| s-502
| - Rubrikerna om gifthalterna i bland annat strömming har resulterat i nästan totalstopp för strömmingsförsäljningen i större delen av Sverige, säger direktör John Erik Boork, direktör i Ostkustfisk Centralförening till Aftonbladet. |
| s-503
| - Visserligen anser vi att miljöhotet mot Östersjön är oroande men ännu så länge finns det garantier för att både strömming, lax och ål är helt ofarliga. |
| s-504
| Rapporten om gifthalterna i de här fisksorterna kommer från en omfattande undersökning som gjorts av en forskargrupp på Riksmuseet. |
| s-505
| Vetenskapligt provfiske |
| s-506
| Under sommaren har man bedrivit vetenskapligt provfiske på ett 40-tal stationer i både Bottenhavet och Östersjön. |
| s-507
| Resultatet av detta fiske visar att södra Östersjön drabbats av oroväckande stora mängder DDT och PCB. |
| s-508
| - Situationen kan bli besvärlig men ännu så länge är det ingen fara, påpekar både Statens institut för Folkhälsan och Naturvårdsverket. |
| s-509
| Men deras upptäckter och artiklarna kring dessa har direkt resulterat i kaos för fisket längs hela svenska ostkusten. |
| s-510
| Massor av fiskare ringde i går i förtvivlan till sina organisationer för att få klarhet om gifthalterna i strömmingen. |
| s-511
| - Totalt finns det omkring 4000 yrkesfiskare längs ostkusten. |
| s-512
| Och deras situation är allaredan besvärlig. |
| s-513
| En sån här sak gör den inte bättre, säger ombudsman Gösta Lindebo i Svenska ostkustfiskarnas centralförbund. |
| s-514
| Perfekt föda |
| s-515
| - Därför är det viktigt att svenska folket nu får reda på att Östersjöfisken fortfarande är perfekt som föda, förklarar Gösta Lindebo. |
| s-516
| - Vi är naturligtvis medvetna om att Östersjön innehåller olika sorters miljögifter. |
| s-517
| Och det är en oroande faktor. |
| s-518
| - Men fiskets olika organisationer ligger hårt på myndigheterna i den här frågan. |
| s-519
| Vi kräver att Naturvårdsverket med kraft tar itu med den här saken. |
| s-520
| - Ett sånt löfte har vi också fått av jordbrukminister Ingemund Bengtsson, säger Gösta Lindebo. |
| s-521
| 39 barn av 100 föds ovälkomna och bara 43 av 100 är aktivt planerade. |
| s-522
| Var femte gravid kvinna visar besvärande psykiska störningar under graviditeten. |
| s-523
| Lika vanligt är det med svårare psykiska besvär hos modern under barnets sex första levnadsmånader. |
| s-524
| Detta är några av alla de data som med lic Åke Nilsson vid psykiatriska kliniken i Lund fått fram i en undersökning av 165 gravida kvinnor. |
| s-525
| På fredagen disputerar Åke Nilsson på avhandlingen. |
| s-526
| De 165 kvinnorna har intervjuats vid tre tillfällen: efter första besöket på mödravårdscentralen, omedelbart efter förlossningen och sex månader efter barnets födelse. |
| s-527
| I den första och tredje undersökningen deltog också psykolog Per-Erik Almgren. |
| s-528
| Lätta problem är 'normala' |
| s-529
| Vissa lättare psykiska symptom anses normala under en graviditet, säger Åke Nilsson. |
| s-530
| En ökad känslighet, lättare depressionsperioder eller mindre störningar hör till den normala bilden. |
| s-531
| Däremot finns det enligt undersökningen en stor grupp kvinnor, nära 45 procent, som under graviditeten visar psykiska symptom som i olika utsträckning påverkar välbefinnandet. |
| s-532
| I den gruppen har 17 procent symptom som tyder på påtagliga psykiska besvär. |
| s-533
| - Traditionellt anses ju att det är under tiden efter förlossningen man finner de flesta psykiska störningarna, säger Åke Nilsson. |
| s-534
| Men enligt mina resultat är psykiska besvär lika vanliga under graviditeten som efter förlossningen. |
| s-535
| Psykiska problem under uppväxttiden eller i vuxen ålder före graviditeten kan ge svårigheter under och efter en graviditet, visar undersökningen. |
| s-536
| En tidig sexualdebatt och många sexualpartners kan i en del fall tyda på neurotiska störningar. |
| s-537
| En moraliserande inställning till sexuallivet i uppväxtmiljön hör också till de faktorer som kan ge psykiska problem vid en graviditet. |
| s-538
| Oplanerat barn ger mer besvär |
| s-539
| Kvinnans anpassning till det väntade barnet beror också i hög grad på om graviditeten är planerad eller inte. |
| s-540
| Dålig eller ingen preventivteknik finns med i bakgrunden hos många av de kvinnor som har svåra problem. |
| s-541
| 47 procent av kvinnorna i dr Nilssons undersökning var gravida vid giftermålet. |
| s-542
| Dessa kvinnor är en riskgrupp, säger han. |
| s-543
| De blev i många fall gravida oavsiktligt. |
| s-544
| De blev 'tvungna att gifta sig'. |
| s-545
| Deras val av äktenskapspartner blev kanske slumpmässigt. |
| s-546
| Den personlighetspsykologiska delen av avhandlingen går mera på djupet. |
| s-547
| Kvinnor som inte kan acceptera modersrollen i djupare bemärkelse, som inte kan identifiera sig med sin egen mor eller har en markant starkare identifikation med fadern får oftare svårigheter vid en graviditet. |
| s-548
| En del kvinnor som förnekar att de haft menstruationssmärtor, som förnekar illamående under graviditeten, kan också få problem efter förlossningen. |
| s-549
| Frånvaron av besvär kan vara ett uttryck för en förträngning av graviditeten, säger Åke Nilsson. |
| s-550
| En omedvetet negativ inställning till havandeskapet kan ge en öppen konflikt först när barnet är fött. |
| s-551
| Smärtfylld förlossning |
| s-552
| Man håller också på att undersöka upplevelsen av förlossningen närmare och det arbetet skall läggas fram i en särskild publikation. |
| s-553
| Jag har funnit att man inte kan betrakta själva förlossningen som en fristående företeelse, säger Åke Nilsson. |
| s-554
| Naturligtvis spelar faktorer som om barnet är önskat eller inte en stor roll vid upplevelsen av smärtan. |
| s-555
| Psykiskt instabila kvinnor, som betraktat sig som sjuka under hela graviditeten, anger också en starkare smärtupplevelse. |
| s-556
| Om mannen är med eller ej tycks inte spela någon större roll för smärtupplevelsen. |
| s-557
| - Jag är själv inte särskilt villig att dra långtgående slutsatser ur materialet, säger Åke Nilsson. |
| s-558
| Men jag anser att undersökningen visar att fri abort, naturligtvis efter kontroll av motiven för ansökan, skulle kunna lösa en del av de problem som finns. |
| s-559
| Men övervägande delen av problematiken ligger på attityderna till barnafödande och mödraskap och sådana attitydförändringar kommer på mycket lång sikt. |
| s-560
| Åderförkalkning har blivit ett begrepp som bland lekmän och lärde användes för att förklara den försämring i hjärnans funktion som med stigande ålder drabbar oss alla. |
| s-561
| Hos somliga kan en sådan funktionsnedsättning vara ringa och långsamt insättande och är då att betrakta som ett led i det normala åldrandets process. |
| s-562
| Hos andra däremot kan nedsättningen vara snabbt insättande och ta sig dramatiska uttryck och kan då leda till sådana tillstånd som betecknas som senil demens. |
| s-563
| Det är patienter med dessa tillstånd som utgör en stor procent av det klientel som i dag vårdas på ålderdomshem, långvårdskliniker och mentalsjukhus. |
| s-564
| I bästa fall kan de nödtorftigt sköta sig själva eller enklare rutingöromål, i sämsta fall är de helt borta från denna världen. |
| s-565
| Det råder inget tvivel om att förändringar i hjärnans kärl i majoriteten av fall är orsaken till dessa grava symtom och man måste ha klart för sig att i denna grupp kan någon behandling inte erbjudas. |
| s-566
| Det är emellertid säkert så att det finns fall där den bakomliggande orsaken är av annan natur. |
| s-567
| Det är bland dessa sistnämnda man över huvud taget kan tänkas nå fram till någon form av åtgärd som kan leda till förbättring. |
| s-568
| Anledningen till denna mycket försiktiga optimism är att man under senare år funnit att somliga av dessa fall har haft god nytta av ett operativt ingrepp. |
| s-569
| Det rör sig alltså om fall där orsaken till patientens symtom inte primärt är åderförkalkning utan i stället beror på en sannolik störning i cirkulationen av den vätska som omger hjärnan. |
| s-570
| En sådan cirkulationsstörning kan bero på ett mekaniskt hinder men också på att balansen mellan nybildning och försvinnande av denna vätska är störd. |
| s-571
| Borrar hål |
| s-572
| I sådana fall kan neurokirurgerna borra ett litet hål i skallen och föra in ett tunt rör i hjärnans hålrum. |
| s-573
| Röret leds sedan ner under huden på halsen vidare in i en av halsvenerna och får utmynna i hjärtats högra förmak. |
| s-574
| Det är för övrigt samma operationsmetod som användes hos barn som föds med s k vattenskalle. |
| s-575
| Ett sådant operationsförfarande kan leda till 'normalisering' av den störda cirkulationen och kan understundom ge påfallande förbättringar i hjärnans funktion. |
| s-576
| Det är framför allt i USA som man tillämpat denna behandlingsmetod på äldre patienter med nedsatt hjärnfunktion. |
| s-577
| När man talar med svenska experter om detta ställer de flesta sig ganska tveksamma: |
| s-578
| 'Skriv inte om detta med för stora bokstäver.' |
| s-579
| 'Väck inget hopp om det.' |
| s-580
| De rapporter som föreligger har trots detta motiverat en planmässig forskning, bl a på lasarettet i Lund, ett projekt där både psykiater, neurologer, neurokirurger och röntgenologer är engagerade. |
| s-581
| SDS har talat med en av deltagarna i den vetenskapliga undersökningen, röntgenologen dr Sten Cronqvist i Lund. |
| s-582
| Problem |
| s-583
| Vi måste lära oss att respektera och acceptera att åldrandet så ofta leder till tillstånd där ingen terapi finns. |
| s-584
| Det är emellertid å andra sidan i grunden fel att bunta ihop gamla människor på institutioner bara för att de är gamla, säger dr Cronqvist. |
| s-585
| Vi måste i det enskilda fallet inta en aktiv attityd för att utröna om något kan göras för att patientens tillvaro skall bli drägligare. |
| s-586
| På S:t Lars sjukhus i Lund tillhör mer än hälften av de patienter som årligen intas, gruppen åldringar. |
| s-587
| Om så bara en procent eller ännu mindre kan erbjudas en behandling av det slag som berörts ovan, så vore det en enorm vinst, både på det mänskliga och det praktiska planet. |
| s-588
| Det stora problemet är emellertid just att spåra upp de fall där förutsättning finns för ett operativt ingrepp, dvs de fall där en cirkulationsrubbning i hjärnvätskan kan tänkas föreligga. |
| s-589
| Genom den utrustning som finns på röntgendiagnostiska avdelningen vid lasarettet i Lund, en s k gammakamera, finns nu möjligheter att studera dessa cirkulationsförhållanden. |
| s-590
| Det är emellertid inte fråga om någon form av röntgenapparatur. |
| s-591
| Detektor |
| s-592
| Till skillnad från en vanlig röntgen som innebär att röntgenstrålar skickas tvärsigenom patienten och avsätter en bild på röntgenfilmen så sprutas, när gammakameran användes, ett radioaktivt ämne direkt in i patienten. |
| s-593
| Detta ämne, som alltså själv utsänder strålar kan via en detektor överföras till ett oscilloskop där man erhåller en bild som på olika sätt kan registreras. |
| s-594
| När det gäller de äldre patienterna där man önskar undersöka hjärnvätskans cirkulation sprutas det radioaktiva ämnet in i ryggmärgsvätskan och man kan med hjälp av gammakameran följa ämnets passage, om denna är fördröjd eller sker på vägar som avviker från det normala mönstret. |
| s-595
| Gammakameran har emellertid också ett annat användningsområde som ingår i rutinutredningarna vid den neuroradiologiska sektionen på röntgenavdelningen. |
| s-596
| Det radioaktiva ämnet kan i stället för att som i det ovan angivna exemplet sprutas in i ryggmärgsvätskan, i stället tillföras direkt till patientens blod. |
| s-597
| Utan besvär |
| s-598
| Hos patienter som har en tumör i hjärnan, hjärnblödning eller blodpropp i hjärnans kärl, sker då en ansamling av det radioaktiva materialet inom tumören, inom blödningshålan eller i den hjärnvävnad som skadats i anslutning till blodproppen. |
| s-599
| Det innebär alltså att man motsvarande det 'skadade' området får en ökad strålning i jämförelse med den omkringliggande vävnaden och att denna skillnad mellan abnorm och normal vävnad kan iakttagas med hjälp av gammakameran. |
| s-600
| Den detektor som uppfångar strålningen kan vridas kring patientens huvud och rutinmässigt tar man hos patienter med misstanke på en sådan 'skada' fem olika projektioner, vilket kan ske under loppet av 20-30 minuter. |
| s-601
| Det är alltså en snabb undersökning och dessutom försiggår hela proceduren utan minsta besvär för patienten frånsett ett stick i armen, på samma sätt som när sänka tages. |