s-1
| Typer av familjer |
s-2
| Kärnfamiljen |
s-3
| Pappa, mamma och barn bildar vad man brukar kalla för kärnfamiljen. |
s-4
| Den finns i alla kända kulturformer. |
s-5
| Det förefaller sannolikt att i tidiga, mycket enkla familjer de ekonomiska faktorerna spelade en större roll än sexualiteten för att hålla samman människorna i en familj. |
s-6
| Det skedde en arbetsfördelning, där kvinnans graviditet och vård om barnen tvingade fram ett bestämt mönster. |
s-7
| Det var vanligt att mannen jagade och fiskade och att han tog kontakt med andra människor för att byta varor och så vidare. |
s-8
| Hustrun ägnade sig åt barnen och åt sysslor som kunde ske på boplatsen eller nära denna. |
s-9
| Det är en arbetsfördelning som sedan utan större förändringar har levt vidare i det typiska jordbrukarsamhället. |
s-10
| Barnen deltog också i arbetet och är i denna typ av familjer en ekonomisk tillgång, vilket framgår särskilt markant när föräldrarna blir äldre. |
s-11
| Det fanns därför ett starkt motiv hos föräldrarna att ta hand om barnen. |
s-12
| Kärnfamiljen kan tydligen fylla en rad starka behov hos medlemmarna och samhället. |
s-13
| Den ger makarna möjlighet till sexuell tillfredsställelse, bättre bärgning och barn, och den ger barnen vård och fostran. |
s-14
| Kärnfamiljen ingår därför i alla kulturer som förmått överleva till vår tid. |
s-15
| (Gunnar Boalt, Familjesociologi, s. 16) |
s-16
| Monogami och polygami |
s-17
| En utökning av kärnfamiljen kan innebära att två eller flera kärnfamiljer förenas till en, med antingen en gemensam man eller en gemensam hustru. |
s-18
| Man skiljer här mellan monogami (två makar lever sexuellt tillsamman), polygyni (en man har flera hustrur), polyandri (en hustru har flera män) och gruppäktenskap. |
s-19
| Polygyni och polyandri kallas med ett gemensamt namn för polygami. |
s-20
| Polygyni förekommer framförallt hos folk som ofta för krig. |
s-21
| Det uppstår då ett överskott av kvinnor och de olika dagliga göromålen fördelas på fruarna. |
s-22
| Polyandri - som finns bara i undantagsfall - har troligen att göra med svåra försörjningsvillkor - de nyfödda flickebarnen sätts i stor utsträckning ut i 'vildmarken' och det uppstår därför kvinnobrist. |
s-23
| Bakom detta mönster ligger en lägre värdering av kvinnan än av mannen. |
s-24
| George Murdock är en amerikansk forskare som har ställt ihop material från 250 olika kulturformer. |
s-25
| Han fick därvid följande olika typer av familjer: |
s-26
| Monogami ... 43 samhällen |
s-27
| Polygyni ... 193 |
s-28
| Polyandri ... 2 |
s-29
| Gruppäktenskap ... 0 |
s-30
| Säkra uppgifter saknas ... 12 |
s-31
| Summa 250 samhällen |
s-32
| Enföräldersfamiljer och storfamiljer |
s-33
| Det finns vidare enföräldersfamiljer, en pappa eller (vanligare) mamma med ett eller flera barn. |
s-34
| I vårt samhälle finns det ganska många ogifta mammor och det finns pappor eller mammor som efter skilsmässa eller efter den andra partens död är ensamma med barnen. |
s-35
| Det finns också storfamiljer som enbart har den ekonomiska hushållningen gemensam. |
s-36
| Patriarkat och matriarkat |
s-37
| Det är inte bara i skämtsamma sammanhang som man diskuterar vem som har makten i familjen. |
s-38
| Så här beskriver Jan Trost den patriarkaliska familjen, där mannen är dominerande: |
s-39
| I den extremt patriarkaliska familjen är en man, i regel den äldste, den maktutövande. |
s-40
| I den kinesiska familjen fanns detta system ganska utpräglat (före den kommunistiska revolutionen). |
s-41
| Berättelsen i bibeln om Abraham och Isak visar också familjefaderns makt över liv och död. |
s-42
| Familjefaderns namn är det som fortlever. |
s-43
| Hustru och barn antar dennes efternamn. |
s-44
| (Jfr den nya namnlagen i vårt land, som ger hustrun möjlighet att behålla sitt namn vid giftermål.) |
s-45
| Arvet går på den manliga sidan. |
s-46
| 'Gånge hatt till, huva ifrån.' |
s-47
| Männen har en mängd privilegier ... |
s-48
| Polygyni förekommer eller någon form av älskarinnesystem tillåts. |
s-49
| Mannen representerar familjen utåt, är den som för familjens talan. |
s-50
| Maskulina privilegier med avseende på skilsmässa är karaktäristiska för det patriarkaliska systemet. |
s-51
| Fäderna utväljer äktenskapspartner åt sina barn och även brudköp förekommer. |
s-52
| (Familjen i samhället, s. 10 f.) |
s-53
| Om vi helt kastar om rollerna får vi i stället ett renodlat matriarkat - något sådant har sannolikt aldrig förekommit i verkligheten. |
s-54
| (Det kan här vara lämpligt att gå tillbaka till den diskussion som vi tidigare hade om könsrollerna, s. 30 ff.) |
s-55
| Maktstrukturen inom familjen i det moderna samhället är betydligt mindre renodlad och därför svårare att beskriva. |
s-56
| Den bestäms i många fall inte heller enbart eller ens i övervägande grad av familjestrukturen, utan personlighetsdrag hos makarna har stor betydelse. |
s-57
| Det finns vissa undersökningar som tyder på att en dominerande person (man eller kvinna) gärna söker en äktenskapspartner som inte är dominerande och det omvända gäller också. |
s-58
| I sådana äktenskap är det alltså makarnas personlighetsdrag som har en avgörande betydelse för hur maktfördelningen mellan makarna blir. |
s-59
| I en undersökning som Gustav Jonsson och Anna-Lisa Kälvestam gjorde av ett urval Stockholmspojkar ställde man frågor som rörde den här saken. |
s-60
| De fick fylla i en sats som började 'Den som bestämmer mest hemma hos oss ...' |
s-61
| Och så här fördelade sig svaren i procent: |
s-62
| Fundera över |
s-63
| Hur var förhållandena i det här avseendet i den familj som ni växte upp i och hur är de i er egen familj? |
s-64
| Familjens funktioner |
s-65
| När televisionen på allvar slog igenom i Sverige, påverkade detta ganska mycket antalet biobesök. |
s-66
| Framför allt för äldre och medelålders personer minskade biobesöken kraftigt, medan ungdomar fortfarande gärna sökte sig till biograferna. |
s-67
| Man kan tolka det här på något olika sätt men tydligt är att ungdomarnas biobesök också har stor betydelse för kamratkontakter och för kontakter med det andra könet. |
s-68
| De äldre däremot sökte kanske i större utsträckning enbart den stimulans och förströelse som själva filmen gav; detta kunde nu ersättas av tv-programmen. |
s-69
| Tv gav familjen en ny samlingspunkt. |
s-70
| Hur var det förr? |
s-71
| Ett sätt att överblicka familjens utveckling är att se vilka funktioner den tidigare har haft och vilka den har i dag. |
s-72
| Vi kan räkna med att familjen tidigare haft följande funktioner: |
s-73
| Den produktiva / ekonomiska. |
s-74
| Den sexuella. |
s-75
| Den reproduktiva (barnafödande). |
s-76
| Den uppfostrande och utbildande. |
s-77
| Skyddsfunktionen vid sjukdom etc. |
s-78
| Fritidsfunktionen. |
s-79
| Den religiösa funktionen. |
s-80
| Den känslomässiga funktionen. |
s-81
| Hur är det nu? |
s-82
| Dessa funktioner har fortfarande anknytning till familjen men flera av dem spelar numera en liten roll inom familjen. |
s-83
| Vi producerar mycket få varor hemma - däremot tillreder vi fortfarande livsmedel. |
s-84
| Utbildning och en del av uppfostran har flyttats utanför hemmen. |
s-85
| Om vi behöver kvalificerad sjukvård, söker vi oss till ett lasarett, och om vi behöver hjälp i religiösa frågor går vi till en kyrka eller en annan religiös organisation. |
s-86
| Ett stort antal av våra fritidssysselsättningar sker utanför familjen och med ett tydligt mönster som skiljer föräldrar och barn över en viss ålder från varandra. |
s-87
| Däremot har familjen fortfarande en allmän känslomässig funktion. |
s-88
| Svårast är att bestämma vilka förändringar som har skett i fråga om den sexuella funktionen. |
s-89
| Det finns en lång tradition i vårt land att acceptera föräktenskapliga förbindelser (i vissa former) men det förefaller vara sannolikt att de föräktenskapliga och utomäktenskapliga förbindelserna har ökat. |
s-90
| De skäl som talar för detta är dels den mindre starka sociala kontrollen (jfr s. 102) i de typiska tätortssamhällena, dels ändrade attityder till sexuella förbindelser utom äktenskapet och dels bättre metoder för födelsekontroll. |
s-91
| Diskutera |
s-92
| Hur har de här olika funktionerna inom familjen ändrats. |
s-93
| Vilka konsekvenser kan det ha för olika familjemedlemmar? |