s-1
| Den genomsnittliga livslängden i Sverige är 71 år. |
s-2
| Det är sannolikt att var femte svensk, lågt räknat, under den tiden skadas i trafiken. |
s-3
| Om man förutsätter att var och en av oss har nära beröring med tio andra personer är det 90 procent sannolikhet att vi under vår livstid får indirekt kontakt med en trafikolycksskada. |
s-4
| De flesta trafikolyckorna orsakas inte av några särskilda 'olycksfåglar'. |
s-5
| Det är tvärtom så att trafikmiljön ställer för stora krav på alla trafikanter. |
s-6
| Vardagstrafikanter svarar för majoriteten trafikolyckor, och de inträffar i situationer där trafiksystemets fordringar är större än trafikantens förmåga. |
s-7
| Bilar kan byggas mer eller mindre säkra. |
s-8
| Men bilindustrins främsta intresse är att få bilarna sålda. |
s-9
| Säkerheten anses ofta som ett dåligt försäljningsargument. |
s-10
| Därför lägger man större vikt vid andra egenskaper hos bilen. |
s-11
| Undan för undan skärper samhället minimikraven på bilsäkerheten. |
s-12
| Men även de bilar som blir godkända har stora brister. |
s-13
| Fakta om fordon |
s-14
| Bilköpet är en stor utgift för hushållet. |
s-15
| Bilköparen har rätt att veta vad han / hon lägger ner pengar på. |
s-16
| Den statliga konsumentutredningen skall bl a jämföra olika bilmärken med varandra. |
s-17
| En del bilmodeller kommer att visa sig bättre än andra från säkerhetssynpunkt. |
s-18
| Men konsumenten bör också kunna få besked om vilka grundläggande brister alla bilar har - även de som är relativt säkrare än andra. |
s-19
| Sverige - bilsamhället |
s-20
| På 20 år blev Sverige ett bilsamhälle. |
s-21
| En kvarts miljon personbilar 1950, två miljoner fler idag. |
s-22
| Tätorterna växer. |
s-23
| Avstånden växer mellan bostad och arbete, mellan bostad och fritidsmål. |
s-24
| Fler vill använda bil. |
s-25
| Fler köper bil. |
s-26
| När bilismen växer minskar underlaget för den kollektiva trafiken. |
s-27
| Den kollektiva trafikservicen försämras. |
s-28
| Fler måste använda bil. |
s-29
| Fler köper bil. |
s-30
| Varannan köper bil |
s-31
| Många är idag beroende av bilen. |
s-32
| För sitt arbete, för sin fritid. |
s-33
| Bilen betyder ökad frihet, större bekvämlighet, bättre möjligheter att resa |
s-34
| 1950 gjordes persontransporter till 33 procent med bil. |
s-35
| Idag är siffran 85 procent. |
s-36
| Men trafikmiljön har inte förbättrats i samma takt som bilismen har ökat. |
s-37
| Och hälften av landets hushåll saknar bil. |
s-38
| Visserligen säger statistiken att vi idag har en bil på var fjärde invånare och om femton år en bil på varannan invånare (dvs 4,5 miljoner bilar, dubbelt så många som nu). |
s-39
| Men även i framtiden kommer många att stå utanför bilsamhället, liksom idag. |
s-40
| Bilägandet är nu vanligare i högre inkomstgrupper än i lägre. |
s-41
| Fyra miljoner trängs |
s-42
| Varje morgon åker tre miljoner människor nästan samtidigt till sina arbeten. |
s-43
| På samma gång skall en miljon barn till skolan. |
s-44
| Hälften av alla bilresor görs till och från arbetet. |
s-45
| Olyckor på väg till eller från arbete räknas från försäkringssynpunkt som olycksfall i arbetet. |
s-46
| Var fjärde som dödas i arbetet har i verkligheten gjort det i trafiken - på väg dit eller hem. |
s-47
| De här trafikolyckorna kan minskas om |
s-48
| Arbetsplatser och bostäder läggs närmare varandra. |
s-49
| Tiderna förskjuts så att färre människor samtidigt är ute i trafiken. |
s-50
| Fler resor görs kollektivt. |
s-51
| 541 bilförare och passagerare dödades förra året i trafiken (preliminär statistik). |
s-52
| Antalet skadade var ca 14000. |
s-53
| Till detta kommer de dödade och skadade som inte själva åkte bil - fotgängare och cyklister. |
s-54
| Man kan öka säkerheten genom att ändra på miljön. |
s-55
| Bilolyckorna kostar oss varje år enligt vissa beräkningar mellan fem och tio miljarder kronor i bl a sjukvård, produktionsbortfall och materiella skador. |
s-56
| För stora krav |
s-57
| I trafiksystemet använder bilister, cyklister och fotgängare ofta samma utrymme. |
s-58
| Trafikmiljön är fylld av inslag som tar bilistens uppmärksamhet från själva körningen - bilar, stolpar, trafikskyltar, andra trafikslag, reklamskyltar. |
s-59
| En komplicerad trafikmiljö ställer för stora krav på trafikanten och minskar säkerheten. |
s-60
| Varje trafiksystem har sina regler. |
s-61
| Ju sämre trafikmiljö, desto fler regler. |
s-62
| Ju fler trafikregler, desto större krav på trafikanten och desto fler regelbrott. |
s-63
| När trafiken flyter jämnt i en förenklad och överskådlig trafikmiljö som anpassats till människans förutsättningar så minskar behovet av regler och säkerheten ökar. |
s-64
| Hur vill du ha det? |
s-65
| Vilka egenskaper hos bilen värderar du mest - snabb acceleration, bekväm inredning, hög säkerhet, liten bränsleförbrukning eller lågt pris? |
s-66
| Vems fakta litar du på när du köper bil - motororganisationens, dina bekantas, bilindustrins, motorjournalisternas, försäljarens? |
s-67
| Vilka resmöjligheter har du när du skall till och från jobbet / skolan? |
s-68
| Vad gör kommunen? |
s-69
| Vad gör skolan / företaget? |
s-70
| Är det en säkerhetsfråga som fackföreningen / elevrådet bör ta upp? |
s-71
| Eller skyddsombudet på arbetsplatsen? |
s-72
| Har du förslag på förbättringar i din trafikmiljö som skulle göra den enklare, överskådligare och därmed säkrare? |