s-1
| De två amerikanska sociologerna Parsons och Bales menar att rollsystemet i (den västerländska) familjen kan analyseras efter två dimensioner. |
s-2
| Den ena dimensionen är auktoritet eller makt; se figuren nedan. |
s-3
| Vi ser att fadern har högre auktoritet än modern. |
s-4
| Av barnen, som är underlägsna föräldrarna i makt, har sonen större auktoritet än dottern. |
s-5
| Den andra dimensionen rör funktioner som familjens medlemmar fyller. |
s-6
| Dessa funktioner delas vanligen upp i instrumentella och expressiva. |
s-7
| Den som fyller en instrumentell funktion kallas ibland för sakledare. |
s-8
| Enligt Parsons och Bales är det fadern som har sakledaruppgifter. |
s-9
| Han representerar familjen utåt, han bestämmer om den materiella försörjningen, han upprätthåller ordning, bestraffar och belönar. |
s-10
| Den expressiva funktionen utövas huvudsakligen av modern. |
s-11
| Det är hon som svarar för de inre relationerna mellan familjemedlemmarna. |
s-12
| Hon tillgodoser medlemmarnas emotionella behov, hon vårdar dem, hon medlar mellan dem osv. |
s-13
| Se figuren, som också visar barnens placering efter denna andra dimension. |
s-14
| Auktoritetssystemet i stockholmsfamiljer |
s-15
| Hur auktoriteten upplevs i stockholmsfamiljer kan vi läsa om i Gustav Jonssons och Anna-Lisa Kälvestens undersökning '222 stockholmspojkar' (Uppsala 1964). |
s-16
| I intervjuer fick föräldrarna till dessa pojkar svara på frågan' |
s-17
| Vems ord väger tyngst, Ert eller Er makes / makas om Ni är av olika mening om en sak?' |
s-18
| Här är svaren i procent: |
s-19
| Svarsfrekvenserna bestyrker i någon mån Parsons och Bales' antagande. |
s-20
| Båda könen anser att manlig dominans är vanligare än kvinnlig. |
s-21
| Också pojkarna fick uttala sig om dominansmönstret. |
s-22
| Man bad dem att fullborda en sats som började så här: |
s-23
| 'Den som bestämmer mest hemma hos oss ...' |
s-24
| Svaren återges nedan. |
s-25
| Uppställningen visar att pojkarna oftare än föräldrarna tilldelar fadern makten. |
s-26
| Det är inte klart varför det förhåller sig så. |
s-27
| Det skulle för övrigt vara intressant att veta hur flickorna ser på maktförhållandet. |
s-28
| Vi har sett att Jonsson / Kälvestens undersökning i viss mån stöder Parsons och Bales. |
s-29
| Deras teoretiska schema har dock kritiserats som alltför grovt och abstrakt. |
s-30
| I praktiken, har man invänt, varierar olika familjer kraftigt sinsemellan när det gäller fördelningen av roller. |
s-31
| Den hårt rollbundna familjen är dessutom på avskrivning. |
s-32
| En känd amerikansk familjesociolog, E. W. Burgess, talar om den nya familjen som kamratfamiljen (companionship family). |
s-33
| I denna, säger han, fördelas rollerna ganska fritt och efter vad som passar båda parterna. |
s-34
| Den av makarna som bäst behärskar ett visst område dominerar där. |
s-35
| Vidare är det inte yttre band som håller samman familjen utan medlemmarnas känslor för varandra. |
s-36
| Också barnens ställning är förändrad. |
s-37
| De är inte längre undersåtar. |
s-38
| I den nya familjen har de avancerat till delägare. |
s-39
| Några typer av stockholmsfamiljer |
s-40
| Burgess har betecknats som optimist: han målar en för ljus bild av verklighetens familjer. |
s-41
| Jonsson / Kälvesten har försökt att klassificera sina stockholmsfamiljer i olika grupper. |
s-42
| Vi ser med författarnas hjälp på de tre vanligaste typerna: |
s-43
| Den traditionella bondefamiljen inflyttad i en stadsvåning |
s-44
| Detta är enligt Jonsson / Kälvesten den familjetyp som med små variationer tycks dominera inom arbetarklassen. |
s-45
| Så här beskriver de familjens verklighet: |
s-46
| 'Far fyller en roll som en kugge i den stora stadens arbetsliv, en liten oansenlig anonym roll som lika bra skulle kunna fyllas av någon annan. |
s-47
| (Hur skulle det kunna vara annorlunda, när man kommit som ung man till Stockholm från Norrland eller Småland och inget annat kan än hugga skog och hjälpa till i lantbruk?). |
s-48
| Mor är vanligen enbart hemmafru, kanske hon tagit en städning eller några timmars avbytning i närmaste mjölkaffär för att få litet klädpengar och komma ut litet. |
s-49
| Ingen av familjen lever med sitt hjärta i storstaden, de vistas där men brukar den inte ... |
s-50
| De lever som deras egna föräldrar gjorde, skilsmässor och sådant är inte något för dem. |
s-51
| Att far är den som bör fälla det avgörande ordet, tycker båda ... fastän de ibland erkänner att det kanske inte är så helt med den ordningen just i deras hem. |
s-52
| Fadern är ju inte så mycket hemma. |
s-53
| Det blir så att mamma måste ta befälet över barnen i den dagliga lunken mer än i bondehemmen.' |
s-54
| (222 stockholmspojkar, s. 303.) |
s-55
| Direktörernas familjetyp |
s-56
| Denna familjetyp förekommer i socialgrupp 1. |
s-57
| Rollfördelningen mellan man och hustru är mycket tydlig. |
s-58
| 'Familjefäderna är effektiva och ytterst upptagna män. |
s-59
| Hustrurna är värdinnor i stora vackra hem, ibland dessutom hårt arbetande hemslavinnor eftersom hemhjälp tryter. |
s-60
| Männen i deras familjer säger att de är belåtna med sitt arbete men får för litet tid över från arbetet, bl.a. för familjen. |
s-61
| Att de skall ha sina fruar hemma är självklart - någon gång har de direkt satt sig emot att hustrun gett sig ut i arbetslivet. |
s-62
| De flesta av fruarna har nog inte gjort allvarligt menade försök. |
s-63
| Men de talar längtansfullt om att de skulle vilja ha ett 'riktigt yrke'.' |
s-64
| (222 stockholmspojkar, s. 305.) |
s-65
| Kamratfamiljen |
s-66
| Det är den familjetyp som kommer i närheten av Burgess' 'companionship family'. |
s-67
| Jonsson / Kälvesten hittar den i alla tre socialgrupperna. |
s-68
| Numerärt omfattar den hälften av det undersökta materialet. |
s-69
| Här är några exempel: |
s-70
| 'I socialgrupp 1 har vi träffat ämbetsmannen med heltidsarbetande hustru i något lägre lönegrad, men båda välbeställda kvalificerade yrkesmänniskor. |
s-71
| Det hade inte alltid varit något idealäktenskap. |
s-72
| Han hade haft dålig mage - av nervösa orsaker säger de båda. |
s-73
| Ett av de tre barnen hade trasslat med både sömn och mat och tvingat mamman att ta sig helt ledigt ett år längre än beräknat. |
s-74
| Hemhjälpernas kvalitet hade förstås växlat. |
s-75
| Det hela har varit ett puzzel. |
s-76
| Men nu tycker de att alla familjemedlemmarna har sitt värsta bakom sig. |
s-77
| Nu är barnen halvvuxna och man har ingen hemhjälp. |
s-78
| Alla hjälps åt ... |
s-79
| Som ett exempel från medelklassen kan vi ta köpmansfamiljen, där båda arbetar i ett eget blomstrande företag. |
s-80
| Hon går ifrån kontoret litet tidigare ibland för att sköta hushållet. |
s-81
| De två barnen i läroverksåldern sköter bestämda uppgifter. |
s-82
| Pappan är den ständige lille hemförbättraren med hammare och målarpensel. |
s-83
| Diska är ju inte lika roligt, det förstår frun så väl. |
s-84
| Men nog är deras livsform kamratlig. |
s-85
| Modernare än så har vi just inte idag. |
s-86
| Arbetarfamiljerna av kamratskapstyp lutar ibland en liten smula över åt modersdominans (också i de välintegrerade).' |
s-87
| (222 stockholmspojkar, s. 306-307 .) |
s-88
| Rollfördelningen |
s-89
| Hur mycket mannen hjälper till i hushållet beror på i vilken utsträckning hustrun förvärvsarbetar utanför hemmet. |
s-90
| Data finns från en undersökning utförd år 1957 av professor Carin Boalt. |
s-91
| (1000 husmödrar om hemarbetet, Konsumentinstitutet meddelar, 1961:9.) |
s-92
| Mannens vanligaste insats gäller skoborstning (förmodligen är det de egna skorna). |
s-93
| I 58 procent av hushållen hjälper han till med detta. |
s-94
| Några av de mer väsentliga bidragen redovisas i tabellen. |
s-95
| Mannens hjälp är som synes störst, när hustrun på heltid förvärvsarbetar utanför hemmet. |
s-96
| De tre största hjälpinsatserna gäller då diskning (33 %), barnskötsel (23 %) och storstädning (23 %). |
s-97
| Det är dock långt ifrån fråga om någon jämlik fördelning. |
s-98
| Carin Boalts undersökning är nu ett tiotal år gammal. |
s-99
| Man får anta att det numera och speciellt i de yngre familjerna råder en något mer likformig arbetsfördelning. |