s-2
| Sverige: nästan alla har det bra, har en relativt tillfredsställande inkomst, har bil och TV och medel därutöver att köpa litet annat också - och för dem som har det svårt har samhället satt upp ett skyddsnät av socialhjälp och socialförsäkring. |
s-3
| Det är ett system som är känt över hela världen. |
s-4
| Två statliga utredningar, arbetande under år 1970, har blottlagt den bistra utvecklingen bakom den svenska välfärdsfasaden. |
s-5
| Det är kapitalskatteutredningen och låglöneutredningen: |
s-6
| En miljon svenskar är lågavlönade. |
s-7
| Ytterligare en miljon är arbetslösa men det syns inte i den officiella statistiken. |
s-8
| Av de mest lågavlönade är två tredjedelar kvinnor och kvinnor förblir i regel lågavlönade hela sitt liv. |
s-9
| Bäst tjänar byråkrater, utredare och administratörer. |
s-10
| Sämst har de ensamma mammorna det, den grupp som mest tvingas söka socialhjälp. |
s-11
| Riskerna för olycksfall, förgiftningar och yrkesskador är större i de sämre betalda jobben. |
s-12
| Låglöneutredningen handlar om de människor här i landet som har det ekonomiskt svårast - från de vanliga lågavlönade till dem som lever i ren misär. |
s-13
| De största bristerna finns i de större städerna och längst ut på landsbygden. |
s-14
| I det förmögna Sverige saknar hälften av hushållen egendom. |
s-15
| En tredjedel av löntagarna saknar egendom totalt. |
s-16
| Så många har alltså så klena inkomster att de inte har kunnat spara - och så många lever så oskyddat att de drabbas hårt även av obetydliga ekonomiska påfrestningar. |
s-17
| I runt tal 300000 löntagare, dvs. drygt var tionde, har 1970 under 6:50 i timmen. |
s-18
| Drygt var tredje kommer under LO:s låglönegräns, 20000 / år. |
s-19
| Hur klarar de sig? |
s-20
| Ett par hundra tusen svenskar har ingen hjälp med sin försörjning, ingen eller bara en obetydlig inkomst. |
s-21
| Folkpensionen ger - så småningom - en standardhöjning. |
s-22
| De människor som har de sämsta inkomsterna eller inga inkomster alls, varför har de hamnat i den situationen? |
s-23
| 'Blotta tanken på ett samhälle utan sociala problem är absurd. |
s-24
| Man måste alltid räkna med - oavsett samhällsform - att vissa av oss kommer att befinna oss i eller försätta oss i sådana tillstånd eller förhållanden att vi inte kan fungera på ett riktigt sätt i t.ex. arbetet eller i våra relationer till andra människor.' |
s-25
| Låglöneutredarna svarar: |
s-26
| De som arbetar har väl i och för sig någon inkomst, studerande har lånemöjligheter. |
s-27
| De som råkar mest illa ut är de som inte kan få arbete , inte tillräckligt i varje fall, inte har pension, inte är gifta - och en stor grupp är i hög grad sjukliga men inte så sjuka att de får pension. |
s-28
| Många har rätt till förtidspension men har inte kunnat utnyttja den rätten. |
s-29
| I utredningens material finner man att av dem som har mindre än t.ex. 5000 kr / år är det bara ca en tiondel som har socialhjälp. |
s-30
| Vi har ett socialhjälpssystem som nog är rätt väl tänkt men det fungerar inte alltid. |
s-31
| Låglöneproblematiken är inte bara en fråga om att vara hänvisad till slumnivå och sociala bidrag. |
s-32
| I ännu högre grad är det fråga om att livet igenom jobba i ett tungt, slitsamt, smutsigt och ofta riskfyllt arbete och att aldrig kunna ta sig ur sitt låglöneläge - att som påbröd på det dagliga slitet ha vardagens ekonomiska bekymmer. |
s-33
| Socialvårdarna svarar: |
s-34
| Tyngdpunkten i samhällets ansvar för den enskilde medborgarens ekonomiska trygghet ligger i socialförsäkringarna. |
s-35
| Där dessa inte räcker till skall socialhjälpen komma in och bygga på. |
s-36
| Tyvärr dras man med en del fördomar från den föregående fattigvårdslagen. |
s-37
| Fortfarande är socialhjälpen kringgärdad av en omfattande detaljgranskning och ett visst kineseri varför många känner motvilja, t.o.m. ångest, för att söka hjälp. |
s-38
| Man ser inte biståndet som en rättighet om man är sjuk, har det bekymmersamt eller är handikappad så att man behöver ekonomiskt stöd, kanske bara för tillfället. |
s-39
| Socialhjälpslagen |
s-40
| Den obligatoriska hjälpen regleras i § 12. |
s-41
| Frivillig hjälp kan kommunen ge enligt § 13. |
s-42
| Som lagen nu är formulerad står det kommunerna fritt att tolka denna paragraf. |
s-43
| Den ger också möjlighet att underlåta att ge hjälp. |
s-44
| Det kan alltså bero på om man bor tjugo meter på ena eller andra sidan av en kommungräns då man behöver socialhjälp. |
s-45
| En snäv tolkning fördröjer rehabiliteringen och kostnaderna växer - snålheten bedrar visheten. |
s-46
| En procent av 27 miljarder |
s-47
| Folkpensioner, barnbidrag, bidragsförskott, sjukpenning m.m. drar 27 miljarder 1970. |
s-48
| Socialvården tar en procent därav. |
s-49
| Kommunerna tjänar definitivt på nödställda människors negativa uppfattning om socialhjälpen, att det är hemskt och förnedrande att begära sådant. |
s-50
| Utgifterna skulle bli betydligt större om folk här gjorde sin rätt gällande. |
s-51
| De sociala och mänskliga problem socialvården i dag brottas med kommer att förvärras och fördjupas om man inte går in för att mindre söka efter fel, brister och sviktande funktioner hos enskilda personer eller primärgrupper än förekomma uppkomsten av sådana problem. |
s-52
| Utan säkerhetsmarginaler, utan livbojar |
s-53
| Det är svårt att hitta gemensamma kännetecken för den stora gruppen som är utan inkomster över huvud taget - det ligger många orsaker bakom. |
s-54
| Många befinner sig strax ovanför den gruppen och riskerar ständigt vid en eller annan påfrestning att ramla ner. |
s-55
| Den låga lönen ger extra stor otrygghet vid arbetslöshet och skapar hälsorisker. |
s-56
| Det är säkerligen skadligt för hälsan att leva på låg lön. |
s-57
| I och med att hälsan sviktar blir lönen ännu lägre och spiralen kommer i gång neråt. |
s-58
| Ett nytt, ett modernt arbetslöshetsbegrepp |
s-59
| Hur stor är arbetslösheten egentligen här i landet? |
s-60
| Det beror på hur man definierar begreppet arbetslös. |
s-61
| Fortfarande gäller tjugotalets syn: för att räknas som arbetslös måste man gå och söka jobb aktivt, helst på en arbetsförmedling. |
s-62
| I sjuttiotalets samhälle vidgas begreppet: då kommer arbetslöshetsöversikterna att ta med bl.a. dem som vill ha arbete men inte kan, därför att de inte kan få barntillsyn. |
s-63
| En av de främsta orsakerna till den dolda arbetslösheten och behovet av socialhjälp hos kvinnor i dagens Sverige är just bristen på god barntillsyn. |
s-64
| Ljudbildbandet Tryggare informerar om våra sociala förmåner. |
s-65
| Framställt av Utbildningsförlaget i samarbete med Försäkringsbolaget Trygg. - |
s-66
| Övre bilden: |
s-67
| Vid arbetsmarknadsutbildningens kurscentra kan man bl.a. få grundläggande yrkesutbildning eller gå omskolnings- och fortbildningskurser. |
s-68
| Man kan då få olika slags bidrag för sitt och familjens uppehälle. - |
s-69
| Nedre bilden: |
s-70
| Vår tillvaro kan också förändras , rivas sönder av en olycka, en sjukdom. |
s-71
| När alla förebyggande åtgärder varit förgäves gäller det nu att hjälpa och lindra. |
s-72
| AMS söker behandla manliga och kvinnliga arbetssökande lika, ingen avdelning eller linje är spärrad. |
s-73
| Inom den fackliga rörelsen strävar man med all kraft efter att göra män och kvinnor likvärdiga på arbetsmarknaden. |
s-74
| Det synes dock vara långt kvar innan företagen gör det helhjärtat. |
s-75
| Här måste ställas nya krav på företagarna och deras politik. |
s-76
| Vad är socialpolitik? |
s-77
| Alla socialpolitiska handböcker är lika överens när det gäller att betona hur svårt det är att med några meningar försöka definiera vad socialpolitik är. |
s-78
| Alla former av den s.k. välfärdspolitiken kan sägas vara socialpolitik. |
s-79
| Nästan alla former av den ekonomiska politiken och utvecklingen har vidare en socialpolitisk återverkan. |
s-80
| Socialpolitiken vill i en första etapp syfta till en viss garanterad minimistandard och därmed en viss trygghet för alla medborgare. |
s-81
| Socialpolitiken är därför välfärdssamhällets främsta vapen mot de fiender som ständigt hotar den trygga tillvaron. |
s-82
| Fienderna kan heta sjukdom, olyckor, fattigdom, svält, arbetslöshet. |
s-83
| En konventionell systematisering av socialpolitiken brukar innehålla följande tre byggstenar: * förebyggande socialpolitik * hjälpande socialpolitik * strukturomdanande socialpolitik |
s-84
| Av de två första är givetvis den förebyggande den avgjort betydelsefullaste. |
s-85
| Det gäller att så långt det är möjligt försöka förhindra att otrygghet uppstår och därmed ett akut hjälpbehov. |
s-86
| Om någon trots allt passerar eller kommer nära otrygghetens tröskel skall den hjälpande formen automatiskt träda i funktion. |
s-87
| Den strukturomdanande syftar främst till att skapa större ekonomisk jämlikhet mellan medborgarna, dvs. till en inkomstutjämning. |
s-88
| Den strukturomdanande är strängt taget ett led i den förebyggande genom att man från de rika till de fattiga överför pengar, vilka bör bidra till att förhindra att akut hjälpbehov uppstår. |
s-89
| Läs närmare härom på s. 295 ff. |
s-90
| Socialpolitiken i ett internationellt perspektiv |
s-91
| En sak som man måste komma ihåg är att socialpolitiken och välfärdsideologin inte är något unikt svenskt. |
s-92
| Visserligen ligger vårt land bland de främsta i världen då det gäller att tillämpa välfärdsideologin, men våra nordiska grannländer och en rad andra länder har också ett omfattande socialpolitiskt program. |
s-93
| 1960-talets socialpolitiska utredningar innehåller många sidor om förhållandena utomlands, inte minst i övriga Norden och EEC-området. |
s-94
| Det finns internationella strävanden, i synnerhet inom EEC, till en synkronisering just av socialpolitiken. |
s-95
| Rubriken 'Socialpolitiken i ett internationellt perspektiv' måste också innefatta ett omnämnande av u-landshjälpen. |
s-96
| De rika ländernas utvecklingshjälp till de fattiga länderna är egentligen inget annat än just en solidaritets- och socialpolitik på det internationella planet. |
s-97
| Sveriges insatser för u-hjälp, fältverksamhetsanslaget 1969/70-1971/72 , enligt SIDA, beräknad ämnesfördelning. |
s-98
| Socialpolitiken i ett historiskt perspektiv |
s-99
| Förr, då vi hade ett utpräglat bondesamhälle i Norden, som byggde på naturahushållning, var det familjen och släkten som försökte lösa de problem som uppstod på grund av ålderdom, sjukdom osv. |
s-100
| Med industrialiseringen och befolkningsomflyttningarna följde ett allt starkare behov av socialpolitiska insatser. |
s-101
| Familjen kunde inte längre ensam klara de otrygghetsproblem som uppstod. |