s-1
| Det behöver byggas många lägenheter under den närmaste 15-årsperioden. |
s-2
| I regionplaneförslaget räknar man så här: |
s-3
| Vi har idag i Storstockholm 620000 lägenheter. |
s-4
| Men människorna vill ha mera bostäder. |
s-5
| Det är mest ensamstående unga och gamla som vill skaffa sig egna lägenheter, men också andra vill ha bättre utrymme. |
s-6
| Även om det inte skulle bli någon nettoinflyttning utan befolkningen bara skulle öka genom födelseöverskott, behövs därför 135000 nya lägenheter under 15-årsperioden. |
s-7
| Till detta kommer ersättning för 7000 gamla lägenheter per år som tjänat ut som bostäder. |
s-8
| Det blir sammanlagt 240000 nya lägenheter. |
s-9
| Om befolkningen också skulle öka genom fortsatt inflyttning, så att den totala folkökningen blir en halv miljon människor - och detta måste man vara beredd på - behövs ytterligare 130000 lägenheter. |
s-10
| Det är därför regionplaneförslaget visar hur man skall bereda plats för 25000 nya lägenheter per år. |
s-11
| Hur många är vi då? |
s-12
| Idag bor nära en och en halv miljon människor i de 29 kommuner (inklusive Stockholm) som finns i Stockholms län. |
s-13
| Detta område är geografiskt detsamma som regionplaneområdet (och landstingsområdet). |
s-14
| Det sträcker sig nästan 20 mil från norr till söder och 10 mil från öster till väster. |
s-15
| Ytan är ungefär dubbelt så stor som Gotlands. |
s-16
| Befolkningen fortsätter att öka. |
s-17
| Vad beror ökningen på? |
s-18
| Det är flera människor som flyttar hit från andra delar av landet än som flyttar härifrån. |
s-19
| Det föds flera barn än det antal människor som avlider. |
s-20
| Många invandrare fortsätter att söka sig hit från utlandet. |
s-21
| Regionplanen grundar sig på ett antagande om att befolkningen kommer att öka med 1,9 % varje år. |
s-22
| Med den ökningstakten skulle vi bli i runt tal 1950000 människor år 1985. |
s-23
| Den här antagna ökningen ligger mellan de lägsta och högsta siffrorna i de prognoser som finns. |
s-24
| Antagandet är inte något uttryck för politikernas önskan om ett visst befolkningstal. |
s-25
| Det är valt för att medge en tillräcklig planeringsberedskap, så att det vid den tidpunkt då det behövs finns lämplig mark för bostäder, sjukhus, skolor, trafikleder. |
s-26
| Fotnot |
s-27
| Tillväxtens storlek och sammansättning kan ändra sig mycket från år till år. |
s-28
| I genomsnitt för åren 1956-1965 var befolkningsökningen drygt 20000 invånare per år. |
s-29
| Ungefär 40 procent var födelseöverskott, 45 procent var inflyttningsöverskott från övriga landet och 15 procent från utlandet. |
s-30
| År 1970 var ökningen 24500 invånare. |
s-31
| I runda tal utgjordes 33 procent av födelseöverskott, knappt 25 procent flyttade in från andra delar av Sverige och resten, drygt 40 procent, var invandrare utrikes ifrån. |
s-32
| Man bör akta sig för att dra långtgående slutsatser av förändringar under en kort period. |
s-33
| Så här föreslås lägenheterna bli fördelade |
s-34
| Se på kartan: varje ljusröd kvadrat innebär 1000 lägenheter idag, varje mörkröd kvadrat ett nytillskott av 1000 lägenheter till 1985. |
s-35
| En del kommer till i stora utbyggnadsområden som Järva eller Norra Botkyrka, det mesta byggs i mindre områden i olika delar av Storstockholm. |
s-36
| Under den första 5-årsperioden är bostadsbyggandet mer eller mindre låst på grund av redan fattade beslut eller färdiga planer. |
s-37
| I vissa fall anses utbyggnaden låst ända fram till 1985, bl a för norra Järvafältet. |
s-38
| I Stockholms innerstad beräknas bostadsbeståndet minska med ca 14000 lägenheter. |
s-39
| Många smålägenheter försvinner och större kommer istället. |
s-40
| I nya stadskärnor och bland bostadsområden finns plats för 225000 nya arbeten |
s-41
| Även om befolkningen inte skulle öka behöver man bygga många nya arbetslokaler för att ersätta trånga och otidsenliga arbetsplatser. |
s-42
| Dessutom växer antalet arbetande. |
s-43
| År 1970 hade ungefär 700000 förvärvsarbete i vår region. |
s-44
| På kartan redovisas befintliga arbetsplatser med ljusblå kvadrater. |
s-45
| Antalet förvärvsarbetande väntas växa med 225000 till 1985, om befolkningen ökar så som antagits. |
s-46
| De mörkare blå kvadraterna visar var de nya arbetsplatserna föreslås ligga - och de blå prickarna vilka som faller bort under de här 15 åren. |
s-47
| Varje kvadrat och prick motsvarar 1000 arbetsplatser. |
s-48
| Antalet sysselsatta i Stockholms innerstad, den stora blå stapeln mitt i kartan, skall enligt förslaget hållas oförändrat vid omkring 290000 under 15-årsperioden. |
s-49
| Nya arbetsplatsområden, längre från city, planeras främst vid Järva och i Huddinge, där nya stadskärnor bildas. |
s-50
| Södra Järvafältet anges i regionplanen med 30000 arbetsplatser till 1985, Norra Järvafältet (Hansta regioncentrum, Veddesta, del av Sollentuna) med 32500 arbetsplatser och Västra Huddinge (Flemingsberg och Kolartorp) med 27000 arbetsplatser. |
s-51
| Under samma tid tänks bl a Ullnaområdet öka med 9000, Märsta industriområde (inklusive Arlanda) med 7000, Jordbro med 4000, Triangeln (Nacka - Tyresö) med 5000 och Botkyrka med 12000. |
s-52
| För övrigt förutsätts att ca en tredjedel av alla arbetsplatser är spridda i bostadsområdena. |