Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-1

Individuell beskattning av arbetsinkomster

s-2

sv-ud-train-2

Genom skattereformen införs individuell beskattning (särbeskattning) av arbetsinkomster.

s-3

sv-ud-train-3

Det innebär bl.a. att endast en skatteskala kommer att finnas för beräkning av statlig inkomstskatt.

s-4

sv-ud-train-4

Den blir gemensam för alla inkomsttagare oavsett civilstånd.

s-5

sv-ud-train-5

Den gäller även för oskifta dödsbon och familjestiftelser.

s-6

sv-ud-train-6

De inkomster som på detta sätt beskattas individuellt kallas A-inkomster.

s-7

sv-ud-train-7

Dessa inkomster är * inkomst av tjänst - lön, pension, livränta, undantagsförmåner och övrig tjänsteinkomst. (Undantag: periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk inkomst.) * inkomst av jordbruksfastighet - om den skattskyldige arbetat i jordbruket i ej blott ringa omfattning. * inkomst av rörelse - om den skattskyldige arbetat i rörelsen i ej blott ringa omfattning.

s-8

sv-ud-train-8

Makars övriga inkomster är B-inkomster och skall som tidigare sambeskattas.

s-9

sv-ud-train-9

Sådana B-inkomster är t.ex. inkomst av kapital, tillfällig förvärvsverksamhet, periodiskt understöd.

s-10

sv-ud-train-10

B-inkomster som för makarna sammanlagt uppgår till högst 2000 kr skall dock betraktas som A-inkomst och alltså beskattas individuellt.

s-11

sv-ud-train-11

Frivillig särbeskattning tillämpas sista gången i samband med 1971 års taxering.

s-12

sv-ud-train-12

Observera att ansökan härom skall göras senast den 1 juli 1971.

s-13

sv-ud-train-13

Kommunalskatteavdraget slopas

s-14

sv-ud-train-14

För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser slopas rätten att göra avdrag för kommunalskatten fr.o.m. den självdeklaration som skall avlämnas 1972.

s-15

sv-ud-train-15

I självdeklarationen 1971 - som alltså avser 1970 års inkomster - får avdrag göras som tidigare.

s-16

sv-ud-train-16

Förvärvsavdragen ändras

s-17

sv-ud-train-17

Förvärvsavdrag kan medges från A-inkomst, om det finns hemmavarande barn under 16 år.

s-18

sv-ud-train-18

Sådant avdrag medges på sätt framgår av nedanstående tablå.

s-19

sv-ud-train-19

Barns ålder räknas efter förhållandet den 1 november under inkomståret.

s-20

sv-ud-train-20

När det gäller inkomståret 1971 (taxeringsåret 1972) skall barnet alltså vara fött efter den 1 november 1955.

s-21

sv-ud-train-21

Med makar likställs de som utan att vara gifta lever tillsammans om de tidigare varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

s-22

sv-ud-train-22

Höjt avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn

s-23

sv-ud-train-23

Avdrag för utgivet underhållsbidrag till icke hemmavarande barn höjs från 1000 kr till 1500 kr per barn och år.

s-24

sv-ud-train-24

Dessutom höjs åldergränsen till 18 år.

s-25

sv-ud-train-25

När det gäller 1972 års taxering skall barnet vara fött efter den 1 november 1953.

s-26

sv-ud-train-26

Kravet på bevisning har mildrats.

s-27

sv-ud-train-27

Avdraget måste inte längre styrkas med intyg från barnavårdsnämnd, barnavårdsman eller kommunal förtroendeman.

s-28

sv-ud-train-28

Det räcker med att intyg eller annat skriftligt bevis bifogas deklarationen.

s-29

sv-ud-train-29

Som bevis torde godtas dom eller avtal om underhållsskyldighet jämte kvitto på betalt belopp eller intyg från trovärdig person.

s-30

sv-ud-train-30

Ortsavdraget ersätts med grundavdrag.

s-31

sv-ud-train-31

Det nya grundavdraget - som ersätter tidigare ortsavdrag - uppgår till 4500 kr för varje skattskyldig med en till statlig inkomstskatt taxerad inkomst av högst 30000 kr.

s-32

sv-ud-train-32

Vid högre taxerad inkomst sjunker avdraget med en femtedel av det belopp som överstiger 30000 kronor.

s-33

sv-ud-train-33

Grundavdraget upphör alltså vid en taxerad inkomst på 52500 kr.

s-34

sv-ud-train-34

Exempel:

s-35

sv-ud-train-35

Statligt taxerad inkomst uppgår till 40000 kr.

s-36

sv-ud-train-36

Grundavdraget blir 2500 kr (= 4500 minskat med 1/5 av 10000 kr).

s-37

sv-ud-train-37

Grundavdraget uppgår till samma belopp vid statlig och kommunal taxering och beräknas med ledning av den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten.

s-38

sv-ud-train-38

Kommunalt grundavdrag kan avräknas även från inkomst i annan kommun än hemortskommunen.

s-39

sv-ud-train-39

För ena maken outnyttjat grundavdrag eller del därav kan inte överföras till den andra maken.

s-40

sv-ud-train-40

I sådant fall har dock den andra maken rätt till skattereduktion (se nedan).

s-41

sv-ud-train-41

Särskilda regler gäller för * skattskyldig som varit bosatt här i riket under en mindre del av beskattningsåret * skattskyldig som haft inkomst som beskattas enligt förordningen om sjömansskatt.

s-42

sv-ud-train-42

Gränsen för den årsinkomst feriearbetande ungdom m.fl får ha av tillfällig anställning utan att betala preliminärskatt höjs genom de nya bestämmelserna till 4700 kr.

s-43

sv-ud-train-43

Skattelättnad för folkpensionärer

s-44

sv-ud-train-44

I det nya skattesystemet bibehålls den gamla regeln att skattskyldig som bara har folkpension, inte påförs någon skatt.

s-45

sv-ud-train-45

En nyhet är att det kommunala bostadstillägget blir skattefritt oavsett hur hög inkomst folkpensionären har.

s-46

sv-ud-train-46

Dessutom kommer en ensamstående folkpensionär att kunna ha en inkomst om 1500 kr vid sidan av folkpensionen och ändock bli skattefri.

s-47

sv-ud-train-47

Gifta pensionärer blir skattefria om sidoinkomsten uppgår till högst 2000 kr för makarna tillsammans.

s-48

sv-ud-train-48

Tekniskt ordnas detta genom ett extra avdrag utöver grundavdraget.

s-49

sv-ud-train-49

För att belysa verkningarna för folkpensionärerna av det nya systemet att beräkna extra avdrag åberopade finansministern i propositionen till riksdagen följande tabell.

s-50

sv-ud-train-50

Från civil till militär

s-51

sv-ud-train-51

Den här broschyren vill ge dig en bild av vad som händer under din militärutbildning.

s-52

sv-ud-train-52

Läs den och behåll den under utbildningsåret.

s-53

sv-ud-train-53

Inryckning

s-54

sv-ud-train-54

En ny och ovan miljö väntar.

s-55

sv-ud-train-55

Befälet vid ditt förband kommer att introducera dig i den nya miljön och informera dig om verksamheten.

s-56

sv-ud-train-56

Under militärtjänsten har du många skyldigheter, som berörs på de närmaste sidorna.

s-57

sv-ud-train-57

Samhället har också givit dig en rad förmåner och dessa redovisas längre fram i broschyren.

s-58

sv-ud-train-58

Kasernlivet

s-59

sv-ud-train-59

Den koncentrerade militära utbildning som du får sker av praktiska skäl i en internatförläggning - i kasern.

s-60

sv-ud-train-60

Du skall nämligen inte bara skaffa dig vissa kunskaper, du skall också lära dig leva ihop med dina kamrater och så småningom sammangjutas med dem till ett förband.

s-61

sv-ud-train-61

Lydnad

s-62

sv-ud-train-62

Krig är hårt och brutalt.

s-63

sv-ud-train-63

Den militära verksamheten har kriget som bakgrund.

s-64

sv-ud-train-64

Det militära livet avviker därför ofta från det civila.

s-65

sv-ud-train-65

Den ovillkorliga och ögonblickliga lydnad som den militära verksamheten kräver, har också sin motsvarighet i det civila, t ex på de områden där liv står på spel.

s-66

sv-ud-train-66

Krav på disciplin möter du på de flesta andra områden i samhället.

s-67

sv-ud-train-67

Under militärutbildningen måste du emellertid underordna dig på ett sätt, som kanske är nytt och besvärande.

s-68

sv-ud-train-68

Men tro inte du skall koppla av din egen tankeverksamhet!

s-69

sv-ud-train-69

Du måste både kunna handla självständigt och lyda för att bli en bra soldat.

s-70

sv-ud-train-70

Under fredsutbildningen framkommer detta särskilt tydligt vid övningar med skarp ammunition.

s-71

sv-ud-train-71

I krig utförs all verksamhet i 'skarpladdad miljö'.

s-72

sv-ud-train-72

Det är till uppträdande i denna miljö som utbildningen närmast syftar - därav kravet på omedelbar och ovillkorlig lydnad och på noggrannhet redan i fredsutbildningen.

s-73

sv-ud-train-73

En sekunds tvekan eller dröjsmål eller ett till synes oskyldigt slarv kan kosta dig och även kamraterna livet.

s-74

sv-ud-train-74

Hänsyn

s-75

sv-ud-train-75

Du kommer att bo tillsammans med 10-20 kamrater.

s-76

sv-ud-train-76

Detta kan bli ett problem men också en källa till samhörighet och glatt kamratskap.

s-77

sv-ud-train-77

Det beror mest på dig själv.

s-78

sv-ud-train-78

Försök redan från första dagen att acceptera kamraterna och visa hänsyn mot dem.

s-79

sv-ud-train-79

Gott humör, renhårighet och hjälpsamhet skapar gemensam trevnad.

s-80

sv-ud-train-80

Kamratskap

s-81

sv-ud-train-81

Alla människor är inte lika.

s-82

sv-ud-train-82

Du själv är kanske stor och stark och känner dig säker på dig själv.

s-83

sv-ud-train-83

Hjälp då dina svagare kamrater.

s-84

sv-ud-train-84

Märker du att någon form av översitteri förekommer, så tala med befälet.

s-85

sv-ud-train-85

Det är inte skvaller - det är din skyldighet.

s-86

sv-ud-train-86

Kamratförtryck är nämligen i lag förbjudet och alltså straffbart.

s-87

sv-ud-train-87

Ansvar

s-88

sv-ud-train-88

Du får redan första dagen ansvar för en mängd utrustning.

s-89

sv-ud-train-89

Du får ett vapen som kan vara farligt både för dig själv och för kamraterna om det hanteras fel.

s-90

sv-ud-train-90

Du får kanske ansvaret för ett motorfordon som är värt många tusen kronor.

s-91

sv-ud-train-91

Du kommer att delta i övningar, där riskerna är stora, om man gör fel.

s-92

sv-ud-train-92

Du måste därför redan från början visa dig mogen att ta ansvar för vad du gör.

s-93

sv-ud-train-93

Tystnadsplikt

s-94

sv-ud-train-94

Du kommer under din utbildning att få se och höra sådant som måste hållas hemligt.

s-95

sv-ud-train-95

Kom därför redan från början ihåg att inte lämna informationer till obehöriga.

s-96

sv-ud-train-96

En säng - ett skåp

s-97

sv-ud-train-97

Du får snart ut en hel del saker - vapen, verktyg, uniformer m m , som du kommer att använda dagligen.

s-98

sv-ud-train-98

Utrymmet i ditt skåp är mycket begränsat.

s-99

sv-ud-train-99

Därför måste du hålla noggrann ordning på din utrustning och placera den i skåpet så, att sakerna är lätta att hitta och lätta att komma åt.

s-100

sv-ud-train-100

Ibland måste sakerna - t ex av säkerhetsskäl - ha sina bestämda platser, lika för alla inom ditt förband.