s-1
| Vem får rösta? |
s-2
| Röstberättigad är svensk medborgare som * är född 1950 eller tidigare, * ej är omyndigförklarad, och * är upptagen i röstlängd. |
s-3
| En av nyheterna i årets val är att rösträttsåldern sänkts med ett år. |
s-4
| Den som fyller 20 år senast den 31 december 1970 har alltså rösträtt. |
s-5
| Röstkort |
s-6
| Alla som är upptagna i röstlängd får ett röstkort per post omkring den 17 augusti. |
s-7
| Om du behöver det tidigare, eller inte fått det före den 1 september, kan du beställa det hos Lokala skattemyndigheten för det område där du är mantalskriven för år 1970. |
s-8
| Röstkortet bör tas med vid röstning i vallokal och måste tas med vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg. |
s-9
| På röstkortet står det i vilken vallokal du ska rösta och under vilken tid den är öppen på valdagen. |
s-10
| En nyhet är att det obligatoriska uppehållet kl 11.00 - 13.00 är slopat. |
s-11
| De flesta vallokaler är därför öppna kl 08.00 - 21.00. |
s-12
| Vem kan väljas? |
s-13
| Var och en som är upptagen i röstlängd som röstberättigad och myndig dvs har fyllt 20 år senast den 20 september, kan väljas till riksdagsman, landstingsman eller kommunfullmäktig. |
s-14
| Man kan nu utse en person till riksdagsman, oberoende av var i landet han eller hon bor. |
s-15
| Det s k bostadsbandet har slopats vid val till riksdagen. |
s-16
| För kandidater till landsting och kommunfullmäktige gäller fortfarande bostadsbandet. |
s-17
| Den som blir vald måste således vara bosatt inom landstingsområdet resp kommunen. |
s-18
| Var finns valsedlar? |
s-19
| Skaffa för säkerhets skull valsedlar för ditt parti i förväg. |
s-20
| Ofta delar partierna ut valsedlar i brevlådan. |
s-21
| I annat fall finns de hos partiernas expeditioner / valbyråer. |
s-22
| I allmänhet finns de också vid vallokalerna. |
s-23
| Dessutom finns det valsedelsblanketter utan partibeteckning och namn på alla ställen där man kan rösta. |
s-24
| På dem skriver man själv partibeteckning och eventuella kandidatnamn. |
s-25
| En nyhet är att det räcker med bara partibeteckning. |
s-26
| Valsedlarna måste ha: * partibeteckning * standardiserat format * färg som anger till vilket val de gäller |
s-27
| Valsedlarna bör ha * namn på en eller flera kandidater * valkretsbeteckning * uppgift om till vilket val de gäller (riksdag, landsting eller kommunfullmäktige) |
s-28
| Liksom tidigare kan man stryka namn på valsedel. |
s-29
| Valsedlarna blir ogiltiga * om de har kännetecken som satts dit i uppenbar avsikt att märka dem (gäller även valkuverten) * om de saknar partibeteckning eller har mer än en partibeteckning * om mer än en valsedel finns i samma kuvert. |
s-30
| Om man av misstag lagt i 2-3 valsedlar med samma partibeteckning i ett kuvert får dock partiet en röst, men namnen på kandidaterna gäller inte. |
s-31
| Röstning i vallokalen den 20 september |
s-32
| Själva röstningen går i stort sett till som tidigare med den skillnaden att det gäller tre val * * I Göteborg, Malmö och på Gotland, där kommunerna själva fullgör landstingens uppgifter, har man två val - inte landstingsval. samtidigt. |
s-33
| Vallokal och valtider står angivet på röstsedeln. |
s-34
| (När det gäller röstning genom make / maka eller bud se sid. 10-11 .) |
s-35
| Valskjutsar |
s-36
| För väljare som har svårt att komma till vallokalen ordnar vissa kommuner valskjutsar. |
s-37
| Din kommun ger närmare upplysningar. |
s-38
| Även partierna brukar ordna med valskjutsar. |
s-39
| Innan du går hemifrån - kontrollera på röstkortet vallokalens adress (den kan vara ny i år) och när vallokalen är öppen. |
s-40
| Ta också med ditt röstkort - även om det inte är ett krav för att få rösta. |
s-41
| Om du fått valsedlar från ditt parti - tag med dem. |
s-42
| Om du inte har med dig valsedlar finns de i allmänhet vid vallokalen. |
s-43
| Du ska ha 3 valsedlar - en gul (riksdagsval), en blå (landstingsval) och en vit (kommunfullmäktigeval). |
s-44
| Inne i vallokalen får du 3 likadana kuvert - ett för varje valsedel. |
s-45
| Gå bakom en skärm. |
s-46
| Lägg en ovikt valsedel i varje kuvert. |
s-47
| Kuverten bör klistras igen. |
s-48
| Gå sedan fram till valbordet och lämna ditt röstkort om du har det med dig. |
s-49
| Där antecknar man i röstlängden att du röstat, tar emot dina valkuvert och lägger dem i de olika valurnorna. |
s-50
| Nu har du gjort ditt. |
s-51
| Sen väntar valvakan och resultaten. |
s-52
| Europas äldsta författning moderniseras |
s-53
| Vår författning - dvs de grundlagar som gäller för riksdagens och regeringens arbete - är Europas äldsta. |
s-54
| Regeringsformen är från 1809 och riksdagsordningen från 1866. |
s-55
| Vårt land är en parlamentarisk demokrati. |
s-56
| Med demokrati menas att medborgarna utser riksdagen i allmänna och fria val. |
s-57
| Med parlamentarism menas att regeringen är beroende av riksdagens förtroende. |
s-58
| Det är alltså riksdagen - och ytterst väljarna - som har det avgörande inflytandet på regeringens sammansättning och politik. |
s-59
| Demokrati i form av allmän rösträtt har funnits inskriven i grundlagen sedan början av 1900-talet. |
s-60
| Parlamentarism har däremot inte varit bestämd i lagen, men har i praktiken tillämpats sedan 1917. |
s-61
| I början av 1950-talet aktualiserades frågan om en grundlagsreform. |
s-62
| Efter omfattande utredningar och överläggningar mellan de fyra stora riksdagspartierna beslutade riksdagen om vissa delreformer som ska träda i kraft den 1 januari 1971. |
s-63
| De innebär att * tvåkammarriksdagen ersätts med en enkammarriksdag med 350 ledamöter, * ett nytt valsystem med direkta val till hela riksdagen och 3-åriga mandatperioder införs. Valsystemet tillämpas redan vid höstens val, * parlamentarismen skrivs delvis in i grundlagen, * val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige sker samtidigt. |
s-64
| Parlamentarismen kommer till uttryck bl a på följande sätt: |
s-65
| Riksdagen får rätt att besluta om misstroendeförklaring mot regeringen eller mot ett enskilt statsråd. |
s-66
| Ett sådant förslag ska tas upp till behandling om minst 10 % av riksdagens ledamöter begär det. |
s-67
| För beslut om misstroendeförklaring krävs minst 176 röster, dvs mer än hälften av riksdagens ledamöter. |
s-68
| Misstroendeförklaringen innebär att det berörda statsrådet måste avgå. |
s-69
| Om det gäller statsministern, avgår hela regeringen, eller utlyses nyval inom en vecka. |
s-70
| Riksdagen ska upplösas och nyval anordnas när statsministern begär det. |
s-71
| Regeringsledamöter utses och avskedas i praktiken av statsministern, även om konungen formellt fattar besluten. |
s-72
| Bostadsbandet vid val till riksdagen har slopats, vilket betyder att man kan bli vald i en annan valkrets än den man bor i. |
s-73
| Vid landstings- och kommunval finns dock bostadsbandet kvar. |
s-74
| Rösträttsåldern sänks. |
s-75
| Man får nu rösträtt det år man fyller 20 år. |
s-76
| Valbarhetsåldern sänks och blir lika med myndighetsåldern. |
s-77
| Man är valbar om man fyller 20 år senast på valdagen. |
s-78
| Grundlagberedningen fortsätter sitt arbete. |
s-79
| Den ska bl a utreda riksdagens arbetsformer och statschefens ställning i en modern demokrati. |
s-80
| Den nya enkammarriksdagen kommer att inrymmas i detta hus vid Sergels torg i Stockholm. |