem i den här broschyren. |
| s-162
| Nytt system för ersättning av kostnader vid läkarvård |
| s-163
| Från 1 januari 1970 tillämpas ett nytt och enklare system för ersättning av kostnader vid läkarvård. |
| s-164
| Det gäller när du blir sjuk och söker läkare inom den offentliga öppna sjukvården (sjukhusläkare, provinsialläkare, jourläkare samt stadsdistriktsläkare under viss del av mottagningstiden). |
| s-165
| Enhetliga avgifter |
| s-166
| Det nya systemet innebär att du betalar 7 kronor när du besöker doktorn på mottagningen 15 kronor när doktorn kommer hem till dig 2 kronor när du rådfrågar doktorn per telefon. |
| s-167
| För varje läkarbesök betalar försäkringskassan 31 kronor direkt till sjukvårdshuvudmannen (i allmänhet landstinget). |
| s-168
| För telefonrådfrågning betalar försäkringskassan 4 kronor till sjukvårdshuvudmannen. |
| s-169
| Du behöver alltså inte ligga ute med dessa pengar. |
| s-170
| Inte heller gå till försäkringskassan för att få ut återbäring. |
| s-171
| Det nya systemet gör att du redan i förväg vet vad det kostar att anlita läkare om du blir sjuk. |
| s-172
| I avgiften ingår undersökningar och behandlingar |
| s-173
| I de avgifter du betalar ingår också eventuella röntgen- och laboratorieundersökningar. |
| s-174
| Dessutom ingår remissbesök, recept och läkarintyg för sjukpenning. |
| s-175
| Om du behöver gå igenom en hel serie röntgen- eller radiumbehandlingar får du också dessa utan särskild kostnad. |
| s-176
| Ett annat exempel: om du får remiss från en provinsialläkare till en specialist på en sjukhusklinik behöver du inte betala något ytterligare för det första besöket hos specialisten. |
| s-177
| Återbesök hos läkare betalas som nytt läkarbesök. |
| s-178
| Resekostnaderna ersätts som tidigare |
| s-179
| Om du har kostnader för resor till och från doktorn eller sjukhuset får du ersättning från försäkringskassan efter samma regler som tidigare. |
| s-180
| Du kan lämna uppgifter om dina resor till och från doktorn på baksidan av det kvitto du får vid läkarbesöket. |
| s-181
| Skicka in kvittot eller lämna det på försäkringskassan så får du den ersättning du har rätt till. |
| s-182
| Om du besöker privatpraktiserande läkare gäller det gamla systemet |
| s-183
| Det nya ersättningssystemet gäller den allmänna öppna vården. |
| s-184
| Om du besöker privatpraktiserande läkare betalar du som förut hela det arvode han begär. |
| s-185
| Sedan får du som vanligt en viss återbäring från försäkringskassan. |
| s-186
| Bättre sjukförsäkringsförmåner för folkpensionärer |
| s-187
| Pensionärer får nu rätt till fri sjukhusvård i 365 dagar |
| s-188
| Hittills har pensionärer haft rätt till sammanlagt 180 dagars fri sjukhusvård på allmän sal. |
| s-189
| Från årsskiftet förlängs den fria vårdtiden till sammanlagt 365 dagar. |
| s-190
| Därefter betalar patienten avgift med 10 kronor om dagen på allmän sal. |
| s-191
| Om inte sjukhuset sätter ned avgiften med hänsyn till patientens ekonomi eller befriar från avgift. |
| s-192
| Sjukpenningförsäkrade pensionärer har dessutom rätt till sjukpenning |
| s-193
| Folkpensionärer som är sjukpenningförsäkrade (genom inkomst av arbete) har i fortsättningen rätt till både sjukpenning i sammanlagt 180 dagar och fri sjukvård i sammanlagt 365 dagar. |
| s-194
| De nya bestämmelserna gäller inte för pensionärer som vårdats på sjukhus hela år 1969. |
| s-195
| (Om de såsom pensionärer fått sjukhjälp i sammanlagt 180 dagar före den 1 januari 1970). |
| s-196
| Ändrade förmåner vid s k halvöppen vård |
| s-197
| Med halvöppen vård menas att man ligger på sjukhus bara viss del av dygnet eller vissa dagar i veckan. |
| s-198
| Resten av tiden räknas som 'permission'. |
| s-199
| Kostnaderna för resor mellan sjukhuset och bostaden betalas av sjukhuset när det är fråga om permission. |
| s-200
| Resorna vid intagning på sjukhus och vid utskrivning ersätts som tidigare av försäkringskassan. |