s-1
| Hur stora blir hyreshöjningarna efter hyresregleringens slopande? |
s-2
| Den frågan ställer sig många i dag, sedan Statens hyresråd beslutat föreslå ett slopande av regleringen. |
s-3
| I Danmark höjdes hyrorna med 60 procent vid motsvarande reform för tre år sedan. |
s-4
| När England slopade hyresregleringen steg hyrorna med flera hundra procent i storstädernas centrala delar. |
s-5
| En miljon människor i en halv miljon lägenheter berörs av hyresregleringen. |
s-6
| En del försök att beräkna väntade hyreshöjningar ingår i det material som följer med ett förslag i dag från Statens hyresråd att slopa hyresregleringen i Sverige från den 1 januari 1972. |
s-7
| I förslaget diskuteras också de ändringar som kan behövas i hyreslagen för att stoppa alltför kraftiga hyreshöjningar på platser där det är ont om lägenheter. |
s-8
| Minst en miljon i 500000 hyresreglerade lägenheter i landet berörs av förslaget, som regeringen skall fundera på ett par månader innan de bestämmer sig. |
s-9
| Regeringen var på vippen att slopa hyresregleringen 1967 men ångrade sig när de borgerliga partierna inte helt utan opposition gick med på förslaget från regeringen. |
s-10
| De borgerliga ville bl a ha en längre övergångstid. |
s-11
| Värderingskontor |
s-12
| Vad har då hänt i ett par länder, där man avskaffat hyresregleringen? |
s-13
| I Danmark avskaffades hyresregleringen så sent som 1967. |
s-14
| Hyrorna höjdes i genomsnitt med 60 proc. |
s-15
| Lägenheter i mellankrigshus av god klass i Köpenhamn fick hyror uppvärderade med i medeltal 150 procent. |
s-16
| Största hyreshöjningen (femdubbling) drabbade city, där den kända utställningslokalen 'Den permanente' fick hyran höjd från 470000 till 1,2 milj kr om året. |
s-17
| Det totala hyresbeloppet i Köpenhamn steg från 600 miljoner kr till en miljard per år. |
s-18
| Särskilda värderingskontor inrättades i städerna för att värdera lägenheterna och bestämma hyrorna med hänsyn till kvalitet, läge och ålder. |
s-19
| De nya 'marknadsmässiga 'hyrorna skulle få tas ut gradvis under en övergångsperiod av åtta år. |
s-20
| Missnöje |
s-21
| Hela hyreshöjningen kom inte omedelbart fastighetsägaren till godo. |
s-22
| Hälften av hyreshöjningen skulle lånas ut på 15 år till en bostadsbyggnadsfond. |
s-23
| 25 procent av höjningen skulle användas till underhåll och resten fick värden ta hand om. |
s-24
| Både fastighetsägare och hyresgäster blev missnöjda med resultatet av regleringens slopande. |
s-25
| Fastighetsägarna därför att de räknat med att hyrorna i genomsnitt skulle fördubblas. |
s-26
| Hyresgästföreningen var besviken därför att de stegrade hyrorna i de äldre husen inte medförde någon sänkning av hyran i de nybyggda. |
s-27
| Flera hundra procents hyreshöjning |
s-28
| Samma erfarenhet gjorde engelsmännen när den konservativa regeringen 1956 beslöt att successivt avveckla den strikta hyresregleringen. |
s-29
| Hyrorna ökade med flera hundra procent i städernas centrala delar. |
s-30
| Ingen arbetarfamilj har i dag råd att hyra lägenhet i ett privatägt hus i de centrala delarna av London. |
s-31
| En mycket liten tvåa på ca 50 kvm byggd 1960 kostar över 1000 kr i månaden och det är mycket mer än hälften av vad en arbetare har i lön. |
s-32
| Labourpartiet har gjort ganska misslyckade försök att reparera de värsta sociala återverkningarna av att bostadsmarknaden släppts för de s k fria marknadskrafternas hänsynslösa prissättning reglerad av tillgång och efterfrågan. |
s-33
| Försöken har grundats på en ny lag om skälig hyra på bruksvärdet på ungefär samma sätt som den nya svenska hyreslagen anger dvs hyrorna skall vara lika i hus som kan jämföras ifråga om standard, läge och miljö. |
s-34
| Diffusa bestämmelser |
s-35
| Men precis som i den svenska hyreslagen är bestämmelserna så diffusa att de kan tolkas litet hur som helst. |
s-36
| De fattiga som bäst behöver lagen i kampen mot ogina hyresvärdar känner ofta inte ens till att lagen existerar. |
s-37
| De hyresgäster som är företagsamma nog att klaga över hyran hos hyresnämnden har belönats med skiftande och ofta för hyresgästerna ogynnsamma tolkningar av lagen. |
s-38
| Resultatet av Englands nyckfulla bostadspolitik har blivit att antalet lägenheter att hyra har sjunkit. |
s-39
| Lägenheterna säljs i stället som andelslägenheter - ett tillvägagångssätt som börjat bli vanligt också i Sverige, något som Aftonbladet kunde avslöja tidigare den här veckan. |
s-40
| Eller också hyrs lägenheterna ut möblerade, då gäller inte hyreslagen. |
s-41
| De engelsmän som har pengar köper helst eget hus. |
s-42
| Ca 60 procent av engelsmännen bor i eget hus. |
s-43
| Folk som står länge i bostadskön får kanske ett s k council house, ett billigt hus byggt av kommunen. |
s-44
| De fattiga - ofta immigranter - trängs i små nedslitna rum i den värsta slum. |
s-45
| Radikala grupper har reagerat mot eländet på den engelska bostadsmarknaden och ockuperat tomma, rivningsfärdiga hus. |
s-46
| Med kommunens tillstånd och gillande (!) har de sedan rustat upp husen och öppnat dem för några av Englands 100000-tals hemlösa. |