| s-402
| Ja, men en värdefull rätt ger oss väl i alla fall äktenskapet - giftorätten. |
| s-403
| Den står sig ju både vid dödsfall och skilsmässa? |
| s-404
| Rätt till lika delning av egendomen i boet vid äktenskapets upplösning har för de flesta människor i dagens samhälle ingen större betydelse. |
| s-405
| Det krävs stora förmögenheter för att giftorätten skall ge någon form av trygghet för den hemarbetande maken. |
| s-406
| Vid äktenskapets upplösning får de flesta kvinnor på nytt uppleva hur illusorisk valfriheten verkligen är. |
| s-407
| Då måste de i regel förvärvsarbeta antingen de vill eller inte. |
| s-408
| Och ju längre tid som förflutit mellan avgång och återinträde i förvärvslivet ju större blir svårigheterna. |
| s-409
| Dåligt avlönade okvalificerade jobb är oftast det enda som står de frånskilda och änkorna till buds. |
| s-410
| En hård dag på jobbet och så snabbköpet på lunchen eller efter arbetstidens slut. |
| s-411
| Mycket skall pressas in i den dubbelarbetande kvinnans arbetsdag. |
| s-412
| Så långt hemmafruns orimliga situation. |
| s-413
| Yrkeskvinnans orimliga situation beror på att samhället är uppbyggt för att passa just familjen med hemmafru. |
| s-414
| Bristen på välplanerade bostadsområden med serviceinrättningar av olika slag, butikers, daghems och andra serviceorgans öppethållande och placering ger yrkeskvinnan en helt orimlig arbetsbörda. |
| s-415
| Runtomkring sig i arbetslivet har hon manliga kamrater och chefer med hemmafruar, som får all den service de behöver och därför har möjlighet att satsa mera tid på sitt arbete, på politisk eller facklig verksamhet. |
| s-416
| Dessutom är ofta de gifta yrkeskvinnornas egna män fostrade i den traditionella uppfattningen att hemarbete är kvinnogöra - även om kvinnan i fråga skulle ha en arbetstid utom hemmet som är lika lång som mannens. |
| s-417
| En jämförelse mellan kvinnors och mäns prestationer i arbetslivet utfaller på grund härav ofta till kvinnornas nackdel. |
| s-418
| Något som i sin tur resulterar i sämre löner och sämre befordringsmöjligheter. |
| s-419
| Kritisera därför gärna skattereformförslaget för att det blir ofördelaktigt för barnfamiljerna men inte för att det kanske kommer att medföra en käpp i hjulet för hemmafrusystemet. |
| s-420
| För det är inte ett system värt att försvara. |
| s-421
| Låt oss få igenom förslaget med en individuell beskattning, som förhåller sig neutral till civilstånd och kön. |
| s-422
| Men låt oss på samma gång lösa de övriga problemen på annat sätt. |
| s-423
| T.ex. genom ordentliga vårdnadsbidrag och rätt till ATP-poäng för vårdande verksamhet samt samhällsgarantier för rätt till återinträde på arbetsmarknaden när vårdnadsuppgifterna är slut. |
| s-424
| Jag fick nyligen en liten skrift i min hand. |
| s-425
| Det är en uppsats av Annika Baude, 'Att bygga ekonomisk trygghet på känslor'. |
| s-426
| (Ur Angeläget nu. |
| s-427
| Eko-pocket Sveriges Radios förlag.) |
| s-428
| Jag skulle vilja rekommendera den till alla som känner sig villrådiga i dagens debatt och jag vill avsluta med att citera ur den |
| s-429
| 'Det moderna äktenskapet som i de flesta fall ingås uteslutande av känslomässiga motiv är rimligtvis underkastat känslornas svängningar och är därför inte en tillräckligt stabil institution för att utgöra grunden för människors långsiktiga trygghet. |
| s-430
| Därför bör målet vara att varje individs trygghetsskydd byggs upp individuellt och förblir oförändrat oberoende av om äktenskapet består eller upplöses.' |
| s-431
| Jag tror att först då vi verkligen nått det målet, kan vi börja tala om en reell valfrihet för alla människor. |
| s-432
| När hemproduktionen var omfattande och den ekonomiska funktionen därmed speciellt viktig, blev ekonomiska faktorer också avgörande för partnerval och familjesammanhållning. |
| s-433
| I dag har i stället den känslomässiga funktionen fått en framträdande plats. |
| s-434
| Därmed är det också i allmänhet våra känslor som får fälla utslaget vid valet av make. |
| s-435
| Sammanhållningen i familj och äktenskap beror på ett helt annat sätt på vår förmåga till känslomässig anpassning. |
| s-436
| Det yttre trycket har lättat. |
| s-437
| Makar som vill gå skilda vägar möter en friare lagstiftning och en tolerantare opinion. |
| s-438
| Framför allt har skilsmässa blivit alltmer ekonomiskt genomförbar; makarna kan klara sin och eventuella barns försörjning fast de lever åtskilda och fast en separation som regel betyder sänkt levnadsstandard för alla parter. |
| s-439
| Därtill finns givetvis risk för mer eller mindre varaktiga känslomässiga och praktiska komplikationer. |
| s-440
| Man kan peka på ytterligare faktorer som i dag bidrar till att minska eller försvåra familjesammanhållningen. |
| s-441
| Den längre medellivslängden - i förening med allt tidigare äktenskap - har gjort den livslånga monogamin till ett allt svårare ideal att leva upp till. |
| s-442
| Till skillnad mot förr kommer makarna ofta från helt olika bakgrundsmiljö vilket gör anpassningsprocessen mer krävande. |
| s-443
| Den snabba samhällsutvecklingen bidrar dessutom ibland till att skapa motsättningar mellan generationerna, mellan unga och medelålders, mellan medelålders och äldre. |
| s-444
| Den patriarkaliska familjen som ideal |
| s-445
| Vi kan angripa auktoritetsproblemet i familjen från ännu en utgångspunkt. |
| s-446
| I attitydundersökningen rörande uppfostringsfrågor ingick en sats som lydde: |
| s-447
| 'I familjen måste faderns ord gälla som en orubblig lag.' |
| s-448
| Det stora flertalet av både män och kvinnor avvisade detta påstående. |
| s-449
| I många fall utlöste det ett skratt, godmodigt eller harmset: |
| s-450
| 'Det var allt förr i världen det!' |
| s-451
| En minoritet ställde sig dock positiv till satsen, och lustigt nog var det något vanligare bland kvinnorna: 21 procent mot 18 procent bland männen. |
| s-452
| (Skillnaden är givetvis inte signifikant.) |
| s-453
| Att detta med fadersmyndigheten var en fråga som intresserade framgick av att praktiskt taget varenda intervjuad deklarerade sin åsikt för eller emot. |
| s-454
| Man kan ju undra hur samlevnaden tar sig ut om den ena parten i ett äktenskap helhjärtat håller på husbondevälde och den andra på den likställighet som enligt svensk lag skall råda mellan makar. |
| s-455
| Vi kan jämföra attityden mellan makarna i 177 föräldrapar. |
| s-456
| Av dem var 115 samstämmiga om att båda skall ha lika mycket att säga till om. |
| s-457
| I 8 familjer var båda makarna anhängare av faderns överhöghet. |
| s-458
| Resten delade upp sig så att modern höll på fadersdominans i 31 familjer där inte fadern gjorde det under det att modern ville ha demokrati i 23 familjer där fadern höll på sin myndighet. |
| s-459
| Jonsson-Kälvesten i 222 Stockholmspojkar. |
| s-460
| Familjemedlemmarnas ställning - ett samspel mellan jämlikar? |
| s-461
| Den gamla samhällsordningen byggde på auktoritära principer - några hade att befalla, andra hade att lyda. |
| s-462
| All samlevnad styrdes av regler om över- och underordnade. |
| s-463
| I den nära kretsen tillkom det enligt lagstadgat husbondevälde familjefadern att styra och bestämma - kvinnor, barn och tjänstefolk hade att rätta sig därefter. |
| s-464
| Vårt ideal i dag är ett samspel mellan jämlikar. |
| s-465
| Varje vuxen medborgare har i princip samma ställning inför lagen oberoende av härkomst, ställning och kön. |
| s-466
| Barnet är en rättsperson från det ögonblick som det föds; regler har kommit till med avsikt att skydda det både i familjen och i samhället. |
| s-467
| Den unge ges enligt lag steg för steg vidgad självständighet i förhållande till de vuxna fram till den fulla myndigheten. |
| s-468
| Giftermålsbalken ger makarna formell likställighet i äktenskapet. |
| s-469
| Den demokratiska familjen framställs som en grupp bestående av likvärdiga medlemmar, som samarbetar och samråder utan förutfattade meningar om rangordning eller arbetsfördelning, som håller ihop inåt och har kontakter utåt, som respekterar varandra och ger spelrum åt varandras egenart. |
| s-470
| En omdiskuterad fråga är var vi i verkligheten står, i vilken utsträckning en ny syn satt sin prägel på olika former av mänsklig samlevnad. |
| s-471
| Normen om privatlivets helgd begränsar vår insyn i hur man lever i de slutna samlevnadsgrupperna. |
| s-472
| Men det finns aktuella undersökningar som tyder på att många föräldrar fortfarande mer eller mindre ansluter sig till ett auktoritärt uppfostringssystem. |
| s-473
| Upprepade fall av barnmisshandel visar att vår lagstiftning inte kunnat ge garantier mot vanvård och övergrepp. |
| s-474
| Många familjer tillämpar en ansvars- och arbetsfördelning som bär drag av en tid då mannen var familjens överhuvud och kvinnan betraktades som beroende och beskyddad; mannen svarar för försörjningen och ger familjen dess ställning, hustrun står för hushåll och barnomsorger. |
| s-475
| Livsstilar och meningar bryter sig inte bara människor emellan utan lika mycket inom den enskilda individen. |
| s-476
| Ur en blandning av eftersläpande gammalt och osmält nytt föds lätt osäkerhet och kluvenhet. |
| s-477
| De som kommer ur hem med auktoritära uppfostringsprinciper ger ofta upphov till problem när de kommer i kontakt med mera demokratiska miljöer. |
| s-478
| De relativt få, fasta och entydiga normer som styrde samlevnaden i det statiska samhället räcker inte längre i dagens sammansatta, skiftande och ständigt föränderliga tillvaro. |
| s-479
| Uppgifter: |
| s-480
| Ta med hjälp av Statistisk årsbok reda på hur många barn som enligt senaste folkräkningen tillhörde mor- eller farföräldrahushåll; hur många föräldrar som tillhörde vuxna barns hushåll; i vilken omfattning andra anhöriga ingick i släktings hushåll. |
| s-481
| I vilken utsträckning har vi fortfarande en tendens att placera folk i 'rangskala', att se på en del som 'finare' än andra? |
| s-482
| Om man gör en sådan skillnad på 'folk och folk', vad går man då efter? |
| s-483
| Hur långt har vi kommit i fråga om jämlikhet i förhållandet mellan t.ex. make - maka? föräldrar - barn? lärare - elev? arbetsgivare - arbetstagare? läkare - patient? |
| s-484
| Hur ser ni på den äldre generationens förhållande till den yngre i dagens samliv? |
| s-485
| (Jämför de äldres ställning i andra kulturer.) |
| s-486
| Har vi en tendens att alltmer spalta upp oss och leva generationsvis? |
| s-487
| Är det i så fall en tendens som vi bör acceptera eller motverka? |
| s-488
| Sök klargöra varför frågorna om familjeformen diskuteras så livligt i Sverige just nu. |
| s-489
| Behöver vi nya, annorlunda former för den nära samlevnaden? |
| s-490
| I så fall, varför? |
| s-491
| (Se även smalspalten sid 112-115 och 120-123 .) |
| s-492
| Striden för kvinnors jämlikhet anses väl numera vara så gott som helt slutförd. |
| s-493
| Detta till trots är kvinnornas situation i dag vanskligare och mera oroande än tidigare, detta därför att den enorma skillnaden i mäns och kvinnors kunskapsinnehav gör sig allt mer gällande; ett kunskapssvalg, som hotar att bli större och större. |
| s-494
| Kvinnor avbryter nämligen gärna sin utbildning och sina studier på halva vägen, de utvecklar inte sina anlag och tränar inte sin intelligens till fullo, de struntar i mänsklighetens stora problem och tar ingen eller ringa del i kulturens överbyggnader (vetenskap och forskning till exempel), de gifter sig och binder sig och stagnerar mer eller mindre i sin passiva kvinnoroll. |
| s-495
| När det gäller samhällsbyggandet och allt vad därtill hör, räknar heller inte männen på kvinnornas medverkan, de har ingenting att lära av dem, de reder sig på egen hand, de arbetar så att säga för kvinnorna, inte med dem. |
| s-496
| För kvinnorna återstår så moderskapet, könet och myten om det 'kvinnliga' samt - sist men inte minst - deras värde som arbetskraft. |
| s-497
| De behövs i hemmen och ute i arbetslivet, de är flitiga som myror men ger sig vanligen inte tid med något utanför deras egen inrutade tillvaro. |
| s-498
| Kvinnorna bildar en enklav i männens värld; det som fortfarande fattas är deras aktiva medverkan och ansvar för det som sker i samhället och världen i stort. |
| s-499
| Det är detta som alltjämt är den verkliga innebörden i kvinnofrågan, ty jämlikhet skapas inte endast utifrån genom yttre former, såsom rösträtt, valbarhet, öppna studievägar med mera, den kan endast uppnås genom en inre jämlikhet i vetande och kunnande, i framåtanda och samhällsansvar. |
| s-500
| Kampen för kvinnors jämlikhet måste i fortsättningen läggas på den inre fronten och föras av kvinnorna själva. |
| s-501
| Kvinnor får inte längre gräva ner sitt pund, de måste utveckla sina anlag och sin begåvning till full kapacitet, de måste våga språnget från oansvarighet till ansvar, de måste övervinna sin likgiltighet och motvilja för studier och intellektuella mödor. |