| s-902
| Frågan är närmast vad man menar med bostadsbrist. |
| s-903
| Ställer man enbart krav på att varje människa ska ha någonstans att bo, är det troligt att en fri bostadsmarknad skulle lösa problemet med bostadsköerna. |
| s-904
| Ställer man däremot bestämda krav på lägenheternas beskaffenhet och storlek måste man bygga mer. |
| s-905
| Här, som på så många andra områden, måste det bli fråga om en avvägning där hänsyn måste tas till såväl sociala aspekter som till de resurser vårt samhälle förfogar över. |
| s-906
| Så här bor Svenskson enligt den senaste bostadsräkningen. |
| s-907
| Tabellen visar 1 antal hushåll, 2 antal personer som bodde i dessa hushåll och 3 hur många av dem som var barn. |
| s-908
| (Källa: Veckans affärer 9 oktober 1969.) |
| s-909
| Arbets- och diskussionsuppgifter |
| s-910
| Hyresbidragen och bostadstilläggen: |
| s-911
| Hur fungerar dessa, hur stora är de i olika inkomstklasser och vid skilda familjestorlekar? |
| s-912
| Hög bostadsstandard - vad är det? |
| s-913
| Är det en stor lägenhetsyta? |
| s-914
| Elektronugn och diskmaskin? |
| s-915
| Närhet till naturen, närhet till affärer och service? |
| s-916
| Servicehuset - ska vi sträva efter det som normal boendeform? |
| s-917
| Vi upplever f n en befolkningsexplosion. |
| s-918
| Jordens befolkning ökar med mer än 50 miljoner människor om året. |
| s-919
| Om 40-50 år beräknas världens folkmängd vara fördubblad. |
| s-920
| Det allvarliga problemet är att livsmedelsproduktionen inte ökar i takt med befolkningstillväxten. |
| s-921
| Redan nu är situationen prekär. |
| s-922
| Två tredjedelar av jordens alla människor kan inte äta sig mätta och hälften lider av direkt svält. |
| s-923
| Man brukar skilja på industriländer (i-länder) och utvecklingsländer (u-länder). |
| s-924
| Industriländerna är starkt industrialiserade och har hög levnadsstandard. |
| s-925
| De rikaste av dem finns i Nordamerika, i Nord- och Västeuropa samt i Australien och på Nya Zeeland. |
| s-926
| U-länderna är i regel jordbruksländer med låg levnadsstandard och ofta med en kvardröjande analfabetism i stora befolkningsgrupper. |
| s-927
| Det går dock inte att dra någon skarp gräns mellan i-länder och u-länder. |
| s-928
| Termen utvecklingsländer tar fasta på att man i dessa länder är på väg mot eller i framtiden måste spåra in på en utveckling mot mera industrialiserat näringsliv och högre utbildningsstandard för att kunna uppnå högre levnadsstandard. |
| s-929
| I början av efterkrigstiden användes termen underutvecklade länder. |
| s-930
| Man har velat komma ifrån denna då den onekligen sätter en mindrevärdesstämpel på vissa länder. |
| s-931
| En av världens mest angelägna samarbetsuppgifter har under efterkrigstiden varit att försöka åstadkomma en försörjningsbalans så att industriländernas överskottsprodukter kan komma u-länderna tillgodo, samtidigt som möjligheter skapas för inhemsk industri i dessa länder. |
| s-932
| Nödvändigheten av utvecklingssamarbete har framstått allt klarare. |
| s-933
| Bistånd har också givits i olika former. |
| s-934
| Det har varit lån och gåvor i pengar. |
| s-935
| Det har varit experter som skickats ut för att bygga och organisera kommunikationer, jordbruk och industri, skolor, universitet och sjukhus. |
| s-936
| Det har varit stipendier till studenter från utvecklingsländerna för studier vid amerikanska, asiatiska och europeiska högskolor etc. |
| s-937
| Bistånd har givits genom internationella organ och främst då FN. |
| s-938
| Men hjälpen har framför allt kommit från enskilda stater. |
| s-939
| Sålunda satsade Förenta staterna under femårsperioden 1955-1960 sammanlagt 81 miljarder svenska kronor, varvid de största beloppen gick till Sydvietnam, Sydkorea och Indien. |
| s-940
| Under samma period lämnade Sovjetunionen 15 miljarder mätt i svenska kronor med Indien som störste mottagaren. |
| s-941
| Storbritannien, Frankrike och Västtyskland bidrog under samma tid med omkring 10 miljarder vardera. |
| s-942
| Siffrorna kan ställas under debatt. |
| s-943
| Bl.a. är det ofta oklart om militär hjälp räknas in i beloppen. |
| s-944
| Sverige har visat intresse för att ge sitt bidrag till utvecklingssamarbetet. |
| s-945
| Perioden 1955-1960 gav vi en sammanlagd hjälp på 75 miljoner kronor: 1960-65 hade den ökat till 575 miljoner. |
| s-946
| Riksdagen beslöt 1968 att anslaget till u-hjälpen skall öka, så att det senast 1974/75 utgör en procent av bruttonationalprodukten. |
| s-947
| Biståndet kommer då att omfatta mer än två miljarder kronor årligen. |
| s-948
| Ungefär 40 procent av anslaget går till FN och dess fackorgan för vidare utdelning. |
| s-949
| Den övriga delen, det direkta svenska biståndet till u-länderna, förvaltas av SIDA (Swedish International Development Authority), som är ett statligt ämbetsverk under utrikesdepartementet. |
| s-950
| WHO:s uppgift är att förebygga sjukdomar. |
| s-951
| Här tas ett blodprov på ett kongolesiskt barn för ett malariatest. |
| s-952
| FAO är FN:s organisation för närings- och jordbruksfrågor. |
| s-953
| Här en veterinärstation i Afganistan, där bönderna får sin boskap vaccinerad. |
| s-954
| Husdjursvaccinationen i u-länderna räddar miljonvärden och bidrar på sitt sätt till en högre levnadsstandard bland folket. |
| s-955
| Undervisning i alla former ingår i FN:s u-landshjälp. |
| s-956
| Här tränas afrikaner på en traktormotor. |
| s-957
| Det är inte minst tekniska framsteg som ger förutsättningar för högre levnadsstandard i u-länderna. |
| s-958
| Tidningsklipp DN 30 jan. 1968 |
| s-959
| Det finns inte någon av alla omfattad definition på vad som menas med ett u-land. |
| s-960
| De länder om vilka tveksamhet oftast råder har på kartan givits en streckrandning. |
| s-961
| På grund av deras låga nationalinkomster finns det ändå skäl att beteckna dem som u-länder. |
| s-962
| I I-länderna de industrialiserade länderna, bor något över 1 miljard människor, 30 procent av jordens befolkning. |
| s-963
| De svarar för ungefär 70 procent av 'världsinkomsten', har över 80 procent av världsexporten och ökar i genomsnitt sin inkomst per invånare med över 300 kr om året. |
| s-964
| I USA ökar nationalinkomsten varje år med ett belopp som är jämförbart med den totala nationalinkomsten i Indien eller Afrika. |
| s-965
| Sverige tillhör de rikaste bland de rika. |
| s-966
| Nationalinkomsten är nästan dubbelt så stor som Pakistans - Pakistan har över 105 miljoner invånare. |
| s-967
| Med ett par promille av världens befolkning svarar Sverige för dryga två procent av världshandeln. |
| s-968
| Genomsnittssvensken har en inkomst på ungefär 12000 kr om året. |
| s-969
| I två tredjedelar av u-länderna är genomsnittsinkomsten under, ofta långt under, 700 kr om året. |
| s-970
| 1966 gick 0,64 procent av den svenska nationalinkomsten till u-länderna. |
| s-971
| I U-länderna bor över 2 miljarder människor, 70 procent av världens befolkning. |
| s-972
| Deras andel av 'världsinkomsten' är ungefär 30 procent. |
| s-973
| De svarar för knappa 20 procent av världens export. |
| s-974
| De ökar årligen sin genomsnittsinkomst per invånare med cirka 10 kr. |
| s-975
| 60 procent av tredje världens invånare är analfabeter. |
| s-976
| 300 miljoner har malaria, 10 miljoner spetälska, 400 miljoner ögonsjukdomen trakom. |
| s-977
| Barndödligheten ligger ofta 10 gånger över den svenska. |
| s-978
| Proteintillgången per invånare och dag är cirka 10 gram - över 50 i i-länderna - mot ett behov på 45 gram. |
| s-979
| I Indien går det nära 6000 människor på varje läkare, i Etiopien nära 100000, i Ruanda nära 150000 - i Sverige under 1000, i USA under 700. |
| s-980
| Jag låg länge vaken i natt. |
| s-981
| Mina tankar snubblade på varann. |
| s-982
| Jag hade svårt att få någon ordning på dem. |
| s-983
| De kom alltför fort på varann. |
| s-984
| Något kort ögonblick tyckte jag att jag såg sakerna i deras rätta sammanhang. |
| s-985
| Så har det varit flera nätter, jag har haft tankarna springande i långa korridorer och inte kunnat hitta någon utväg för dem. |
| s-986
| Jag läste någonting i en aftontidning igår som snuddade vid jämlikhetsproblemet. |
| s-987
| Medan jag bäddade sängarna försökte jag komma ihåg i vilken tidning det var. |
| s-988
| Jo, ett uttalande i Expressen av Rose Kennedy. |
| s-989
| Hon sade någonting om kvinnans roll som jag reagerade starkt emot. |
| s-990
| Jag gick ner till matrummet och hittade vår tonåring vid matbordet. |
| s-991
| Han räckte mig tidningarna, så att jag kunde leta fram Rose Kennedys ord. |
| s-992
| Hennes berömmelse beror på att hon har fött ett antal barn och att två av dem i sin tur har gjort namnet Kennedy känt i hela världen. |
| s-993
| Nu säger denna kvinna: |
| s-994
| 'Kvinnans uppgift är att vara gift och att uppfostra barn.' |
| s-995
| Det har predikats genom århundraden om moderskapets salighetsvärde. |
| s-996
| Moderskapet har framställts som kvinnans första uppgift i livet och kanske också den enda. |
| s-997
| Man har sällan tänkt på dem som inte har kunnat få den sociala status som den gifta kvinnan har. |
| s-998
| Kvinnan ska ta den heliga modersrollen på sig, uppfostra sina barn, betjäna sin man och helst glömma sin egen existens. |
| s-999
| Framför allt ska hon veta att hon är skapad för den rollen, och om hon inte klarar den är hennes egenvärde inte mycket att tala om. |
| s-1000
| Den här typen av uttalanden förekommer i press och veckotidningar vecka efter vecka. |
| s-1001
| Det är mannen och barnen, framför allt barnen, som behöver kvinnan hemma, sägs det. |