s-1
| Toaletter ombord på nöjesbåten har blivit ett naturvårdsproblem. |
s-2
| Som det nu är vill de flesta båtköpare ha toalett i båten. |
s-3
| De modeller, som används, låter för det mesta avfallet gå ut direkt i sjön utan något slags rening. |
s-4
| Det finns även på marknaden kemiska toaletter, där avfallet bryts ner på kemisk väg. |
s-5
| Här finns det modeller från den enkla hinken med lock till typer med separat uppsamlingstank. |
s-6
| Oss veterligt är det bara en båt som har en dylik som standardutrustning, den norrländska Orrskär. |
s-7
| Några lagar och förordningar om hur sanitetsanläggningarna skall vara beskaffade på en nöjesbåt finns ännu inte. |
s-8
| I USA med sitt stora antal nöjesbåtar har man hunnit mycket långt med vattenföroreningsfrågorna. |
s-9
| Det finns exempelvis förordningar, som begränsar motorstorlekarna i vissa sjödistrikt. |
s-10
| Man får inte använda snurror över 10 hästar i dessa vatten för att inte avgas- och oljeföroreningar skall bli för stora. |
s-11
| Plomberas |
s-12
| När det gäller användandet av toaletter ombord, har olika områden sina bestämmelser. |
s-13
| På en del ställen får man använda kemtoaletter och sedan dumpa avfallet inom vissa öppna vattenområden. |
s-14
| På andra ställen måste uppsamlingstanken vara sådan, att man inte har någon chans att dumpa smörjan på utsidan. |
s-15
| Har man inte en sådan tank måste avloppet plomberas vid färder inom dessa områden. |
s-16
| Hur bestämmelserna än är finns det dock vid marina-anläggningarna uppsamlingstankar och pumpstationer med anslutningar vid bryggorna för utsugning av avfallet. |
s-17
| Sådana anläggningar måste i och med det ökade båtbeståndet komma även här hemma. |
s-18
| Det är angeläget, att man redan nu vid planering av båthamnar, både för klubbar och kommunala sådana, planerar avfallsanläggningar. |
s-19
| Dit kan ju en del bensinskattepengar dirigeras redan nu. |
s-20
| Otrevligt |
s-21
| Som det nu är ser det inte vidare trevligt ut med toalettpapper och avföringshögar vid stränderna till de populära ankringsvikarna i skärgårdarna. |
s-22
| För att inte tala om sjölotten omkring ankarplatserna. |
s-23
| Vid Kvarnvikens Båtsällskap i Blackeberg i Stockholm har man på eget initiativ satt upp en toalettanläggning av Electrolux vakuumsystem. |
s-24
| Vakuummetoden ger den fördelen, att det går åt mindre vatten per spolning och därmed kan uppsamlingstanken hålla måttliga dimensioner trots anläggningens kapacitet. |
s-25
| Fördelen med systemet är vidare att det inte behöver vara anslutet till vattennätet vilket ofta kan vara fallet på avsides belägna klubbar. |
s-26
| Det går utmärkt att använda sjövatten för spolning. |
s-27
| Händiga |
s-28
| Electrolux-systemet är ett helsvenskt toalettsystem, som är avsett för villor, fritidsanläggningar och större fartyg men det kan även passa in inom fritidsbåtssektorn som uppsamlingsanläggning. |
s-29
| Kostnaderna för exempelvis en båtklubb är ju till stor del beroende på händigheten hos medlemmarna. |
s-30
| Vid Kvarnvikens båtsällskap gjorde man byggnadsjobbet själv och fick lägga ner c:a 8500 kronor i materialavgifter. |
s-31
| Eftersom man har 400 medlemmar i klubben blev utdebiteringen per medlem inte hög. |
s-32
| Tömning av tanken beräknar man med transport kosta 90 kr / år. |
s-33
| Till en sådan här anläggning kan man med ett enkelt rörsystem ut på bryggorna koppla utsugningsslangar till båtarnas uppsamlingstankar. |
s-34
| Båtens uppsamlingstank behöver inte vara någon speciellt utformad vakuumtank, och man kan således använda de flesta tanksystem som finns på marknaden i dag. |
s-35
| BÅTTOALETTER ett miljövårdsproblem |