s-1
| - Det är skolans skyldighet att se till att skolan känns värdefull för eleven. |
s-2
| Gör man det när man slopar de praktiska linjerna som varit en tillflykt för många elever? |
s-3
| Nu blir skolan mindre värd just för de grupper som har problem. |
s-4
| Det inlägget från studierektor Gudrun Werkström i Asarum fick de starkaste applåderna vid skolkuratorernas studiedagar som inleddes i Stockholm på torsdagen. |
s-5
| Konsulent Bengt Silfverberg i skolöverstyrelsen och överläkare Tomas Hedqvist spädde på kritiken mot de slopade praktiska linjerna i grundskolan: |
s-6
| Visserligen har eleverna på de praktiska linjerna varit frånvarande mer än sina kamrater, sade Bengt Silfverberg. |
s-7
| Men deras frånvaro har enbart gällt de teoretiska lektionerna. |
s-8
| På de praktiska lektionerna har de här eleverna haft skolans lägsta frånvaro! |
s-9
| Man avskaffade de praktiska linjerna utan tanke på alla de elever som sökte sig till dessa linjer med positiva avsikter, konstaterade Tomas Hedqvist. |
s-10
| Ganska många elever fann sig väl tillrätta just där. |
s-11
| Nu hamnar alla grundskolans elever i den konkurrensskola som dr Hedqvist bl.a. av mentalhygieniska skäl finner det olyckligt att vi har fått. |
s-12
| Skolket ökar |
s-13
| Resultatet av detta känner vi: ökad oro i skolan, skolk och studieavbrott. |
s-14
| Frekvensen av konsekvent skolk är inte så utbredd som vantrivseln i skolan. |
s-15
| Ändå vet alla som arbetar på fältet att skolket tenderar att öka. |
s-16
| I Bromma gymnasium ökade frånvaron med 40 proc. från vårterminen 1968 till vårterminen 1969. |
s-17
| Mot denna bakgrund samlades skolkuratorerna till studiedagar i Stockholm på torsdagen. |
s-18
| Fler än någonsin kom till studiedagarna. |
s-19
| I all hast måste en ny lokal anskaffas. |
s-20
| Över 300 kuratorer och annan skolpersonal deltog första dagen. |
s-21
| Det är dubbelt så många som sist och det är fler än kuratorerna har i hela sitt förbund. |
s-22
| Så angelägna och allvarliga är frågorna om skolk och elevvård i år att rektorer, skolsköterskor, skolpsykologer och många andra ringde kuratorerna Anna-Britta Hellgren och Ulla Hasselquist och bad att få vara med. |
s-23
| Varför ökar då skolket och ströfrånvaron? |
s-24
| Dr Tomas Hedqvist försökte svara på den frågan: |
s-25
| Skolk är ju sällan en isolerad företeelse. |
s-26
| Orsakerna är komplexa. |
s-27
| Miljön utanför skolan och i hemmet spelar större roll än miljön inne i skolan. |
s-28
| Orealistisk ambitionsnivå kan vara en orsak. |
s-29
| Studieavbrott förekommer också av taktiska skäl. |
s-30
| En gymnasist får inte tillräckligt höga betyg och slutar för att senare gå i vuxengymnasium och konkurrera med mindre studievana kamrater. |
s-31
| Eleverna behöver en morot, sade Bengt Silfverberg. |
s-32
| Man måste skapa något positivt av skolan, göra något så att eleverna finner det värt att gå i skolan. |
s-33
| Hur skall den moroten se ut, undrade en kurator i publiken. |
s-34
| Med den nya läroplanen för grundskolan bara ökar skolket. |
s-35
| Det blir för mycket av teoretisering och vi får mindre möjligheter att ge förlängd pryo. |
s-36
| Alla elever passar inte in i ämneslärarsystemet på högstadiet, konstaterade skolsköterskan Ingrid Gunneson i Göteborg. |
s-37
| Dr Hedqvist påpekar, att klassföreståndaren i den nya grundskolan nu under tre - fyra veckor kan vara avskuren från sin klass genom blockläsning. |
s-38
| Var är tryggheten |
s-39
| Var finns då elevernas trygghet i dagens skola, där de inte har en egen vrå och sällan kontakt med sin klasslärare? |
s-40
| Diskussionsdeltagarna såg ingen trygghet men kom med konkreta förslag för att åstadkomma större ro och mindre skolk i skolan: |
s-41
| Låt oss få en klassföreståndartimme på högstadiet! |
s-42
| Ge eleverna på högstadiet högst två lärare, en med naturvetenskapliga och en med humanistiska ämnen. |
s-43
| Ordna konferenser mellan skolsköterska, skolkurator och varje klassföreståndare enskilt var fjortonde dag och gå igenom skolket. |
s-44
| Det har prövats med gott resultat i ett par Stockholmsskolor. |