| s-1
| Psykologerna utarbetar allt fler förfinade test för att få rätt man placerad på rätt plats i produktionen. |
| s-2
| Men ännu finns det inget svenskt företag som frågar den arbetssökande när denne tror att han fungerar bäst på dygnet. |
| s-3
| Man förutsätter att alla ska anpassa sig till de tider som en gång är fastställda. |
| s-4
| Systemet medför att en grupp kommer ordentligt i kläm. |
| s-5
| Det är de utpräglade kvällsmänniskorna. |
| s-6
| Nu tvingas de kämpa mot sin egen dygnsrytm och detta medför bl.a. : |
| s-7
| Sämre prestationsförmåga, * aptitrubbningar, * mindre alerthet, * störd nattsömn och * fritid som inte kan utnyttjas riktigt. |
| s-8
| Men minoritetsgruppens problem har börjat uppmärksammas av både medicinare och psykologer. |
| s-9
| Fungerar sämre |
| s-10
| Universitetslektor Oskar Öqvist, Göteborg, har i en stor undersökning kartlagt dygnsrytmen för tre olika grupper. |
| s-11
| Studenter, som kan disponera sin tid relativt fritt, arbetare som börjar sitt jobb klockan 06.00 och en grupp som börjar två timmar senare. |
| s-12
| Han tycker det är en försummelse av arbetsgivarna att inte genom intervjuer av de anställda få en bild av deras inställning till arbetstiderna. |
| s-13
| Och han tror att man framförallt inom processindustrin kan ändra på tiderna utan för stora kostnader men däremot få höga vinster. |
| s-14
| Det bör ligga i varje företags intresse att få besked om när individen fungerar bäst. |
| s-15
| Det säger sig självt att de utpräglade kvällsmänniskor som börjar jobba klockan 06.00 och som måste stiga upp kanske en timme tidigare för att resa till jobbet inte är alerta. |
| s-16
| - De fungerar sämre, deras koncentration är dålig och deras irritabilitet stor. |
| s-17
| Fick de andra arbetstider skulle de trivas bättre och fungera bättre och därför är det på tiden att man gör ett försök, exempelvis inom processindustrin, att variera arbetstiderna. |
| s-18
| Kostnaderna blir små i förhållande till de vinster som kan göras, säger lektor Öqvist. |
| s-19
| Hög temperatur |
| s-20
| - Kvällsmänniskor som nu tvingas upp tidigt kan inte heller utnyttja sin fritid meningsfullt. |
| s-21
| Mot sin egen rytm tvingas de tidigt i säng och går bl a miste om väsentlig information, exempelvis TV-program. |
| s-22
| På lördagar och söndagar då de är lediga behöver de sova för att kompensera sin 'sömnskuld' och inte heller då kan de som 'morgonmänniskor' utnyttja ledigheten. |
| s-23
| Medicinska undersökningar visar att de som är pigga på morgonen har en hög adrenalinproduktion då, medan de som har kvällsarbete och en sen dygnsrytm, exempelvis inom serviceyrken, har maximal adrenalinproduktion på kvällen. |
| s-24
| Prestationsförmågan är som högst när den normala kroppstemperaturen är som högst på dygnet, visar Öqvists undersökning. |
| s-25
| Den morgonpigga har sin temptopp tidigt och för andra kommer denna topp kanske först under förmiddagstimmarna eller senare på dagen. |
| s-26
| - Ta som exempel en processtyrd industri där en person som är en utpräglad kvällsmänniska men tvingas att börja jobba tidigt placeras vid en kontrollpanel. |
| s-27
| Han måste handla utomordentligt snabbt i vissa situationer men han har inte den vakenhetsgrad som fordras. |
| s-28
| Jag finner det underligt att industrin inte visat något intresse för att ta reda på när deras anställda anser sig fungera bäst på dygnet. |
| s-29
| En kopp kaffe ... |
| s-30
| Nu menar många att de som ska börja jobba tidigt också kan gå till sängs tidigt, därigenom blir deras sömnbehov tillgodosett. |
| s-31
| Men så enkelt är inte problemet. |
| s-32
| Det är svårt att ändra den fysiologiska rytmen, det är en långvarig process och det enda man vet är att ju äldre man blir, desto tidigare blir rytmen. |
| s-33
| Vilken är då situationen för de jobbare som måste arbeta i olika skift, exempelvis en veckas dagjobb, en veckas nattarbete? |
| s-34
| Undersökningar har givit klara belägg för att en sådan arbetsrytm har en stressande effekt och det är ingen livsföring som kan rekommenderas. |
| s-35
| Finns det något samband mellan aptiten och dygnsrytmen? |
| s-36
| Lektor Öqvist har funnit att kvällsmänniskan har svårt att äta på morgonen. |
| s-37
| En kopp kaffe är oftast tillräckligt. |
| s-38
| Däremot är de morgonpigga hungriga när de vaknar. |
| s-39
| Förenklat: de som kan äta en bastant grötfrukost tidigt är morgonmänniskor. |
| s-40
| De som känner olust inför den tidiga måltiden är kvällsmänniskor som på grund av en tidigt fixerad arbetstid tvingas upp tidigt. |
| s-41
| 'Sömnskuld' |
| s-42
| Öqvist har först genom ett frågeformulär fått fram data av sen och tidig dygnsrytm, därefter har grupperna intervjuats och slutligen har de under en månads tid fått föra dagbok avsedd att ge en bild av deras livsrutiner. |
| s-43
| De tre grupperna visade ungefärligt lika fördelningar av sen - tidig dygnsrytm. |
| s-44
| Sambandet mellan ålder och dygnsrytm är klart. |
| s-45
| De äldsta är morgonpiggast. |
| s-46
| I gruppen som följer extremt 'tidig' dygnsrytm finns en tendens till högre kompensationsbehov ('sömnskuld'). |
| s-47
| Psykologerna har hittills när det gällt arbetstider och arbetsplacering byggt upp en idealtyp men glömt bort minoriteter. |
| s-48
| I forskningen har man gått efter genomsnittsstudier, utan hänsyn till särgrupper. |
| s-49
| Men ett av psykologins främsta mål bör vara att ta hänsyn till minoriteter. |
| s-50
| Visa hänsyn! |
| s-51
| I England har exempelvis forskningen när det gäller arbetshygien kommit långt och i Danmark finns det företag som annonserar ut tjänster med individuell arbetstid. |
| s-52
| - Visst kan människor anpassa sig, men det är sannolikt värt att göra en ordentlig undersökning vad denna anpassning kostar och försöka att ge de människor som är morgontrötta en senare tjänst. |
| s-53
| Att få höjd prestation, större alerthet, mindre irritation bör ligga i både företagens och de anställdas intresse, säger lektor Öqvist, som uppskattar gruppen extrema kvällsmänniskor till mellan 5-10 procent. |
| s-54
| Får vi alltså be arbetsgivarna om hänsyn till individernas egen dygnsrytm. |
| s-55
| Oscar Öqvist, extra universitetslektor i Göteborg, har gjort en undersökning om dagsrytmen hos tre olika grupper människor. |