| s-204
| Det är på männens medverkan det beror, om vi skall komma så värst mycket längre. |
| s-205
| Mycket få kvinnor orkar framhärda i en livsform eller attityd som försvårar förhållandet till man och barn. |
| s-206
| Kvinnosakskvinnorna får ursäkta. |
| s-207
| Men jag tycker att de arbetar på grundval av ett urmodigt, fantasilöst, varför inte säga reaktionärt program. |
| s-208
| De utgår fortfarande från att kvinnans jämlikhet består i rätten att göra samma saker som männen. |
| s-209
| De driver den tesen så hårt att vi snart blir tvungna att göra samma saker. |
| s-210
| Att kvinnor kan göra samma saker som män, är det väl ingen som betvivlar. |
| s-211
| Men vi måste framhålla att vi dessutom har uppgifter, som är viktigare på det mänskliga planet, och som vi som kvinnor är särskilt lämpade för. |
| s-212
| Det är kvinnan, som föder barn till världen. |
| s-213
| Inte mannen. |
| s-214
| En biologisk funktion grundad på biologiska olikheter. |
| s-215
| Vem kan på vetenskapliga grunder påstå att det endast finns yttre olikheter mellan man och kvinna? |
| s-216
| Thord Erasmie, lektor i pedagogik och psykologi, påpekar att i de renodlade personlighetsvariablerna är skillnaderna stora och säkerställda mellan könen. |
| s-217
| Han påpekar också att psykoanalytiker hävdar, att dessa skillnader beror på olika sätt att sublimera sexualiteten. |
| s-218
| När manlig sexualitet sublimeras, leder det till aktivitet och aggressivitet, som tar sig uttryck i bl.a. karriäriver. |
| s-219
| Den kvinnliga sexualiteten kanaliseras till mer vårdande och personlighetsinriktade aktiviteter. |
| s-220
| Till och med i Sovjetunionen, där kvinnor under de sista femtio åren utbildats och arbetat på samma villkor som männen, väljer kvinnorna gärna vårdande och undervisande yrken. |
| s-221
| Det är knappast en tillfällighet att 90 procent av läkare, psykologer och lärare i Sovjet utgörs av kvinnor! |
| s-222
| Varför måste den kvinnliga dragningen till vårdande yrken bortförklaras som något nästan skamligt, som något som påtvingats oss genom olämpliga 'könsdiskriminerande' impulser i barn- och ungdomen? |
| s-223
| Bör inte lusten att vårda i stället ses som en ytterligt värdefull kvinnlig egenskap, som samhället bör ta vara på, när vi inom en snar framtid enligt våra framtidsforskare får datastyrda fabriker och måste sysselsätta allt fler människor inom den vårdande sektorn? |
| s-224
| Är det jämlikt, att kvinnor för att känna sitt människovärde måste rätta sig efter manssamhället och anamma dess värderingar? |
| s-225
| Måste vi inte på allt sätt arbeta på att förändra detta manssamhälles attityder mot det kvinnliga? |
| s-226
| Annars står vi glatt till tjänst med att ytterligare förstärka det. |
| s-227
| Har kanske kampen för kvinnans likaberättigande i yrkeslivet under årtiondenas lopp förblindat de kvinnor, som kämpat på barrikaderna? |
| s-228
| Vi måste så hårt understryka det väsentliga och betydelsefulla i vårdandet av den nya generationen, att männen får en önskan att tränga in på 'vårt' område, att få vara med om detta det mest fascinerande i människolivet, att leda, hjälpa och forma en ny människa. |
| s-229
| Den rätten har vi kvinnor haft sedan urminnes tider. |
| s-230
| Ska vi frivilligt lämna den ifrån oss för en så futtig orsaks skull som att bevisa att vi minsann är lika goda som männen när det gäller yrkesarbete? |
| s-231
| Har vi inte tappat blicken för väsentligheter då? |
| s-232
| I stället för att snällt anamma manssamhällets värderingar och krav ska vi ställa krav. |
| s-233
| Vi ska begära att den vårdande perioden värderas lika högt som vilket annat yrkesarbete som helst och berättigar till ATP. |
| s-234
| Då kanske männen rent av vill vara med och konkurrera om hemmaåren som barnavårdare. |
| s-235
| De är välkomna. |
| s-236
| De som vill det är säkert lika lämpliga som kvinnorna. |
| s-237
| Men Vi Föräldrar ska inte mot vår vilja behöva lämna ifrån oss våra barn att fostras av främmande människor. |
| s-238
| Vi lever allt fler år, håller oss vitala upp i allt högre åldrar. |
| s-239
| Den vårdande perioden i vårt liv krymper allt mer i förhållande till de övriga perioderna i livet. |
| s-240
| Men skall den därför värderas lägre? |
| s-241
| Den period, som är den arbetsammaste men samtidigt den mest levande, betydelsefull för personlighetsutvecklingen både hos de vuxna och barnen, den period i livet när känslokontakten barn-föräldrar skapas, den perioden måste värderas särskilt högt. |
| s-242
| Vi har våra barn till låns en kort tid, ett par tiotal år högst. |
| s-243
| Sen flyger de ifrån oss. |
| s-244
| Har de blivit våra närmaste vänner eller är de främmande unga varelser? |
| s-245
| Hur förhållandet blivit beror till stor del på känslokontakten under tidigare år. |
| s-246
| Har vi råd att avstå från denna period tillsammans med våra barn? |
| s-247
| Vill vi avstå från den? |
| s-248
| Ännu har vi tid att ändra den väg vi är inne på. |
| s-249
| Den väg, som bara mynnar ut i ett redan föråldrat, i öststaterna av allt att döma inom kort passerat stadium. |
| s-250
| Ännu har vi chansen att bli ett föregångsland på det här området. |
| s-251
| Men då måste vi förändra vår materialistiska, ytliga och krassa syn på vad som är väsentligt i livet. |
| s-252
| Hemmafrun som förstår sitt värde kan inte skrämmas bort av någon socialistisk skatteskruv. |
| s-253
| Det ligger inte för oss att anfalla, men vi kan resa oss i självförsvar, i försvar för de livsvärden vi vårdar: |
| s-254
| Individens rätt att utvecklas till och få leva som en fri och självståndig människa i enlighet med sina individuella anlag och möjligheter. |
| s-255
| Vi gillar inte samhällstillvända samhällsbrickor, vi vill ha utvecklade människor. |
| s-256
| Det har blivit så att kvinnorna är livlösa. |
| s-257
| Annat var det i bondesamhället. |
| s-258
| Då var det hon som var mest yrkesverksam. |
| s-259
| Hon hade nycklarna. |
| s-260
| Allt det tog dom ifrån oss. |
| s-261
| Undra på att vi blev lite undandragna. |
| s-262
| Nu har kvinnorna ingenting att hävda sig med. |
| s-263
| Industrialiseringen gick ut över kvinnorna. |
| s-264
| När man är hemmafru får man det svårt när man skiljer sig. |
| s-265
| Så länge mamma har hand om barnen kan hon inte välja ... |
| s-266
| Och nu fortsätter dom att bygga hus med 100 små spisar och 100 diskhoar. |
| s-267
| Och 100 kvinnor står varje morgon med sin lilla grötklimp ... |
| s-268
| Jag tror barn som växer upp i kollektiv miljö måste vara bättre anpassade att leva tillsammans än vad vi var. |
| s-269
| Fatta mod, hemmakvinnor! |
| s-270
| Hör av er i olika sammanhang. |
| s-271
| Det gäller er familj - ert hjärta - ja, hela samhället. |
| s-272
| Att överhuvud taget ifrågasätta hemmakvinnans humanitet och ekonomiska bidrag till staten tyder på en kortsiktig girighet hos finansdepartementet som är skrämmande. |
| s-273
| Stabilare kulturer än vår har störtat samman i historien. |
| s-274
| Allt var alltså ganska bra tills vi skilde oss ... |
| s-275
| Jag beslöt att gå på en kurs genom arbetsförmedlingen och tänkte att som kontorist bör man väl få jobb sen ... |
| s-276
| Det var efter jag hade slutat kursen som jag fick lära mig livets hårda sida. |
| s-277
| Jag sökte jobb efter jobb men inte fick jag någon plats. |
| s-278
| Många hemmamammor gör idag i mån av tid stora insatser inom ideella föreningar, t.ex Röda Korset, scouting, bilkåren, kyrkligt församlingsarbete och som sjukhusvärdinnor för att nämna några exempel. |
| s-279
| Verksamheter som ytterst kommer samhället till godo, verksamheter där den mänskliga, varma kontakten aldrig kan ersättas med ett kontantbidrag från socialbyrån, hur nödvändigt det än är. |
| s-280
| Fast mycket kanske beror på en själv. |
| s-281
| Jag har inte orkat engagera mig för facket med familj och allt ... |
| s-282
| Fast om man tjänade 8 kronor i timmen kanske man skulle orka vara glad ... |
| s-283
| Har inte hemkvinnan i själva verket hand om miljonvärden i alla våra hem, som behöver ses till och vårdas - skall allt detta bara slängas? |
| s-284
| Låt våra hemmakvinnor spara miljoner åt staten i form av välskötta barn, välfostrade barn, lugna familjefäder som ska orka med ett mer än förr krävande arbete åt samhället. |
| s-285
| Erik tjänar ungefär 400 kr var fjortonde dag när skatten och hyran är dragen. |
| s-286
| Det drar man på lönen direkt, nämligen. |
| s-287
| Vi måste vända på slantarna. |
| s-288
| Själv är jag gift med en distriktsveterinär och sköter telefonmottagning utan ersättning av staten. |
| s-289
| Så har det varit i alla tider och ingen har fordrat lön för detta nog så betungande arbete ... |
| s-290
| Själv har jag inte en tanke på att gå ut i förvärvslivet så länge barnen är små. |
| s-291
| Jag har ju dessutom en hel del representationsplikter, frivilliga visserligen, men som jag betraktar som viktiga. |
| s-292
| Det är bra att vara hemmafru när karln tjänar så mycket att det räcker till hyra och mat - nog är det det. |
| s-293
| Men någon utbildning var det inte möjlighet till. |
| s-294
| Men kvinnorna blir alltför beroende av karlarna då för att våga säga emot. |
| s-295
| 'Jag har inte rätt att säga något då han försörjer mig', tänker dom. |
| s-296
| När jag började i kiosken fick jag ett helt annat människovärde. |
| s-297
| Den ansvarskännande hemmamamman gör stor samhällsnytta genom att hon fostrar funktionsdugliga, självständigt tänkande individer med känsla för jämlikhet och för vad som är rätt och orätt. |
| s-298
| Ty vilken annan institution i världen kan bättre lära barnen medmänsklighet än en kärleksfull och glatt uppoffrande Mamma? |
| s-299
| Flickorna får göra rätt för pengarna. |
| s-300
| Den kvinnliga arbetskraften utnyttjas maximalt. |
| s-301
| När ackorden sätts, sätts dom så att man inte kan höja lönen ett dugg, fast enligt lagen ska det finnas en tioprocentig möjlighet att höja ackordet. |
| s-302
| Men det går inte här. |
| s-303
| Har tyckt mig vara ambitiös, glad och harmonisk, aldrig haft städhjälp eller motsvarande, fixat det mesta, så att min man fått tillfälle till rekreation under lunchrast och kvällstimmar för nästa dags arbete i den egna firman, tillräckligt krävande för honom. |