s-101
| I en fågelkoloni stimulerar paren varandra till häckning, och frekvensen av denna visar en nedgång om populationens storlek sjunker. |
s-102
| Även i detta fall gynnas alltså arten av kolonibildningen. |
s-103
| Två tumlare hjälper en sårad artfrände att hålla näsöppningen över vattnet. |
s-104
| Putsarfiskar som rengör en flodhästs hud från slem och parasiter. |
s-105
| Många arter av putsarfiskar finns i korallreven, där de putsar andra fiskarter fria från bl.a. parasiter, t.o.m. i munnen. |
s-106
| Denna aktivitet grundas på signaler mellan arterna. |
s-107
| Gruppbildning ger också möjlighet till en fördelaktig arbetsfördelning. |
s-108
| De samhällsbildande insekterna ger goda exempel på detta. |
s-109
| Det sociala beteendet hos insekter är dock mera stereotypt än hos däggdjur, och beteendemönstren är inte direkt jämförbara. |
s-110
| Hos samhällsbildande insekter, som för övrigt endast omfattar tre procent av alla insekter, har man genom studiet av bärnstensfaunan från Östersjöområdet kunnat spåra den sociala differentieringen tillbaka till tidig tertiär. |
s-111
| Bisamhället är ett av de högst organiserade insektsamhällen. |
s-112
| Det kännetecknas av en stark morfologisk differentiering mellan individerna och ett kommunikationssystem, som bygger på syn-, lukt- och känselsinne. |
s-113
| Den strikta arbetsfördelningen eller hierarkin mellan samhällsmedlemmarna baseras på ett rikt system av signaler. |
s-114
| Bidansens uttrycksmöjligheter visar rörelsemönstrens betydelse som kommunikationsmedel. |
s-115
| Beteendet utgörs huvudsakligen av fixa rörelsemönster i motsats till förhållandena hos däggdjur och människa. |
s-116
| Under extrema miljöförhållanden kan en viss plasticitet i beteendet iakttas, t.ex. arbetsbinas omställning till andra arbetsuppgifter än de normala för åldersstadiet ifråga (del 1, s. 88). |
s-117
| Deras beteende följer som bekant en bestämd utvecklingsföljd: amning, vakthållning, nektarhämtning etc. |
s-118
| Socialt beteende och språk hos bin förvärvas inte som hos oss med viss möda under hela livet utan nedärvs fixt och färdigt. |
s-119
| Ur biologisk synpunkt kan det fixa, nedärvda beteendet vara en fördel, eftersom insekternas liv är relativt kort och inlärning är en tidskrävande procedur. |
s-120
| Risken för felprestationer blir också mindre. |
s-121
| Hos högre utvecklade djur och speciellt då hos människan måste stora delar av reaktionsmönstret inhämtas genom inlärning. |
s-122
| Detta ger dessa varelser större möjligheter till variationer i beteendet i nya, oväntade situationer. |
s-123
| Hos människan överlagras successivt det nedärvda beteendet av inlärning. |
s-124
| Hos den vuxna människan har det inlärda beteendet till stor del överlagrat det nedärvda mönstret. |
s-125
| På detta sätt har skilda seder och bruk uppstått och utvecklats i skilda delar av världen. |
s-126
| Frågor om hur detta skett och hur våra sociala attityder påverkas av bl.a. massmedia, är snarare psykologiska och sociologiska frågeställningar än biologiska. |
s-127
| För artens fortbestånd och evolution är det sexuella beteendet en nödvändig förutsättning, men även aggressionen mot individer inom samma art har stor betydelse. |
s-128
| Tack vare den hindras svaga djur från fortplantning och kan t.o.m. ibland dödas av de starkare individerna i gruppen. |
s-129
| Men om aggressionen vore för stark, skulle detta medföra en allvarlig decimering av individantalet genom ständiga strider. |
s-130
| Kampens dödliga utgång förhindras genom avväpningsställningar där den svagare reagerar på sådant sätt att den starkare avbryter striden. |
s-131
| Vargen blottar inte längre tänderna utan vänder bort huvudet. |
s-132
| Andra djur, t.ex. kalkonen, lägger sig platt ner på marken. |
s-133
| Olika stadier av aggression hos lämmel mot fiende, t.ex. människa. |
s-134
| Genom kampbeteendet uppkommer, som tidigare nämnts, även en social rangordning inom gruppen med ett mer eller mindre utvecklat ledarskap. |
s-135
| När väl denna arbetsfördelning utbildats, minskar störningar och aggressioner inom samhället. |
s-136
| Detta är emellertid ett område där vår kunskap om de nu existerande samhällsorganisationerna i djurvärlden är mycket ofullständig. |
s-137
| Konkurrensen mellan olika arter har även stor betydelse för arternas förekomst i naturen och ger vad man i ekologiska sammanhang kallar nischer. |
s-138
| Det innebär att två arter i stället för att konkurrera om samma föda specialiseras till var sitt slag av föda, varigenom konkurrens undviks. |
s-139
| Socialt beteende kan utgöra en barriär för korsning med andra arter. |
s-140
| Vid studiet av evolutionen berördes betydelsen av geografiska barriärer för artbildningen (del 1, s. 174). |
s-141
| Utbildningen av olika sociala utlösningsmekanismer är även en form av isolering och kan ha liknande betydelse för uppkomsten av nya arter. |
s-142
| Hos de s.k. vinkarkrabborna (släktet Uca; från grunda tidvattensstränder i tropikerna) utgör rörelsemönstret vid klons förande en igenkänningssignal inom arten och utgör därför en barriär för korsningar med samtidigt lekande arter, som har ett något avvikande rörelsemönster. |
s-143
| Hos bananflugor utgör vingslagens frekvens en liknande korsningsbarriär mellan närstående arter. |
s-144
| På tropiska plana sand- eller slamstränder finns många arter av s.k. vinkarkrabbor. |
s-145
| De hanliga vinkarkrabborna bygger hålor i stranden. |
s-146
| Genom rörelser med den starkt förstorade klon lockar de honor till sig. |
s-147
| Detaljerna i denna klosignalering varierar från art till art. |
s-148
| Figuren visar hur hos en art klon böjs utåt-uppåt och tillbaka till utgångsläget. |
s-149
| Hos andra arter förekommer endast vertikala klorörelser. |
s-150
| Honorna identifierar och lockas av den egna artens hanar; parning sker med en av dem. |
s-151
| De olika arterna av vinkarkrabbor är sexuellt isolerade genom denna för varje art typiska klosignalering. |
s-152
| Att diskutera |
s-153
| Diskutera olika sinnens betydelse för orienteringsförmågan hos insekter, fiskar, fåglar och fladdermöss. |
s-154
| Hur sker kommunikationen hos samhällsbildande djur? |
s-155
| Definiera nyckelretningar och fixa rörelsemönster. |
s-156
| Ge exempel på hur serier av olika slags nyckelretningar utlöser ett beteendemönster. |
s-157
| Jämför och exemplifiera nedärvt och inlärt beteende hos djur. |
s-158
| Diskutera nedärvt och inlärt beteende hos människan. |
s-159
| Vad innebär termen motivation? |
s-160
| Vad är s.k. aptitbeteende? |
s-161
| Ge exempel på rytmiskt beteende och sök ange orsakerna. |
s-162
| Vad innebär termen 'biologiska klockor'? |
s-163
| Diskutera revirhävdandets biologiska betydelse. |
s-164
| Diskutera problemet flock- och stimbildning. |
s-165
| Ge några exempel på att beteendemönstret kan utgöra barriär för korsning mellan olika arter. |