| s-802
| Man subventionerade ränteutgifterna, så att tillfälliga räntehöjningar inte skulle slå igenom i form av höjda hyror. |
| s-803
| Man införde också en allmän hyresreglering. |
| s-804
| Hyrorna för hus som byggts före 1942 låstes fast vid den nivå som rådde detta år. |
| s-805
| För hus byggda senare räknade man fram en skälig hyra, som grundade sig på produktionskostnader, ränteutgifter och utgifter för skötsel av fastigheten. |
| s-806
| Med dessa metoder lyckades man hålla hyrorna under kontroll under krigsåren, men speciellt i städerna upplevde man en växande brist på bostäder. |
| s-807
| En ny bostadspolitik tar form |
| s-808
| Vid krigsslutet tog en helt ny bostadspolitik form. |
| s-809
| Huvuddragen i denna har blivit bestående till slutet av 60-talet. |
| s-810
| Man har strävat efter att bygga ifatt bostadsbristen, öka lägenhetsstandarden och samtidigt hålla hyrorna på rimlig nivå. |
| s-811
| För att en lägenhet skulle anses motsvara fordringarna borde den vara så stor att det förutom köket blev minst ett rum per två familjemedlemmar. |
| s-812
| Den skulle vidare vara försedd med vatten, avlopp, centralvärme och badrum. |
| s-813
| Rimliga hyreskostnader för en sådan standardlägenhet skulle få motsvara högst 20 % av en industriarbetares inkomst. |
| s-814
| Så här kommer många lägenheter att byggas. |
| s-815
| Av bilden framgår 'ramen' d v s bärande väggar samt vatten och avlopp. |
| s-816
| Hyresgästen bestämmer sedan själv hur rumsindelningen skall vara. |
| s-817
| Väggarna kan också lätt flyttas. |
| s-818
| För att nå upp till dessa mål var det givetvis inte tillräckligt att lagstifta om bostadsstandard eller övervaka byggandet. |
| s-819
| Man måste mera aktivt styra och stimulera byggandet. |
| s-820
| Ekonomiska lagar om tillgång och efterfrågan kunde inte ensamma få styra byggnationens inriktning. |
| s-821
| På en fri marknad skulle den som har ekonomiska möjligheter kunna bygga vad som helst. |
| s-822
| Kommunerna har huvudansvaret för bostadsförsörjningen. |
| s-823
| Kommunen avgör var, när och hur bebyggelse ska ske. |
| s-824
| Instrumenten för detta är de stads- och byggnadsplaner kommunerna upprättar. |
| s-825
| Som stöd för kommunerna finns lagar om kommunal förköpsrätt till mark och lagar om expropriation, dvs tvångsinlösen av mark. |
| s-826
| Kommunerna svarar också, genom allmännyttiga bostadsföretag, för en stor del av de flerfamiljshus som byggts. |
| s-827
| Kooperativa bostadsföretag och enskilda byggmästare har dock också möjlighet att köpa mark för att bygga bostäder. |
| s-828
| Diagrammet överst på s 72 visar flerfamiljshusens fördelning på olika ägandekategorier. |
| s-829
| Flerfamiljshusens fördelning på olika ägandekategorier |
| s-830
| För att friställa kapital, material och arbetskraft till sådan byggnation som anses mest samhällsnyttig, finns lagstiftning om igångsättningstillstånd för ur samhällets synpunkt mindre angelägna byggen. |
| s-831
| Statliga lån till bostäder |
| s-832
| I den statliga bostadspolitik som gällt t o m 1967 har staten givit stora ekonomiska bidrag till bostadsbyggandet. |
| s-833
| Man har fortsatt att lämna topplån. |
| s-834
| Lånevillkoren har varit så beskaffade att de har medverkat till att hålla bostadskostnaderna på rimlig nivå. |
| s-835
| Bottenlånen har placerats på den öppna kreditmarknaden, men staten har åtagit sig en garanti för att räntorna inte ska överstiga vissa procentsatser. |
| s-836
| Staten har också lämnat ränte- och amorteringsfria tilläggslån. |
| s-837
| Samtliga dessa lån och bidrag har förutsatt att de nyproducerade bostäderna hållit en viss minimistandard. |
| s-838
| Fr o m 1968 har den statliga bostadslånepolitiken radikalt förändrats. |
| s-839
| De tidigare subventionerna har borttagits. |
| s-840
| I princip ska de reella kostnaderna för en fastighet belasta densamma. |
| s-841
| I avsikt att neutralisera den kostnadshöjande effekten av detta har införts s k paritetslån, vars innebörd är att en del av de kostnader för en fastighet som skulle betalas när denna är ny, skjuts framåt i tiden. |
| s-842
| Genom denna omfördelning i tiden av kostnader motverkas också en del av den hyressplittring (se nedan) som kan uppkomma på grund av förändringar av byggnadskostnaderna. |
| s-843
| Hur finansieras bostadsbyggandet? |
| s-844
| Man har från samhällets sida garderat sig mot att de fastighetsägare som utnyttjat statliga lån och bidrag genom höga hyror gjort sig oförtjänt stora vinster. |
| s-845
| Man fortsatte därför även efter kriget den år 1942 införda hyresregleringen. |
| s-846
| Samtidigt förband man de statliga lånen och bidragen med hyreskontroll. |
| s-847
| Länsbostadsnämnderna fick i uppgift att fastställa maximihyror. |
| s-848
| På så sätt har man ansett att de statliga subventionerna kommit hyresgästerna tillgodo. |
| s-849
| Hyresregleringens avskaffande |
| s-850
| Under 50-talet övergav man systemet med tilläggslån. |
| s-851
| Man började också gradvis avveckla den allmänna hyresregleringen. |
| s-852
| Avsikten var att den skulle avvecklas när det kunde konstateras att bostadsbrist inte längre rådde på en viss ort. |
| s-853
| Från början gällde hyresregleringen cirka 500 platser. |
| s-854
| Vid mitten av 60-talet fanns den kvar på endast 160 ställen. |
| s-855
| Man har så småningom kommit överens om att hyresregleringen i längden inte ens bör finnas kvar på platser där bostadsbrist råder. |
| s-856
| Anledningarna till detta förändrade synsätt är flera. |
| s-857
| Från början låstes hyrorna för äldre fastigheter till 1942 års nivå, eller - för senare byggda hus - till den aktuella produktionskostnaden. |
| s-858
| Under årens lopp har det varit nödvändigt att ge fastighetsägarna kompensation för starkt höjda omkostnader för reparationer och skötsel av fastigheter. |
| s-859
| Räntenivån har också höjts kraftigt, speciellt under 60-talet. |
| s-860
| Fastighetsägarna har fått kompensation via generella hyreshöjningar som bestämts av regeringen på förslag av statens hyresråd. |
| s-861
| Eftersom hyreshöjningarna varit generella, har vissa fastighetsägare fått mera än vad som motsvarat kostnadsökningen, andra har fått mindre. |
| s-862
| Ytterligare ett skäl för hyresregleringens slopande är att det varit svårt att hålla hyresstegringen inom de önskade gränserna när det gällt nyproduktion. |
| s-863
| Detta har medfört hyressplittring. |
| s-864
| Som en följd av att hyrorna knutits till produktionskostnaderna har lägenheter med ungefär samma standard och läge kunnat ha avsevärt olika hyror därför att de haft olika byggnadsår. |
| s-865
| I storstadsområdena märks hyressplittringen mest. |
| s-866
| Där har äldre centralt belägna, eftertraktade lägenheter varit betydligt billigare än nya lägenheter långt från stadens centrum. |
| s-867
| Denna hyressplittring, som oftast drabbat unga familjer, har betraktats som mycket otillfredsställande, särskilt som den uppkommit på grund av statliga ingripanden i marknadsmekanismen. |
| s-868
| 1969 - ny hyreslag och nya bostadstillägg |
| s-869
| År 1969 trädde en ny hyreslag i kraft. |
| s-870
| Samtidigt förändrades 1942 års hyresregleringslag på flera punkter. |
| s-871
| Den nya hyreslagen säger att hyressättningen grundas på avtal mellan hyresvärd och hyresgäst. |
| s-872
| Den ger också hyresgästen större besittningsrätt till sin lägenhet. |
| s-873
| Hans möjligheter att hyra ut lägenheten i andra hand eller att byta lägenhet har ökat. |
| s-874
| Den fria hyressättningen begränsades samtidigt av att hyresregleringslagen fram till 1971 existerar jämsides med den nya lagen. |
| s-875
| Hyrorna för de cirka en halv miljon lägenheterna på de år 1968 hyresreglerade orterna har inte kunnat höjas annat än i samband med ombyggnad och förbättring. |
| s-876
| De lägenheter som har färdigställts efter år 1968 undantas helt från varje hyresreglering. |
| s-877
| För att stimulera barnfamiljernas efterfrågan på bostäder av tillfredsställande storlek och standard har fr o m 1969 införts statliga och kommunala bostadstillägg. |
| s-878
| Dessa tillägg, som utbetalas kontant och inte är förbundna med några krav på att pengarna verkligen används till bostadskonsumtion, utgår i förhållande till följande tre faktorer: familjestorlek, inkomst samt bostadens storlek och i viss mån standard. |
| s-879
| Cirka 400000 familjer är berättigade till statliga bostadstillägg. |
| s-880
| Kan man komma tillrätta med bostadsköerna? |
| s-881
| Bostadspolitiken i Sverige har varit mycket omdiskuterad. |
| s-882
| Statens oförmåga att 'bygga bort' bostadsköerna har starkt kritiserats. |
| s-883
| Genom olika utbudsstimulerande åtgärder har man höjt bostadsproduktionen från 50000 lägenheter per år 1950 till omkring 100000 vid slutet av 1960-talet. |
| s-884
| På grund av omflyttningen från landsbygd till stad, lägre giftermålsålder och ökade krav på bostadsstandard har köerna på många håll ändå inte visat tendens till minskning. |
| s-885
| Många anser detta vara en naturlig följd av systemet. |
| s-886
| Hyreskontroll skapar bostadsbrist. |
| s-887
| Med bibehållen hyresreglering går det inte att bygga ifatt köerna. |
| s-888
| Hyreskontroll skapar bostadsbrist. |
| s-889
| Utan hyreskontroll skulle jämvikt råda vid P0. |
| s-890
| Hyreskontrollen maximerar hyran till P1. |
| s-891
| Följden blir ett efterfrågeöverskott = e. |
| s-892
| Bostadsbristen har, anser man, uppkommit därför att hyrorna har hållits under jämviktsnivå. |
| s-893
| Om priset på en vara hålls under jämviktspriset måste ett efterfrågeöverskott uppkomma. |
| s-894
| När marknadsmekanismen sätts ur spel, måste bostäderna fördelas efter andra grunder. |
| s-895
| I Sverige fungerar bostadsförmedlingar, som fördelar lägenheter efter speciella principer. |
| s-896
| Bostadsförmedlingarna - framförallt i storstadsområdena - har långa köer av bostadssökande. |
| s-897
| Dessa köer är dock av olika skäl mycket otillförlitliga mått på den reella bostadsefterfrågan. |
| s-898
| Om fortsatt hyresreglering gör att hyrorna hålls under jämviktsnivå, kommer vi att få dras med konstanta bostadsköer. |
| s-899
| Tillåts däremot hyrorna stiga utan kontroll, uppnås snart ett läge där tillgången motsvarar efterfrågan och köerna försvinner. |
| s-900
| Andra åter anser att denna metod inte löser bostadsfrågorna, endast maskerar den. |
| s-901
| Enda möjligheten att motverka bostadsbristen är att bygga ännu mera. |