sv-lines-train-4

Universal Dependencies - Swedish - LinES

LanguageSwedish
ProjectLinES
Corpus Parttrain
AnnotationAhrenberg, Lars
Javascript seems to be turned off, or there was a communication error. Turn on Javascript for more display options.
index • sentence 29 - 39 < sentence 40 - 50 > sentence 51 - 61
Chapmanfyren, en trebent anordning på en gyttjig ebbremsa, lyste med starkt sken. I segelleden rörde sig skeppslanternor – en livlig ljustrafik i bägge riktningarna, och längre västerut, uppåt floden, markerades jättestadens plats fortfarande med olycksbådande tecken i skyn – ett ruvande mörker i solskenet, ett kusligt eldsken under stjärnorna. Det här, sade Marlow plötsligt, har också en gång varit en av jordens mörka fläckar. Han var den ende av oss som var kvar på sjön. Det ofördelaktigaste man kunde säga om honom var att han inte var trogen sin typ. Han var sjöman, men han var också vagabond, under det att flertalet sjömän om man så får uttrycka det är hemmasittare. De är hemkära av naturen och de har alltid sitt hem med sig – fartyget, och likaså sitt hemland – havet. Det ena fartyget är det andra tämligen likt, och havet är alltid detsamma. Som en oföränderlig kuliss glider de främmande kusterna, de främmande ansiktena, livets hela väldiga växelspel förbi dem, fördunklat, inte av en undran över dess gåta, utan av en lätt föraktfull okunnighet; ty för en sjöman är ingenting gåtfullt utom möjligen havet självt som är härskarinnan över hans tillvaro och lika outgrundligt som ödet. I övrigt räcker, efter arbetstidens slut, en promenad på måfå eller ett improviserat rummel i land för att uppenbara en hel kontinents hemlighet för honom, och i regeln tycker han inte att hemligheten var värd att lära känna. Sjömäns historier utmärker sig för en rättfram enkelhet vars hela mening är tillfinnandes inom ett knäckt nötskal.

Download XML • Download text • Sentence view • Dependency trees