s-1
| Den allmänna pensionen är av två slag: folkpension och tilläggspension (ATP). |
s-2
| Folkpensionen får man oberoende av tidigare arbetsinkomst. |
s-3
| Tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete (arbetsinkomst). |
s-4
| Endast arbetsinkomst som man haft mellan 16 och 65 år beaktas. |
s-5
| Arbetsinkomst för tid före år 1960 inverkar inte på ATP. |
s-6
| Om arbetsinkomsten under ett år överstiger det s k basbeloppet vid samma års ingång med minst hundra kronor är inkomsten pensionsgrundande för ATP. |
s-7
| Vid 1971 års ingång var basbeloppet 6400 kr. |
s-8
| Basbeloppet är ett belopp, som fastställs för en månad i taget på grundval av en beräkning av statistiska centralbyrån. |
s-9
| Allt efter som prisläget förändras, ändras också basbeloppet. |
s-10
| Storleken av de utgående pensionerna följer basbeloppet. |
s-11
| Därigenom blir pensionerna värdebeständiga. |
s-12
| I juli 1971 var basbeloppet 6900 kr. |
s-13
| Det behövs ingen anmälan för att komma med i ATP. |
s-14
| Inkomst, som ger pensionsrätt, beräknas i regel efter självdeklarationen. |
s-15
| Vem får folkpension? |
s-16
| Folkpension kan den få som är svensk medborgare och bosatt här i landet. |
s-17
| Om en svensk medborgare inte är bosatt här, kan han dock få pension, om han varit mantalsskriven här det år han fyllde 62 och de fem åren närmast dessförinnan (alltså i åldern 57-62 år). |
s-18
| Enligt avtal med vissa länder kan i Sverige bosatta medborgare från dessa länder få folkpension, om de vistas här viss angiven tid. |
s-19
| Vem kan få ATP? |
s-20
| ATP kan den få, som har haft pensionsgrundande inkomst för minst 3 år. |
s-21
| Det första år, för vilket pensionsgrundande inkomst beräknades, var år 1960. |
s-22
| Inkomst av annat förvärvsarbete än anställning kan undantas från ATP. |
s-23
| För undantagen inkomst erläggs inte ATP-avgift och givetvis kan inkomsten inte medföra pensionsrätt. |
s-24
| Undantagandet kan även påverka pensionsrätten av anställningsinkomst. |
s-25
| Undantagandet medför i regel sämre skydd vid ålderdom, invaliditet och vid dödsfall för familjen. |
s-26
| Pensionsförmåner |
s-27
| Såväl folkpensioneringen som ATP ger möjligheter till följande förmåner: |
s-28
| Ålderspension |
s-29
| Förtidspension eller sjukbidrag |
s-30
| Änkepension och barnpension |
s-31
| Från folkpensioneringen kan dessutom utgå: |
s-32
| Barntillägg |
s-33
| Invaliditetstillägg |
s-34
| Invaliditetsersättning och vårdbidrag |
s-35
| Hustrutillägg (inkomstprövat) |
s-36
| Kommunalt bostadstillägg (inkomstprövat) |
s-37
| Att en förmån är inkomstprövad betyder, att den minskas eller inte alls utgår om den försäkrades inkomst överstiger vissa belopp. |
s-38
| Även förmögenhet har betydelse. |
s-39
| (Se vidare sid 8 ff.) |
s-40
| Ålderspension |
s-41
| Ålderspensionen från folkpensioneringen är i juli 1971 6210 kr per år för en ensam pensionär eller pensionär vars make inte har pension samt 9660 kr för två pensionsberättigade makar tillsammans. |
s-42
| Dessutom utgår i vissa fall pensionstillskott. |
s-43
| Hos försäkringskassan finns en särskild broschyr om pensionstillskott. |
s-44
| Helt pensionstillskott är i juli 1971 621 kr per år. |
s-45
| Full ålderspension från ATP får man, enligt huvudregeln, om man haft pensionsgrundande inkomst i 30 år. |
s-46
| Storleken av pensionen räknas ut på grundval av ett genomsnitt av de pensionsgrundande inkomsterna under de 15 bästa åren (se sid 7 'ATP de första åren'). |
s-47
| Full pension motsvarar 60 procent av nämnda genomsnittsinkomst. |
s-48
| Har man pensionsgrundande inkomst för mindre än 30 år reduceras pensionen i förhållande till det antal år, som fattas (halva antalet år ger halv pension osv). |
s-49
| På grundval av den pensionsgrundande inkomsten beräknas pensionspoäng, som registreras på Ert poängkort hos försäkringskassan. |
s-50
| På slutskattesedeln finns den pensionsgrundande inkomsten angiven. |
s-51
| Vill man räkna ut poängen kan man göra detta genom att dela den pensionsgrundande inkomsten för ett visst år med basbeloppet vid ingången av det året. |
s-52
| (Dessa basbelopp har varit följande: 1960 = 4200 kr, 1961 = 4300 kr, 1962 = 4500 kr, 1963 = 4700 kr, 1964 = 4800 kr, 1965 = 5000 kr, 1966 = 5300 kr, 1967 = 5500 kr, 1968 = 5700 kr, 1969 = 5800 kr, 1970 = 6000 kr och 1971 = 6400 kr.) |
s-53
| Om den pensionsgrundande inkomsten för år 1971 blir 14000 kr (motsvarande en förvärvsinkomst av cirka 20400 kr) blir pensionspoängen 14000 : 6400 = 2,19. |
s-54
| Högsta möjliga pensionspoäng är 6,50. |
s-55
| Om basbeloppet är 6900 kr, blir full ATP av följande storlek: |
s-56
| Att märka är att de angivna beloppen utgår utöver folkpensionen. |
s-57
| För svenska medborgare som är födda 1896-1923 gäller särskilda regler, se 'ATP de första åren', sid 7. |
s-58
| Pensionsålder |
s-59
| Rätt till ålderspension har Ni från och med den månad Ni fyller 67 år. |
s-60
| Pensionsåldern är densamma för folkpensionen och ATP. |
s-61
| Möjlighet finns att ta ut ålderspension både före och efter 67-årsmånaden, dock tidigast från 63-årsmånaden. |
s-62
| Både vid förtida uttag och uppskjutet uttag blir det dock vissa ändringar i pensionsbeloppen. |
s-63
| Har man rätt till både folkpension och ATP måste ett förtida uttag gälla båda pensionerna samtidigt. |
s-64
| Förtida uttag ger lägre pension |
s-65
| Ålderspensionen blir alltid mindre vid förtida uttag. |
s-66
| Och den förblir mindre livet ut. |
s-67
| Minskningen utgör 0,6 procent för varje månad som man vid uttaget är yngre än 67 år. |
s-68
| Den som har gjort förtida uttag av ålderspension kan återkalla detta. |
s-69
| På försäkringskassan finns en särskild broschyr som lämnar information om förtida uttag av ålderspension. |
s-70
| Och hur man gör exempelvis för att återkalla förtida uttag. |
s-71
| Observera att förtida uttag av ålderspension inte är detsamma som förtidspension! |
s-72
| (Om förtidspension kan Ni läsa i en annan broschyr hos försäkringskassan.) |
s-73
| Uppskjutet uttag ger högre pension |
s-74
| Den som väntar med att ta ut ålderspensionen till efter 67-årsmånaden får högre pension. |
s-75
| Beloppet ökar med 0,6 procent för varje månad man väntar med uttaget, dock längst till 70-årsmånaden. |
s-76
| Detta innebär att pensionen genom uppskjutet uttag kan förhöjas med högst 21,6 procent. |
s-77
| ATP de första åren |
s-78
| ATP infördes 1960. |
s-79
| Inkomster som man haft dessförinnan ger inte rätt till ATP. |
s-80
| För de inkomsterna har inte heller avgift erlagts. |
s-81
| För att få full ålderspension från ATP fordras enligt huvudregeln att man har 30 år med pensionsgrundande inkomst. |
s-82
| För svenska medborgare som är födda något av åren 1896-1923 gäller förmånligare regler. |
s-83
| Sålunda behöver den som är född 1923 endast pensionsgrundande inkomst för 29 år för att få full ATP, den som är född 1922 behöver endast 28 år, osv; den som är född 1914 behöver endast 20 år. |
s-84
| De som är födda 1913 och tidigare hinner inte förvärva pensionsgrundande inkomst för 20 år. |
s-85
| De kan alltså inte få full ATP. |
s-86
| Årsklass 1905 kan t ex få högst 11/20 av full pension, årsklass 1906 kan få högst 12/20 och årsklass 1907 kan få högst 13/20 . |
s-87
| Särskilda folkpensionsförmåner |
s-88
| Kommunalt bostadstillägg är ett tillägg till bl a ålderspension och utgår enligt grunder som varje kommun själv bestämmer. |
s-89
| Bostadstilläggets storlek varierar mellan olika kommuner. |
s-90
| Kommunalt bostadstillägg är inkomstprövat. |
s-91
| Det betyder att bostadstillägget minskas om inkomsterna utöver folkpensionen uppgår till mer än ett visst belopp, nämligen 2000 kr för en ensam pensionär och 3000 kr för två makar tillsammans. |
s-92
| Även förmögenhet (exempelvis i fastighet) över vissa belopp kan påverka bostadstillägget. |
s-93
| Hustrutillägg utgår om hustru till pensionär fyllt 60 år och inte har egen folkpension. |
s-94
| Det fordras vidare att makarna varit gifta i 5 år för att hustrutillägg skall kunna utgå. |
s-95
| I undantagsfall kan dock hustrutillägg beviljas även om hustrun inte fyllt 60 år eller makarna varit gifta kortare tid än 5 år. |
s-96
| Hustrutillägget kan högst utgå med så stort belopp att makarna tillsammans får lika stor folkpension som två pensionsberättigade makar. |
s-97
| Hustrutillägget, som är inkomstprövat på samma sätt som kommunalt bostadstillägg, utbetalas till hustrun. |
s-98
| Barntillägg utgår till ålderspensionär, som har eget eller hustruns barn under 16 år i hemmet eller som har vårdnaden om sådant barn. |
s-99
| Barntillägget utgår för varje barn med högst 25 procent av basbeloppet (i juli 1971 1725 kr för år räknat). |
s-100
| Om pensionären är en gift kvinna utgår f n inte barntillägg. |