s-1
| Vad menas med ett u-land? |
s-2
| 'U-land' står för 'underutvecklat land' eller 'utvecklingsland'. |
s-3
| Ibland talar man om 'de fattiga länderna'. |
s-4
| Men det är viktigt att veta att de flesta u-länder är fattiga bara i den meningen att större delen av befolkningen lever i fattigdom. |
s-5
| I nästan alla u-länder finns de för utvecklingen nödvändiga tillgångarna såsom arbetskraft, jord, vatten, mineraler, skog o s v . |
s-6
| Men antingen förmår man ännu inte utnyttja de resurser man har - eller också utnyttjas dessa på ett sätt som inte kommer majoriteten av folket tillgodo. |
s-7
| En vanlig karakteristik av ett u-land är att bruttonationalprodukten (BNP) per person och år understiger en viss summa. |
s-8
| Ibland nämns 2000 kronor som gräns; länder ovanför detta genomsnittstal skulle inte vara u-länder (i Sverige är BNP / person ca 13000 kronor). |
s-9
| Andra egenskaper utmärkande för u-länder är arbetslöshet; analfabetism, d v s brist på läs- och skrivkunnighet; låg medellivslängd. |
s-10
| Man kan också mäta ett lands standard med sådana mått som antal läkare, lärare, böcker, tidningar, telefoner, radioapparater, bilar o s v per invånare. |
s-11
| Dessa metoder för att söka mäta ett lands rikedom eller fattigdom är otillfredsställande. |
s-12
| I BNP, exempelvis, inräknas inte oavlönat arbete och bara ytterst ungefärligt de varor som produceras inom självhushållen. |
s-13
| Måtten säger heller ingenting om fördelningen av resurserna, om livet för de enskilda människorna. |
s-14
| Genomsnittssiffrorna döljer stora materiella klyftor inom varje land. |
s-15
| Men de existerande måtten är ändå användbara när man vill göra sig en bild av olika folks levnadsnivå. |
s-16
| Ett exempel: enbart i USA ökar BNP varje år med ett belopp, som är ungefär lika stort som den totala bruttonationalprodukten i hela Afrika eller Indien! |
s-17
| U-länderna är olika |
s-18
| Från vår horisont kan u-länderna sinsemellan te sig likartade. |
s-19
| Uppräkningen nyss av typiska 'u-landsegenskaper' bidrar till ett sådant intryck. |
s-20
| Men dessa länder - där tre fjärdedelar av jordens befolkning bor - skiljer sig naturligtvis starkt från varandra. |
s-21
| Peru har inte samma klimat, geografi eller kultur som Tanzania. |
s-22
| Indien brottas med helt andra svårigheter än Kenya. |
s-23
| En del länder är tättbefolkade, andra glest befolkade. |
s-24
| Naturliga och mänskliga resurser skiftar liksom relationerna till omvärlden. |
s-25
| Det finns inte två länder, som befinner sig i samma kulturella eller ekonomiska situation. |
s-26
| Skillnaderna inom ett land kan vara mycket stora. |
s-27
| I världens totalt sett rikaste land, USA, finns utbredd svår fattigdom. |
s-28
| I oljeländer som Saudi-Arabien lever en del i ofattbart överflöd. |
s-29
| Invånarna i Kenyas huvudstad Nairobi kan ha ännu svårare att finna sig tillrätta i isolerade byar på den kenyanska landsbygden än en stockholmare att klara sig i lappmarken. |
s-30
| I Indien finns 845 skilda språk och dialekter. |
s-31
| Många av de länder, som i dag kallas underutvecklade, har en kultur långt äldre än t ex den europeiska. |
s-32
| För 6000 år sedan fanns det städer i Egypten, i Mesopotamien och i Indusdalen - 5000 år innan stadskulturen började utvecklas i Sverige. |
s-33
| Den kinesiska kulturen kan spåras tillbaka till 3000 f Kr. |
s-34
| I Latinamerika, Afrika och Asien fanns vid europeernas ankomst ofta högt utvecklade samhällen. |
s-35
| De flesta u-länder har varit koloniserade |
s-36
| När dagens 30-åringar gick i skolan var Afrikas och Asiens kartor i huvudsak indelade i några få färgfält - för att utmärka de olika områden, som tillhörde England, Frankrike, Holland, Belgien eller Portugal. |
s-37
| Vad som sedan skett, ett 70-tal länders politiska frigörelse, kan betecknas som en av de mera genomgripande händelserna i världshistorien. |
s-38
| Att kolonisera ett land betyder att erövra det och utnyttja det för egna ändamål. |
s-39
| 1700- och 1800-talens industrialisering i England, Frankrike, Tyskland, Holland o s v förutsatte en ordnad försörjning med råvaror för industrin (bomull, jute, hampa, metaller, gummi). |
s-40
| Kolonierna utnyttjades för denna råvaruproduktion. |
s-41
| De kunde också utnyttjas som marknad - befolkningen hemma räckte inte till som köpare av industrivarorna. |
s-42
| På olika sätt kunde man se till att befolkningen i det koloniserade landet blev köpare av moderlandets produkter. |
s-43
| Ett vanligt exempel är hur den indiska textilindustrin genom att man saknade tullskydd konkurrerades ut av engelsmännen. |
s-44
| Härigenom fick den engelska textilindustrin avsättning för sina produkter också i Indien. |
s-45
| På så sätt fastlades den arbetsfördelning mellan olika länder, som till stor del fortfarande gäller: industriländerna ('i-länderna') producerar förädlade produkter, som de måste få avsättning för, u-länderna måste få sälja sina råvaror. |
s-46
| Råvaror - både naturprodukter och synteter - produceras dock numera i ökande omfattning även i i-länderna. |
s-47
| Jordens befolkning: i dag 3,6 miljarder, om 30 år dubbelt så många? |
s-48
| Tvärtemot vad man kunde tro är Europa den mest tättbebodda - men också vad beträffar jordbruk och industri den bäst utnyttjade - världsdelen med i genomsnitt 92 invånare per kvardratkilometer. |
s-49
| Därefter följer Asien med 69 invånare per kvkm. |
s-50
| Jordens sammanlagda befolkning ökar f n med 70-80 miljoner människor om året, och ökningen är störst där människorna är fattigast. |
s-51
| Nu är vi drygt 3,6 miljarder, vid århundradets slut 6-7 miljarder om den nuvarande takten i befolkningstillväxten består. |
s-52
| Fattigdomen är inte ny. |
s-53
| De flesta människor har alltid levat i fattigdom. |
s-54
| Men befolkningsexplosionen är unik i jordens historia. |
s-55
| Den är följden av att stora folksjukdomar nu bekämpas med moderna hjälpmedel, att människornas kunskap om hygien har förbättrats och att tillgången på mat och vatten har ökat. |
s-56
| Spädbarnsdödligheten har minskat särskilt kraftigt; det är inte så att varje kvinna föder fler barn än förr, men de som föds överlever i långt större utsträckning. |
s-57
| Genom befolkningsutvecklingen får jorden en väldig försörjningsbörda, där än så länge de fattiga länderna bär det tyngsta lasset. |
s-58
| I många u-länder är tillväxten så snabb, att barn under 15 år utgör inemot hälften av hela befolkningen. |
s-59
| Att bygga skolor, utbilda lärare och producera undervisningsmaterial till dessa barnskaror är på många håll omöjligt. |
s-60
| Ett snabbt växande antal människor i vuxen ålder kräver arbete och lön i en situation, där det redan råder arbetslöshet och undersysselsättning. |
s-61
| De arbetslösa från landsbygden söker sig till städerna. |
s-62
| När de inte heller där kan få arbete uppstår en slum, som med sin svält, sjuklighet, trångboddhet, smuts och brottslighet är ett stort och växande problem i u-länderna. |
s-63
| U-ländernas tillgångar växer. |
s-64
| Men det gör också folkmängden. |
s-65
| Även med en jämn fördelning av produktionen blir det inte tillräckligt för var och en. |
s-66
| Därför måste befolkningstillväxten hållas tillbaka. |
s-67
| Samtidigt måste det skapas en rättvis fördelning av tillgångarna. |
s-68
| Det har redan sagts att befolkningsökningen är störst där människor är fattigast. |
s-69
| Färre barn skaffar man sig först då man ser en utväg ur sin fattigdom. |
s-70
| Mat och hälsa |
s-71
| Många svåra sjukdomar som malaria, smittkoppor och spetälska trängs alltmer tillbaka genom aktiva hälsovårdsinsatser. |
s-72
| Fortfarande beräknas dock 300 milj människor vara sjuka i malaria, 10 milj i spetälska. |
s-73
| Uppskattningsvis 400 milj lider av ögonsjukdomen trakom. |
s-74
| Olika former av inälvsmask härjar stora delar av Afrika, Asien och Latinamerika och nedsätter starkt arbetsförmågan. |
s-75
| Barndödligheten beräknas - trots den minskning som skett - i Indien vara tio gånger så hög som i Sverige, i Peru och Tunisien sex gånger så hög. |
s-76
| Trots att u-ländernas sammanlagda livsmedelsproduktion ökat kraftigt är tillgången på livsmedel per person föga större än förut, tidvis och på sina håll inte alls större. |
s-77
| I dessa länder får majoriteten av befolkningen varken tillräckligt med kalorier eller av de livsviktiga äggviteämnena (protein). |
s-78
| I Sverige och andra länder, där de flesta lever i materiell välfärd, har vi mer än vad vi behöver av bådadera. |
s-79
| Skall utvecklingen vända och en godtagbar näringsstandard uppnås, måste produktionen av sådana näringsämnen i världen tredubblas fram till år 2000. |
s-80
| En rad undersökningar tyder på att brist på äggvita under spädbarnstiden kan medföra skador på hjärnan, som för hela livet minskar inlärningsförmågan och arbetskapaciteten. |
s-81
| Kvinnan på bilden har själv vuxit upp i den här byn i den västafrikanska staten Dahomey. |
s-82
| Hon har fått utbildning i näringslära (nutrition) inom ramen för ett FAO-projekt (FAO = FNs livsmedelsorganisation). |
s-83
| Här visar hon hur lokal föda, fisk och grönsaker, kan användas, och betonar särskilt hur viktigt det är att barnen får rätt sammansatt kost. |