| s-301
| De flesta barn ställer in sig på ganska regelbundna mål efter någon tid. |
| s-302
| Nattmål vill nästan alla spädbarn ha den första tiden och bör då också få det. |
| s-303
| Man undgår mycket skrik och onödig oro genom att ge dem detta i början och det brukar inte dröja länge förrän de sover över av sig själva. |
| s-304
| Sugbehovet |
| s-305
| Alla små barn tycker om att suga och de behöver också göra det för att känna sig nöjda och tillfredsställda. |
| s-306
| För somliga räcker det med bröstet eller flaskan, andra hittar dessutom sin tumme eller tycker kanske om en tröstnapp. |
| s-307
| Har barnet napp bör man se till, att den är hel och av en säker modell, som inte kan glida ner i halsen. |
| s-308
| 'Sovtummen' behöver många barn ganska länge för att kunna slappna av och komma till ro. |
| s-309
| Skriket |
| s-310
| Det är oundvikligt att spädbarn skriker ibland, och om det inte beror på sjukdom är det inget att oroa sig för. |
| s-311
| Skriker de ihärdigt finns alltid en orsak, fast den många gånger kan vara svår att komma på. |
| s-312
| Barnen kan t.ex. vara hungriga eller törstiga. |
| s-313
| De kan vara för varma eller för kalla. |
| s-314
| Kläderna kan sitta åt och blöjorna vara våta. |
| s-315
| De kanske ligger obekvämt, har ont i magen eller störs av starka ljud eller ljus. |
| s-316
| En lika viktig orsak är att barnen känner sig ensamma och har behov av att komma upp i famnen en stund. |
| s-317
| Att trösta barn när de är ledsna är inte att skämma bort dem. |
| s-318
| Många nyblivna föräldrar känner sig först osäkra inför vården av sitt späda barn. |
| s-319
| Men snart blir skötningarna de efterlängtade stunderna. |
| s-320
| Försök ta god tid vid skötningen, lek och kela med barnet och njut av att vara tillsammans med det. |
| s-321
| Kärlek och ömhet kan barnet inte få för mycket av. |
| s-322
| Mänsklighetens lämmeltåg rusar mot förintelsen. |
| s-323
| Det behöver inte ta mer än 100 år om allting fortsätter så här. |
| s-324
| Det beror ytterst på befolkningsexplosionen, fast det är en felaktig term. |
| s-325
| Partiklarna i en explosion förlorar så småningom farten när de sprider sig. |
| s-326
| Folkökningen går bara fortare och fortare. |
| s-327
| Under stenåldern fanns det uppskattningsvis en miljon människor på jorden. |
| s-328
| Inte förrän 1850 noterades den första miljarden. |
| s-329
| Sen började lavinen rulla. |
| s-330
| 1930 - bara 80 år senare - var det två miljarder. |
| s-331
| 1960 - bara 30 år senare - var det tre miljarder. |
| s-332
| 1975 - bara 15 år senare - är vi fyra miljarder. |
| s-333
| År 2000 eller strax därefter är vi sju miljarder. |
| s-334
| Och det hör till saken att verkligheten hittills har lämnat alla sådana beräkningar hopplöst på efterkälken. |
| s-335
| Redan om 30 år är läget bokstavligt olidligt. |
| s-336
| Våra miljövårdsproblem av i dag kommer att framstå som idylliska. |
| s-337
| Sju miljarder människor på jorden kan betyda drastiska förändringar i klimatet. |
| s-338
| Kan störa naturens balans så radikalt att endast en tredjedel överlever. |
| s-339
| Det gäller inte bara födan. |
| s-340
| Livets kretslopp är beroende av bakterier som förstör döda organismer och av de organismer som återger luften det syre som människor och djur förbrukar. |
| s-341
| Det är hela detta nätverk som löper faran. |
| s-342
| Kräva bevis? |
| s-343
| Finns det någon som bryr sig om varningarna? |
| s-344
| Vi har inte sett några symtom, men det skrämmande är att vårt öde kanske är beseglat tjugo år innan symtomen framträder. |
| s-345
| Eller som professor Göran Löfroth har formulerat det: |
| s-346
| 'Måste vi kräva bevis om en katastrof innan vi gör något?' |
| s-347
| Den brittiske författaren Gordon Rattray Taylor har i 'Domedagsboken' (Forum, cirkapris 49:50) samlat alla den globala miljöförstöringens argument till en förkrossande anklagelseskrift mot teknokraterna och politikerna. |
| s-348
| Det står ingenting nytt i boken, men bara att lyckas samla alla dessa synpunkter är imponerande. |
| s-349
| Han är pessimist förstås. |
| s-350
| Han tror att det är klippt om hundra år, om inte förr. |
| s-351
| Inte så att jorden går under precis, men han menar att vid det laget är människans situation så olidlig på grund av överbefolkning med åtföljande stress, nersjaskad miljö och anhopningar av allsköns djävligheter att det kommer till en social kollaps som innebär en drastisk reduktion av jordens befolkning till så där 2 miljarder. |
| s-352
| Om människan å andra sidan tack vare teknokraternas ansträngningar lyckas avgifta marken, rena luften så pass att man kan andas och rena åtminstone några vattendrag, så skapas därmed ett liv som knappt är värt att leva. |
| s-353
| Vi får äta alger i stället för kött, leva i grottor och tunnlar kring nordpolen, en värld där man inte kan plocka ett äpple från ett träd utan risk för förgiftning, en värld utan ensamhet och lugn, utan gröna fält och blå himmel ... en värld där människorna lever som broilers. |
| s-354
| Utestängda |
| s-355
| När de optimistiska framtidsprofeterna börjar tala om en värld där vi skall flyga omkring vart som helst i tusensitsiga överljudsplan, ringa hem från djungeln tack vare satelliterna, bli fjärrundersökta av läkare, få all vår undervisning via datorer, äta samma mat, framställd av sojabönor och proppas med elektronisk kultur via TV, så låter det visserligen som skolpojksfantasier, men det är säkerligen inte tekniskt omöjligt. |
| s-356
| Det enda man kan säga med säkerhet är att u-länderna blir utestängda från en sådan värld och att klyftan mellan fattiga och rika bara blir större och större. |
| s-357
| Det är uppenbart att USA ligger närmast till denna framtidsvision. |
| s-358
| Men invånarna i hela Nordamerika, som utgör 7,5 procent av jordens befolkning, använder redan nu hälften av avkastningen av världens alla råvarutillgångar. |
| s-359
| Om alla världens resurser skulle fördelas rättvist och upp till USA:s nuvarande förbrukning, skulle de bara räcka för en halv miljard människor. |
| s-360
| Går inte ihop |
| s-361
| Ändå talar utvecklingsoptimisterna i USA om att tre- eller fyrdubbla den nuvarande konsumtionsstandarden och även utvidga den till u-länderna. |
| s-362
| Det går bara inte ihop. |
| s-363
| Det är rena struntpratet. |
| s-364
| Svalget mellan industriländer och utvecklingsländer kommer bara att bli större och större den tid vi har kvar på jorden. |
| s-365
| Analfabeterna blir fler och fler. |
| s-366
| Urbaniseringen leder till en förslummning av en omfattning som världen hittills aldrig har skådat. |
| s-367
| Taylor tar Turkiet som exempel. |
| s-368
| Han utgår från tumregeln att u-ländernas befolkning är fördelad med 80 procent på landsbygden och 20 procent i städerna. |
| s-369
| För industriländerna är det tvärtom. |
| s-370
| Städer i u-länderna växer explosionsartat, beroende bl a på jordbrukets mekanisering. |
| s-371
| Lantarbetarna blir överflödiga och söker sig till städerna för att få arbete i industrin. |
| s-372
| Tvärtom |
| s-373
| Turkiet har f n en lantbefolkning på 27 miljoner och en stadsbefolkning på 7 miljoner. |
| s-374
| Turkiets folkmängd ökar med en miljon om året och fördubblas vart 25:e år. |
| s-375
| År 2010 beräknas landet ha en folkmängd på 110 miljoner med 20 miljoner på landsbygden och 90 miljoner i städerna . |
| s-376
| Stadsbefolkningen har alltså ökat från 7 till 90 miljoner på 40 år. |
| s-377
| Hur skall man klara problemen med bostäder, skolor och andra samhälleliga anordningar i ett land som fortfarande befinner sig i början av industrialiseringen? |
| s-378
| Bara för att ta ett exempel på de ökade kraven behövs det 30000 nya lärare per år, frånsett att man redan nu har otillräckligt med lärare. |
| s-379
| Öppna diken |
| s-380
| Ett annat exempel är Kalkutta, låt vara det extremaste av alla. |
| s-381
| Stadens folkmängd växer för närvarande med 300000 per år. |
| s-382
| Det beräknas att staden framemot sekelskiftet har mellan 36 och 66 miljoner invånare. |
| s-383
| Bostadsfrågan löses redan nu med att man bygger skjul, öppna utåt gatan. |
| s-384
| 20-30 personer delar på en kallvattenskran. |
| s-385
| Avloppen består av öppna diken i gatorna, och när det blir översvämningar flyter avföring och matrester omkring var som helst. |
| s-386
| Folk tvättar både kläder och sig själva i förorenat vatten. |
| s-387
| Städer som Kalkutta kan näppeligen bli annat än djungler, där brottsligheten inte kan bekämpas, farsoterna får fritt spelrum och folk ligger och dör på gatorna utan att någon bryr sig om det. |
| s-388
| Slumstäderna kring den 'fina 'stadskärnan är sedan länge ett faktum i Asien, Afrika och Sydamerika, och de fortsätter att breda ut sig med en förfärande fart. |
| s-389
| Sao Paulo i Brasilien hade 900000 invånare 1930, har 7 miljoner nu och omkring 20 miljoner år 2000. |
| s-390
| Och det är folk som inte bor i hus, utan i lerkojor, under korrugerad plåt eller bakom säckväv, utspänd på fyra käppar. |
| s-391
| Grundorsaken |
| s-392
| Jag har med flit plockat endast ur bokens rikhaltiga exempelflora av befolkningsproblem, därför att detta när allt kommer omkring är grundorsaken till världens desperata situation just nu. |
| s-393
| Allt det andra, miljöförstöringen i form av luft- och vatten- och jordföroreningar, jorderosionen och de minskade naturtillgångarna, är konsekvenser av överbefolkningen. |
| s-394
| Taylor visar med många exempel hur myndigheterna viftar bort alla vetenskapligt grundade farhågor, sedan tvingas tillbaka steg för steg allt eftersom skadorna börjar kristallisera sig i statistik. |
| s-395
| Han utreder hur både amerikanska och brittiska myndigheter på helt godtyckliga grunder har fastslagit den 'godtagbara dosen' av radioaktiv strålning och hur de sedan med tvetydigt officiellt fikonspråk justerar den godtagbara dosen uppåt. |
| s-396
| Blodkräfta |
| s-397
| Om det skulle visa sig att den godtagbara dosen är opraktisk för atomkraftindustrin, så är Taylor övertygad om att myndigheterna, de opportunistiska politikerna, är kapabla att höja den utan vidare med motiveringen: |
| s-398
| Vi måste ha elkraft. |
| s-399
| Om det så ska kosta oss ytterligare 50000 fall av blodkräfta per år. |
| s-400
| Och han citerar en amerikansk forskare som sökte förklara varför atomenergins folk driver på så hänsynslöst: |