s-1
| Det extremt låga deltagandet i kyrkovalet visar att många människor står helt likgiltiga inför statskyrkan. |
s-2
| Att de fortfarande är medlemmar beror ofta på att de inte vet hur enkelt det är att gå ur. |
s-3
| Av 100 svenskar över 20 år är 96 medlemmar i statskyrkan. |
s-4
| Men av dessa 96 röstade bara 12 vid kyrkovalet i söndags. |
s-5
| De övriga 84 stannade hemma. |
s-6
| Men de betalar ändå kyrkoskatt. |
s-7
| Genom att skriva några rader skulle de kunna få en skattesänkning på i många fall över 100 kronor om året. |
s-8
| Det är ytterst lätt att gå ur kyrkan. |
s-9
| Numera kan den enkla ansökan skickas med posten. |
s-10
| De som gått ur statskyrkan slipper 40 procent av kyrkoskatten. |
s-11
| De övriga 60 procenten används till folkbokföring och begravningskostnader. |
s-12
| I år betalar vi i genomsnitt 62 öre per kommunalt beskattningsbar hundralapp till kyrkan. |
s-13
| 49 öre kommer ingen ifrån. |
s-14
| 33 öre är frivillig skatt. |
s-15
| Skattesänkning |
s-16
| Variationerna mellan olika församlingar är ganska stora. |
s-17
| Det finns de som har under hälften av genomsnittet. |
s-18
| Det finns också de som ligger tre gånger över. |
s-19
| Kyrkoskattens höjd bestäms av kyrkofullmäktige. |
s-20
| Alltså de församlingar som 12-23 procent av de röstberättigade utsåg i söndags. |
s-21
| Den som skattar för 30000 om året och bor i en kommun med genomsnittsskatt får 100 kronor i skattesänkning genom att begära utträde ur kyrkan. |
s-22
| Den skriftliga ansökan om utträde måste vara hos pastorsämbetet före årsskiftet. |
s-23
| Annars blir det ingen skattenedsättning 1971. |
s-24
| De formella nackdelarna med att gå ur statskyrkan är: |
s-25
| Rösträtten till kyrkovalet försvinner. |
s-26
| Rätten att bli vald till exempelvis kyrkorådet upphör. |
s-27
| Prästen kan vägra viga. |
s-28
| Men det förutsätter att också den andra parten står utanför. |
s-29
| Kyrkans tro |
s-30
| Men viktigare är naturligtvis de religiösa motiven. |
s-31
| Ett utträde kan vara ett avståndstagande från kyrkans tro. |
s-32
| En rad undersökningar visar att statskyrkans religiösa anhängare är betydligt färre än dess medlemmar. |
s-33
| En del står förmodligen kvar av gammal vana. |
s-34
| Men det finns också andra motiv för att vara medlem: |
s-35
| En och annan ateist säger att det är farligt att överlåta kyrkans flera miljarder stora förmögenhet till präster och starkt troende. |
s-36
| Andra tycker det känns riktigt att höra till församlingens gemenskap även om den religiösa samhörigheten saknas. |
s-37
| Det är lika lätt att gå in i kyrkan som att gå ur. |
s-38
| Den som skriver några rader och skickar brevet till pastorsämbetet blir omedelbart medlem. |
s-39
| Statskyrkan i nuvarande form försvinner kanske i framtiden. |
s-40
| En statlig utredning har lagt fram olika alternativ. |
s-41
| Regeringen har ännu inte tagit ställning. |
s-42
| I sista hand bestämmer riksdagen. |
s-43
| Så här enkelt är det att gå ur statskyrkan. |
s-44
| Brevet skickas till den egna församlingen. |
s-45
| Adressen brukar finnas i telefonkatalogen. |
s-46
| Den som skickar in blanketten före årsskiftet får därigenom lägre skatt nästa år. |
s-47
| Men det finns naturligtvis flera skäl för att vara med i statskyrkan. |