| s-702
| I Indien finns en växt, Rauwolfia, som befolkningen i hundratals år har använt för att bereda medicin mot sömnlöshet och orostillstånd. |
| s-703
| Sedan 1950 har man renframställt ett fyrtiotal olika ämnen från rötterna av denna växt. |
| s-704
| Ett av dem är reserpin, som har en starkt lugnande verkan och som av läkarna användes vid svåra maniska tillstånd. |
| s-705
| I små doser kan det också användas mot högt blodtryck. |
| s-706
| Reserpin kan emellertid ha en del biverkningar, som begränsar dess användbarhet. |
| s-707
| Rauwolfia-växten, ur vars rötter reserpin framställes. |
| s-708
| En grupp av rent syntetiskt framställda ämnen, fentiazinföreningarna, har fått stor betydelse som lugnande medel. |
| s-709
| Ett av dem (klorpromazin) säljes under namnet Hibernal och användes som ett verksamt medel mot schizofreni och även mot maniska tillstånd. |
| s-710
| Ett annat är Lergigan, som användes mot sjösjuka och allergier men också som lugnande medel och sömnmedel. |
| s-711
| Betydligt mildare verkningar har en annan grupp av ämnen, till vilken hör meprobamat. |
| s-712
| Det var den verksamma substansen i de mycket omtalade 'lyckopillerna', som för en del år sedan var de mest använda lugnande medlen. |
| s-713
| Det visade sig vara vanebildande och missbrukades i stor omfattning, varför man numera inte använder dem så mycket. |
| s-714
| Den andra gruppen av psykofarmaka är de uppiggande, stimulerande medlen, som användes mot depressionstillstånd. |
| s-715
| Till dem hör amfetaminerna, varav det mest kända är Preludin. |
| s-716
| De verkar snabbt men kortvarigt på lättare depressioner och trötthetstillstånd och är också aptitnedsättande, vilket gör att de användes som bantningsmedel. |
| s-717
| Dessvärre är de vanebildande och har särskilt i Sverige kommit att missbrukas i stor omfattning. |
| s-718
| Det finns också antidepressiva medel med långsammare och mera långvarig och kraftig verkan. |
| s-719
| De har i allmänhet vissa biverkningar och måste användas med försiktighet, men de har i stor utsträckning kunnat ersätta elchockbehandlingen, som är ett mycket verksamt medel vid svåra depressioner men som många människor känner skräck för. |
| s-720
| Ett nytt medel, som har visat sig kunna förebygga depressioner hos manisk-depressiva patienter, är alkalimetallen litium, nära besläktad med natrium. |
| s-721
| Det prövas nu vid svenska sjukhus. |
| s-722
| Hallucinogener |
| s-723
| På senare tid har det skrivits och talats mycket om en del ämnen, som framkallar egendomliga psykiska tillstånd med bl a hallucinationer och som därför ofta kallas hallucinogener. |
| s-724
| I själva verket har de varit kända i tusentals år. |
| s-725
| I Mellanamerika användes de långt före Columbus' dagar av indianerna, särskilt i samband med religiösa ceremonier. |
| s-726
| Hallucinogener framställes ur olika växter. |
| s-727
| Ur en kaktusart framställes meskalin och ur mjöldryga, en svamp som parasiterar på sädesslag, får man råmaterialet till LSD. |
| s-728
| Dessa ämnen kan inte kallas psykofarmaka, eftersom de framkallar psykiska rubbningar i stället för att bota sådana. |
| s-729
| Men de har väckt vetenskapsmännens intresse, främst därför att man har tyckt sig finna likheter mellan deras verkningar och symptomen vid schizofreni. |
| s-730
| Till sin kemiska sammansättning påminner hallucinogenerna om vissa monoaminer. |
| s-731
| Meskalin framställes ur peyote-kaktusen. |
| s-732
| Rågax med mjöldryga. |
| s-733
| Det har emellertid uppstått strid om forskarnas juridiska och moraliska rätt att använda dessa droger på försökspersoner. |
| s-734
| Man fruktar att de kan ha varaktigt skadliga verkningar. |
| s-735
| I USA har entusiastiska skildringar av kända författare och konstnärer väckt ett stort intresse för hallucinogenerna. |
| s-736
| Man påstår sig med deras hjälp kunna 'frigöra inre krafter' och uppleva en 'högre verklighet'. |
| s-737
| Motståndarna menar att de bara möjliggör en tillfällig flykt från verkligheten och kan vara farliga, medicinskt och socialt sett. |
| s-738
| Alkohol och narkotika |
| s-739
| Som förut framhållits har stimulantia och narkotika, d v s uppiggande och bedövande medel, varit kända i alla tider och överallt. |
| s-740
| Man har använt dem på grund av deras verkningar på nervsystemet utan att känna till dessas fysiologiska natur. |
| s-741
| Att de i allmänhet varit vanebildande och vid långvarigt bruk haft farliga följder har man väl vetat, men det har inte avhållit alla från missbruk. |
| s-742
| I våra dagar vet man en hel del om de fysiologiska verkningarna också, men i nästan alla länder har man stora problem med alkohol- och narkotikamissbruk. |
| s-743
| Gemensamt för alkohol och narkotika är att de påverkar det centrala nervsystemet. |
| s-744
| I små doser ger de en känsla av avspänning och välbefinnande. |
| s-745
| I fråga om alkohol och många narkotika beror detta på att vissa nervcentra, som har en hämmande effekt på hjärnbarken, blir bedövade och mer eller mindre kopplas ur. |
| s-746
| Detta uppfattas som en stimulans. |
| s-747
| Större doser bedövar allt större delar av centrala nervsystemet, så att den narkotiska effekten slår igenom. |
| s-748
| Eftersom alkohol och många lugnande medel och sömnmedel har likartade verkningar, blir effekten kraftigt förstärkt vid en kombinerad förtäring av dessa ämnen. |
| s-749
| Bruk leder lätt till missbruk |
| s-750
| Regelbundet bruk av alkohol och narkotika leder ofta till att kroppen vänjer sig vid dem. |
| s-751
| Det behövs allt större doser för att framkalla effekt. |
| s-752
| Efter längre eller kortare tid kan så ett beroende uppstå. |
| s-753
| Det innebär ett behov eller begär efter ämnet i fråga och mer eller mindre svåra psykiska och fysiska symptom om inte begäret tillfredsställes. |
| s-754
| Tillståndet kallas alkoholism eller narkomani och är svårbehandlat. |
| s-755
| Särskilt farliga är morfinpreparaten. |
| s-756
| Redan efter några dagars behandling t ex på sjukhus kan tillvänjning och beroende uppstå. |
| s-757
| Doserna måste ökas 50-200 gånger, och om behandlingen avbrytes uppstår psykiska besvär i form av oro och ångest och fysiska i form av feber, smärtor och kramper. |
| s-758
| Ny tillförsel av giftet är det enda som snabbt häver symptomen. |
| s-759
| Det tar annars flera dagar innan de är helt borta. |
| s-760
| De tidigare nämnda lugnande medlen har samma verkningar, men det tar betydligt längre tid och fordrar betydligt större doser. |
| s-761
| Detsamma gäller alkohol, som måste missbrukas i åratal innan verklig alkoholism uppstår. |
| s-762
| De ämnen, som direkt stimulerar centrala nervsystemet, t ex amfetaminer och kokain, har inte samma fysiologiska tillvänjningseffekt, men de kan leda till ett starkt psykiskt beroende och till svåra rubbningar vid långvarigt bruk. |
| s-763
| Bruk av alkohol och narkotika i små doser kan innebära en omedelbar fara, t ex för trafikolyckor, eftersom omdömet trubbas av och reaktionstiden förlängs. |
| s-764
| Den största faran ligger emellertid i att allt bruk lätt leder till vanebildning och missbruk. |
| s-765
| Alkoholism och narkomani |
| s-766
| När missbruket har lett till alkoholism eller narkomani, har det också uppstått störningar i de fysiologiska förloppen i kroppen. |
| s-767
| Vid alkoholism uppstår t ex förändringar i levercellens mitokondrier. |
| s-768
| Många av sjukdomssymptomen beror emellertid på näringsbrist och vitaminbrist, som uppkommer genom att alkoholister och narkomaner oftast lever ett oregelbundet liv utan ordnade måltidsvanor. |
| s-769
| Den medicinska behandlingen, som givetvis är nödvändig om dessa personer skall kunna räddas till liv och hälsa, måste därför i första hand ta sikte på att förbättra allmäntillståndet genom närings- och vitamintillförsel. |
| s-770
| Samtidigt företas en 'avgiftning' genom att den sjuke långsamt avvänjes med allt mindre doser av giftet i fråga. |
| s-771
| Efter denna akutbehandling vidtar en betydligt svårare och långvarigare efterbehandling, då man skall försöka hindra patienten att återfalla i missbruk. |
| s-772
| Sedan några årtionden tillbaka har bostadsfrågorna ansetts så viktiga att de blivit en hela samhällets angelägenhet. |
| s-773
| Stat och kommun har genom regleringar, lagstiftningar, subventioner och ekonomiskt stöd försökt påverka tillgång och efterfrågan på bostäder i en riktning som ansetts gagna samhället. |
| s-774
| Målet för bostadspolitiken är att var och en ska ha möjlighet att skaffa en tillräckligt rymlig, tillräckligt modern och samtidigt välbelägen bostad. |
| s-775
| Bostadspolitiken från 1920-talet och fram t o m krigsslutet |
| s-776
| Under 1920-talet höjdes hyrorna kraftigt i förhållande till realinkomsten och i förhållande till andra utgiftsposter. |
| s-777
| Det blev lönsamt att bygga och äga hyresfastigheter. |
| s-778
| Man kan med fog påstå att ett visst spekulationsbygge ägde rum. |
| s-779
| Byggnationen inriktades på små lägenheter. |
| s-780
| Lägenheter på ett rum och kök ställde sig lönsammast för hyresvärdarna, och denna lägenhetstyp var den vanligaste under en följd av år. |
| s-781
| Den trångboddhet som var alltför vanlig inom stora samhällsgrupper bibehölls härigenom. |
| s-782
| Samhället var ointresserat av att ingripa för att få en ändring till stånd. |
| s-783
| Man avvecklade t o m de begränsade insatser på bostadsmarknaden som gjorts under första världskriget. |
| s-784
| Under 30-talet förändrades sakta synen på bostadsbyggandet. |
| s-785
| Samhället började få upp ögonen för de rådande missförhållandena på bostadsmarknaden. |
| s-786
| Man gav lån och bidrag för att förbättra undermåliga bostäder på landsbygden. |
| s-787
| Ett försök till familjevänligare bostadspolitik var också de bidrag som gavs till kommuner som byggde s k barnrikehus. |
| s-788
| Man kan alltså under 30-talet se ett försök till aktiv bostadspolitik, även om den politiken fick karaktären av punktinsatser. |
| s-789
| När andra världskriget bröt ut sjönk takten i bostadsbyggandet. |
| s-790
| Medan 59000 lägenheter färdigställdes 1939, var motsvarande siffra år 1941 endast 17000. |
| s-791
| Räntorna höjdes, det rådde brist på material och arbetskraft, då andra områden inom näringslivet krävde ökade insatser av produktionsfaktorer. |
| s-792
| Man insåg att den dämpade takten i nybyggnaden ganska snart skulle leda till bostadsbrist och, som en följd av det minskade utbudet, höjda hyror. |
| s-793
| Ett sådant framtidsperspektiv var minst av allt lockande. |
| s-794
| Barnkullarna tenderade att öka och en fortsatt stark inflyttning från landsbygden till städerna kunde förväntas. |
| s-795
| Det var väsentligt att bostadsbyggandet höll jämna steg med de ökade krav på bostäder som detta ledde till. |
| s-796
| En hyreshöjning skulle få besvärande konsekvenser. |
| s-797
| Levnadskostnaderna i övrigt hölls tämligen konstanta och höjda hyror skulle öka fastighetsägarnas realinkomster på hyresgästernas bekostnad. |
| s-798
| Hyreshöjningar kunde också resultera i kompensationskrav vid löneförhandlingarna, något som lätt kunde få till följd en ovälkommen inflation. |
| s-799
| För att stimulera till ökat byggande och för att hålla hyreskostnaderna nere ingrep nu staten. |
| s-800
| Man gav statliga topplån till bostadsbyggandet. |
| s-801
| Man medgav räntefria tilläggslån för att byggkostnader och hyror skulle kunna hållas vid förkrigsnivå. |