s-1
| 'Envar har rätt till undervisning ... |
s-2
| Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk. |
s-3
| Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig. |
s-4
| Den högre undervisningen skall stå öppen för alla på grundval av deras duglighet.' |
s-5
| (Förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 26.) |
s-6
| FN har döpt sitt jubileumsår till 'internationella utbildningsåret' - ett försök att sporra till nationella ansträngningar på undervisningens område. |
s-7
| Under veckan uppmärksammas detta i Sveriges skolor. |
s-8
| Utbildningsåret har en symbol som ska visa hur kunskapen utgår från punkten i mitten av pannan. |
s-9
| Artikeln bygger främst på Unesco Courier, January 1970; Världshorisont 1, 1970; och Svenska FN-förbundets och skolöverstyrelsens studiehäfte 'Undervisning eller undergång'. |
s-10
| Under den tid som det tar att läsa den här meningen föds elva människor till världen. |
s-11
| Under samma tid dör fem människor. |
s-12
| Jordens befolkning har ökat med sex personer. |
s-13
| Dvs när du läst hit har den hunnit öka med omkring tjugo personer. |
s-14
| De 200000 som föds varje dag måste utbildas om de skall ha någon chans i livet, och om världens fattiga och utsugna länder skall kunna resa sig. |
s-15
| Varför är utbildningen särskilt viktig? |
s-16
| Den FN-ideologi som ligger bakom tanken på ett särskilt 'internationellt utbildningsår' 1970 ger ungefär detta svar: |
s-17
| U-länderna måste ta en genväg för att komma i fatt. |
s-18
| Genvägen är att utnyttja modern vetenskap och teknik. |
s-19
| Då behövs utbildning. |
s-20
| Utan utbildning ingen genväg. |
s-21
| Mycket mer skall in i utvecklingsbilden, men en djärv satsning på utbildning kan ge resultat. |
s-22
| Det har länder som Sovjet, Japan, Kina och Kuba visat. |
s-23
| Slutar |
s-24
| Folkökningen i världen är så stor att antalet människor som varken kan läsa eller skriva (analfabeter) ökar. |
s-25
| Då har man alltså inte räknat med barn under skolåldern. |
s-26
| Under 1960-talet blev det 60 miljoner fler analfabeter i världen. |
s-27
| Dessutom är det många i u-länderna som slutar skolan efter ett par års dålig undervisning. |
s-28
| Då glömmer de fort vad de lärt sig. |
s-29
| Dessa analfabeter kommer aldrig i statistiken. |
s-30
| Så när man säger att var tredje människa är analfabet så är det en underskattning. |
s-31
| Befolkningstrycket är roten till det mesta onda i u-ländernas utbildningssystem. |
s-32
| Undervisningsbudgeten måste ständigt och kraftigt utvidgas i takt med folkökningen. |
s-33
| Fel |
s-34
| Vart denna (ojämna?) kapplöpning leder kan man konstatera: resurserna räcker inte till, det blir för få skolor och lärare, alltså blir undervisningen dålig och många slutar i förtid eller sitter kvar - om de ens får chansen att gå i skola. |
s-35
| Ett annat problem är att u-landsbarnen får fel utbildning. |
s-36
| Det beror på att undervisningssystemen övertagits från den forna kolonialmakten och ofta har värderingar från 1800-talet. |
s-37
| Undervisningen är inte anpassad efter u-länders behov. |
s-38
| Den är för teoretisk och humanistisk. |
s-39
| Den lär inte ut de praktiska kunskaper som behövs för att förbättra jordbruket t ex . |
s-40
| Undervisningen ger barnen uppfattningen att jordbruk och praktiskt arbete inte är riktigt fint. |
s-41
| Den bidrar till elittänkande. |
s-42
| Den skapar eller vidmakthåller klassklyftor. |
s-43
| Detta problem är dock relativt lätt att lösa. |
s-44
| Det går att göra undervisningen mer praktiskt inriktad, mer anpassad till jordbrukets behov, även om det är jobb med nya kursplaner och vidareutbildning av lärare. |
s-45
| Sådana reformer har Kina och Tanzania just genomfört. |
s-46
| Men det större problemet - folkökningen och bristen på resurser - är mer svårlöst. |
s-47
| Ökad u-hjälp, ja, men det är inte mycket att hoppas på. |
s-48
| Ett slags lösning är faktiskt att rätta mun efter matsäcken. |
s-49
| De flesta länder har målsättningen att alla barn skall få gå i skolan. |
s-50
| Men med nuvarande resurser betyder det i u-länderna att de flesta barn får en dålig undervisning. |
s-51
| Varannan |
s-52
| Tanzania tog nyligen det svåra beslutet att bara låta vartannat barn gå i skola. |
s-53
| Därmed får de som går i skola bättre undervisning, en undervisning som är värd något. |
s-54
| Andra länder som fattat liknande fast mindre drastiska beslut är Marocko, Algeriet och Nigeria. |
s-55
| Vissa länder i Afrika har alltså övergivit målsättningen om allmän skolgång. |
s-56
| I Sydasien, Mellanöstern och Latinamerika har de flesta länder aldrig försökt genomföra den målsättningen. |
s-57
| Att rätta mun efter matsäcken - en provisorisk lösning, kanske en skenlösning? |
s-58
| En samling kalla fakta |
s-59
| 500 kronor per år - det är vad man genomsnittligt offrar i världen på ett barn som ska lära sig att läsa och skriva. |
s-60
| Lite senare i livet använder man 39000 kronor för att lära den värnpliktige skjuta. |
s-61
| Världen ger ut 40 procent mer på rustningar än på utbildning: 795000 miljoner kronor per år till militäranslag, 555000 till utbildning. |
s-62
| Industriländerna (USA, Sovjet, Sverige etc) använder en mycket större del av sin nationalprodukt på utbildning (fem procent) än u-länderna (tre procent). |
s-63
| U-länderna använder 25 kronor per år och person till utbildning, industriländerna 500 kronor. |
s-64
| U-länderna har 72 procent av världens befolkning, men bara 11 procent av världens utbildningsbudget. |
s-65
| U-ländernas militärutgifter är dubbelt så stora som deras inkomster i form av u-hjälp. |
s-66
| Minst var tredje människa är analfabet, kan varken läsa eller skriva. |
s-67
| Antalet analfabeter ökar varje år. |
s-68
| Folkmängden ökar fortare än läskunnigheten. |
s-69
| Av barnen i åldern 6-14 år i Mali gick 68000 i skolan 1961. |
s-70
| Det var tio procent. |
s-71
| 1964 gick 113000 av barnen i den åldersgruppen i skolan. |
s-72
| Det var fortfarande bara tio procent. |
s-73
| Nästan hälften av alla i u-länderna är under 15 år. |
s-74
| Motsvarande siffra i industriländerna är 15-20 procent. |
s-75
| Det betyder att u-länderna, som har sämst råd, måste satsa mest på utbildning. |
s-76
| I stora delar av Afrika och Latinamerika slutar mer än varannan elev efter två år. |
s-77
| Kvarsittning är vanlig i u-länderna. |
s-78
| Av de barn som går ut grundskolan i arabvärlden är det bara vart fjärde barn som inte suttit kvar ett eller flera år. |
s-79
| Det beror på dålig undervisning, bristande resurser. |
s-80
| Antalet lärare i världen ökar långsammare än antalet elever, 3,9 procent mot 4,8 procent. |
s-81
| Någon har räknat ut att om u-länderna ska ha en chans att bli ekonomiskt självförsörjande 1980, så behövs 1,5 miljoner tekniker och ingenjörer - fyra gånger fler än vad som finns i dag. |
s-82
| Bara 38 procent av skolbarnen i Afrika och Asien är flickor (1967). |
s-83
| Diagrammet ovan visar hur mycket världen satsar i tusental miljoner dollar per år till olika ändamål. |
s-84
| Militära utgifter slukar t ex 159000 miljoner dollar, medan utbildningen bara får 111000 miljoner. |