| s-1
| Vi har tidigare studerat staden ur historisk synpunkt och sökt peka på några olika drag under århundradenas gång. |
| s-2
| Men du kan få ett givande grepp på staden och dess miljö också från andra utgångspunkter. |
| s-3
| Det finns i våra dagar många olika typer av städer, som alla har sin historiska bakgrund och förklaring. |
| s-4
| Man kan tala om: staden där katedralen (kyrkan) utgjort centrum; hantverkare och köpmän fick i början sin utkomst genom den efterfrågan kyrkans folk skapade. staden där en borg, ett slott utgjort centrum; i många medeltidsstäder låg staden nedanför borgen, som var belägen i förnäm avskildhet på en höjd. I andra städer t.ex. under barockens tidevarv, utgjorde slottet centrum i staden; mot det inriktades hela gatunätet. den anlagda staden; du möter den inte enbart i antikens värld, t.ex. i de grekiska kolonistäderna på Sicilien. Till denna typ kan också räknas den socialistiska staden, t.ex. Miljutin i Sovjetunionen, med dess konsekventa uppdelning i områden för produktion, administration och bostäder och med stora grönområden, som skiljer industrierna från bostadsregionen. I Sverige möter du dessa anlagda städer i t.ex. Borås, Kristianstad, Kalmar, Karlskrona, Kiruna och i en ort som Domnarvet. handelsstaden; dess ekonomiska liv är baserat på fjärrhandeln, dess centrala byggnader är rådhuset och storföretagarnas palatsliknande bostäder. Amsterdams centrum är i våra dagar ett exempel på denna 1600-talets borgerliga patricierstad. industristaden; ibland uppstod den med en gammal handels- eller kyrkostad som centrum, ibland är den helt och hållet en skapelse av 1800-talet. universitetsstaden; i några fall utgör universitetet och studenterna fortfarande stadens ekonomiska grundval, i andra fall har en senare industristad vuxit upp kring den lilla universitetsorten, som t.ex. i Lund och Uppsala. garnisonsstaden; i vissa fall har de militära förbandens förläggning blivit av avgörande betydelse, t.ex. i Boden. järnvägsstaden; då Nils Ericsson planlade det svenska stambanenätet på 1850-talet lät han dra järnvägarna genom till stor del obebyggda trakter. |
| s-5
| Södra stambanan passerar således varken genom Jönköping, Växjö, Kristianstad eller Hälsingborg utan mitt emellan dessa gamla städer. |
| s-6
| I stället uppkom nya centra: Nässjö, Alvesta, Hässleholm, Eslöv. |
| s-7
| Arbetsuppgifter |
| s-8
| Undersök med utgångspunkt i detta schema din egen stad. |
| s-9
| Till vilken typ hör den? |
| s-10
| Eller har flera faktorer påverkat dess utveckling? |
| s-11
| Har den utvecklats från en typ av stad till en annan? |
| s-12
| Använd uppslagsböcker och olika stadshistorier eller broschyrer. |
| s-13
| Staden, sådan den byggdes under 1800-talet, har blivit utsatt för mycken kritik. |
| s-14
| Då Haussmann och Napoleon III skapade det nutida Paris centrum strävade de att skapa intryck av monumentalitet, genom breda gator, stora torg, statyer, kolonner, palats och offentliga byggnader i gatuperspektivens fond. |
| s-15
| Kritikerna har menat att dessa stadsdelar ger intryck av stel och formell monumentalitet, saknar den naturvuxna medeltida stadens intimitet, har öppna platser, som saknar annan uppgift än att omge en ointressant staty och som är folktomma, livlösa, har husen grupperade i stora, likformiga kvartersblock, utan omväxling i stadsbilden. |
| s-16
| Arbetsuppgifter |
| s-17
| Tag själv ställning till hur en stads centrala delar bör bebyggas. |
| s-18
| Hur ter sig de öppna platserna i din egen hemstad? |
| s-19
| Har de någon funktion eller är de enbart folktomma, utsparade kvarter, numera eventuellt parkeringsplatser? |
| s-20
| De stora kvartersblocken, med en trist bakgård i centrum, var en skapelse inte bara av monumentalitetsidealet utan också av de höga tomtpriserna, som framtvingade exploateringen och gav upphov till de solfattiga bakgårdarna. |
| s-21
| Redan på 1890-talet började Wienarkitekten Otto Wagner sträva efter att förvandla kvarterens inre till en trädgård med grönska och lekplatser. |
| s-22
| Undersök i din egen stad, om du kan finna exempel på båda dessa typer av kvarter. |
| s-23
| I stadsmiljön utgör parker och grönområden en viktig del i våra dagar. |
| s-24
| Medeltidens trånga städer hade emellertid inget rum för parker innanför försvarsmurarna. |
| s-25
| Men naturen låg i omedelbar närhet, och stallar och ladugårdar var långt in på 1800-talet vanliga i den agrara svenska småstaden. |
| s-26
| När hyreshuset under industrialismens genombrottsskede blev den normala bostadsformen, när stenstaden växte ut över omgivningarna, blev behovet av 'lungor' i staden allt större. |
| s-27
| Det fanns sedan gammalt två traditioner: de kungliga slotts- och jaktparkerna å ena sidan och allmänningarna å den andra. |
| s-28
| För slottsträdgårdarna hade Frankrike varit mönstergivande, och den franska trädgårdskonstens symmetriska gångar, klippta häckar och anlagda bassänger hade präglat dem. |
| s-29
| Allmänningarna hade varit en fritt vuxen natur och gett mönster åt den engelska parken. |
| s-30
| Då de första stadsparkerna började anläggas vid 1800-talets mitt tog de arv av båda dessa typer: Central Park i New York 1857, Kungsparken i Malmö 1870. |
| s-31
| I de mindre parkerna kom det franska idealet att få störst betydelse. |
| s-32
| Det gäller t.ex. de talrika järnvägsparker, vilka som en grön sträng kom att skilja många stationer från den närmaste bebyggelsen. |
| s-33
| Under 1900-talet har en ny parkform vuxit fram. |
| s-34
| Stora grönområden med golfbanor, tennishallar, lekplatser och simbassänger sträcker sig som oaser genom städerna och håller isär bebyggelseområdena. |
| s-35
| De har en annan funktion än stadsparkerna. |
| s-36
| Dessa skapades för borgerskapets promenader och vila; de nya parkerna är avsedda för aktiv sport och långa strövtåg. |
| s-37
| Arbetsuppgifter |
| s-38
| Studera park- och grönområden i din egen stad. |
| s-39
| Vilka ideer ligger bakom deras planering? |
| s-40
| När har de skapats? |
| s-41
| Hur skulle du själv vilja se dem utformade? |
| s-42
| Först 1874 fick vi i Sverige en byggnadsstadga för städerna med regler för hushöjder och gatubredder, parker och öppna platser, hygien och brandsäkerhet. |
| s-43
| Men inget hindrade enligt denna stadga att man byggde en fabrik intill ett hyreshus, en hyreskasern intill en villa. |
| s-44
| Först på 1890-talet började man i Tyskland lansera ideerna om olika zoner i städerna: för kontor och affärer, för bostäder och för fabriker. |
| s-45
| Förslag till bebyggelse på Skeppsholmen 1905. |
| s-46
| Vad utmärker denna typ av bebyggelse? |
| s-47
| Jämför med bilden s. 159 överst. |
| s-48
| Arbetsuppgifter |
| s-49
| Studera hur denna zonindelning fungerat i din egen hemstad. |
| s-50
| Gör om möjligt ett besök på stadsarkitektkontoret och sök få en intervju med dem som arbetar där. |