| s-2
| Det skulle ha blivit ännu lättare med det datamaskinval som inte blev av. |
| s-3
| Egentligen skulle valsedlarna ha sett ut som hålkort, vi skulle ha stoppat dem i kassetter i stället för att slicka igen kuvert. |
| s-4
| Och den jättelika poströsningen skulle ha databehandlats redan valkvällen och slutresultatet varit klart till midnatt. |
| s-5
| Men valmaskinleverantören sviktade i sista stund och vi får vänta till nästa val. |
| s-6
| Nästa val, 1973, blommar datatekniken upp på allvar. |
| s-7
| Då blir det ännu enklare för oss väljare än vid det nyss avverkade valet. |
| s-8
| Vi slipper slicka igen kuvert. |
| s-9
| Valsedlarna blir gula, blå och vita som förr. |
| s-10
| Till färgblindas hjälp får de också olika streckmarkeringar. |
| s-11
| Men när vi träder in i vallokalen får vi tre svarta kassetter av plast. |
| s-12
| I valbåset stoppar vi in en valsedel formad som hålkort i vardera kassetten. |
| s-13
| Vi skrider fram till valförrättaren. |
| s-14
| De har en liten låda framför sig på bordet, en så kallad valbox. |
| s-15
| Röstkortet överräcks, en valförrättare slår i röstlängden. |
| s-16
| Likaså överräcks kassetterna till en annan valförrättare, som placerar dem en och en i ett hål i boxen. |
| s-17
| Klarsignal från röstlängdsläsaren, tre tryck i följd på en mojäng ovanpå boxen: korten åker ur kassetterna ned i lådan. |
| s-18
| Kassetterna samlas i hög på bordet och hämtas småningom tillbaka till entredörren för ny användning. |
| s-19
| Det är returglasens problematik omsatt och löst i valhanteringen. |
| s-20
| - Att trycka och distribuera 90 miljoner valkuvert kostade samhället 3,5 miljoner kr senaste val, det nya förfarandet blir betydligt billigare, säger avdelningsdirektör Per-Ola Larsson vid Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, CFU. |
| s-21
| - Till nästa val behövs cirka 400000 kassetter. |
| s-22
| Och 35000 valboxar, tre stycken i varje vallokal och postanstalt. |
| s-23
| Boxar och kassetter kommer att kosta cirka 6 miljoner kr. |
| s-24
| Visserligen blir hålkortsvalsedlarna något dyrare än de gamla vanliga. |
| s-25
| Bland annat därför att de måste göras av styv kartong. |
| s-26
| Men skillnaden i kostnad blir ändå avsevärd. |
| s-27
| Och boxar och kassetter kommer inte att nötas ut i ett enda val. |
| s-28
| De kan användas i flera. |
| s-29
| På två val har samhället tjänat in kostnaderna för boxarna och kassetterna. |
| s-30
| Men det väsentligaste med dessa nyheter är ändå inte underlättandet för väljaren i vallokalen eller de lägre valkostnaderna. |
| s-31
| Utan den stora vinningen med ett fullständigt datamaskinval är att valresultatet för riksdagsvalet kommer att vara till 99,9 procent färdigräknat innan valdagen är slut. |
| s-32
| År 1973 upplever vi vårt första riktiga hålkorts- och dataval. |
| s-33
| Några kommer för all del att uppleva det redan nästa år då ett provval arrangeras på ett 50-tal platser i landet, arbetsplatser och ålderdomshem. |
| s-34
| Valboxen är en liten additionsflink kamrer, den räknar in valsedlarna och vägrar att ta emot kassetter som innehåller två valsedlar, det ska bara vara en i varje. |
| s-35
| Av väljare som stryker namn på valsedeln fordrar den ännu en åtgärd, nämligen att de gör hål i en ruta längst ned på sedeln. |
| s-36
| Dessa sedlar förs åt sidan för efterbehandling. |
| s-37
| När klockslaget klingar på kvällen och valet är slut förs valboxarna, som var och en kan svälja 1500 sedlar (dvs fler än väljarna i största valdistriktet) i ilfart till närmaste datacentral, ett 40-tal över hela riket. |
| s-38
| Där sorteras hålkorten - valsedlarna efter valkrets, parti och partifraktion. |
| s-39
| Eftersom poströsterna kan levereras in före vallokalrösterna, databehandlas de också först. |
| s-40
| Därmed vinner man åtskillig tid. |
| s-41
| Sedan valboxarna kommit fram till datacentralen från vallokalerna bör det ta högst ett par timmar till att slutresultatet är framräknat. |
| s-42
| Före midnatt är alltså valet klart. |
| s-43
| - Även kommun- och landstingsvalen kommer att databehandlas 1973, framhåller Per-Ola Larsson. |
| s-44
| Men här får vi slutresultatet litet senare på natten. |
| s-45
| - Sen kommer eftergranskningen, den är ofrånkomlig och går inte att helt datastyra. |
| s-46
| Vi måste kolla om dubbelröstning skett, om de poströstande också röstat i vallokal. |
| s-47
| Här blir det som vanligt fråga om avprickning på länsstyrelsen av varje poströstande. |
| s-48
| - Men denna procedur kommer ändå att gå oändligt fortare än nu. |
| s-49
| 1973 års röstkort ser ut som ett vanligt postinbetalningskort, och med en kod noterad längst ned på papperet. |
| s-50
| Kortet åker in till postens optiska datacentral för kollning, och därmed kan eftergranskningen pressas ned till 2 dagar. |
| s-51
| Det är stor skillnad mot nu. |
| s-52
| Och i väntan på vad över 700000 poströster ska betyda för regeringsinnehav och riksdagssammansättning är det naturligt att undra varför betänkandet från 1965 års valtekniska utredning, framlagt i fjol höst (SOU 1969:19) och innehållande just den datavalteknik som här redovisats, inte blev omsatt i praktiken till 1970 års val. |
| s-53
| Per-Ola Larsson som är sekreterare i den utredningen och sedan ett år tillbaka är chef för valsektionen inom CFU är rätta mannen att svara på den frågan. |
| s-54
| - Allting var klart förra hösten. |
| s-55
| Förberedelsearbetet var i full gång till alla delar, avtalet med det företag som skulle tillverka hela datamaskineriet förelåg på bordet för underskrift. |
| s-56
| Vi satt just i sammanträde på justitiedepartementet med två ingenjörer från företaget i fråga, för justering av vissa tekniska detaljer, när beskedet kom från företagsledningen att man där inte kunde garantera leverans av valboxar i tillräckligt god tid före valdagen. |
| s-57
| Därmed blev datamaskinvalet 1970 en halvmesyr. |
| s-58
| En hel rad utredningsförslag förverkligades visserligen: blanka ifyllningsvalsedlar, särskild märkning för färgblinda, förtidsröstning på posten, öppethållande utan avbrott kl 8 - 21, osv. |
| s-59
| Men hålkortssedlar, kassetter och boxar, hela datamaskineriet för själva röstningsproceduren, det måste slopas. |
| s-60
| Det blev en helt överraskande vändning. |
| s-61
| CFU-personalen tvingades att lägga om arbetsrutinen och planera för ett helt nytt valsystem. |
| s-62
| Nu återstår att se om det blir fler överraskningar. |
| s-63
| Vad gömmer 730000 poströster, 14 procent av hela röstmaterialet, på för möjligheter att sopa undan preliminära makthavare och ge en helt annan meteorologisk bild av den politiska valvinden? |
| s-64
| Vad rösterna än ropar i vinden så visar deras mångfald att det är nödvändigt att dra datamaskinens insug ända fram till valbåset. |
| s-65
| Ännu mot slutet av veckan efter det stora valet, vet man inte säkert hur valresultatet blev. |
| s-66
| Först den här veckan, då det här numret av Vi kommer ut, har man räknat riksdagsvalet färdigt. |
| s-67
| De två andra valen - till kommuner och landsting - blir inte helt färdigräknade förrän i oktober - november. |
| s-68
| Det är de över 700000 poströsterna - med kanske en helt annan partifördelning än tidigare - som vållat oredan och bristen på säkra siffror. |
| s-69
| Det finns några resultat av valet som experterna och valspecialisterna är eniga om - trots den stora ovissheten: |
| s-70
| Kommunisterna klarar sina 4 procent och blir så stor grupp i den nya enkammaren, att 2 regeringen kan sitta kvar trots en kraftig tillbakagång jämfört med det enastående valet 1968. |
| s-71
| Centerpartiet och Gunnar Hedlund är valets 'segrare' med en andel av väljarkåren på över 20 procent och med stora inbrytningar i städerna. |
| s-72
| Men segrarens lön är endast segerns sötma: inget regeringsskifte, de borgerliga fortfarande i opposition. |
| s-73
| Glädjen över att det blir fler borgerliga än socialdemokrater i riksdagen grumlas av att minst 14, kanske 17 kommunister borgar för fortsatt socialistiskt styre. |
| s-74
| Gunnar Helen gjorde ett något bättre val med folkpartiet än Sven Weden, men framgången var blygsam. |
| s-75
| Moderaterna fortsatte bakåt och nådde bara 10,9 procent. |
| s-76
| Man talar redan om partiledarskifte. |
| s-77
| En tröst i bedrövelsen kan kanske poströsterna ge. |
| s-78
| Det finns en del församlingar i Stockholm - den högborgerliga Oscars församling till exempel - som visar ett rekordlågt valdeltagande. |
| s-79
| Kanske beror det på att en mängd högerröster finns deponerade på posten. |
| s-80
| För inte kan väl intresset sjunka så enormt mellan två val att valdeltagandet som 1968 låg på nära 90 procent i år dalat till 65-70 procent. |
| s-81
| Kommunalvalen är minst lika förvirrande som riksdagsvalet. |
| s-82
| Man vet ännu inte vilka som skall regera de närmaste tre åren i städer som Stockholm och Göteborg. |
| s-83
| Och det finns flera städer i landsorten som väntar lika spänt på slutresultatet. |
| s-84
| Den 15 oktober skall landstingsvalet vara helt färdigräknat, den 15 november kommunvalen. |
| s-85
| Kommun- och landstingsval har delvis kommit i skuggan av riksdagsvalet och rikspolitikerna. |
| s-86
| Men full samstämmighet har inte rått mellan valresultaten. |
| s-87
| Preliminära siffror för en stad som Lidingö - regerad av moderaterna - visar att det moderata samlingspartiet fick cirka 1000 röster mer i kommunvalet än i riksdagsvalet. |
| s-88
| (Cirka 4400 till riksdagen, cirka 5400 till kommunen.) |
| s-89
| Betyder det större förtroende för de lokala politikerna och deras program än för Holmberg - Bohman? |
| s-90
| Liknande skiftningar rapporteras från andra håll, men knappast så markerat. |
| s-91
| Tillbaka till riksvalet. |
| s-92
| Palme och (s) fick lämna tillbaka en hel del kommuniströster som man 'lånade' 68. |
| s-93
| Men en hel del har också vandrat till de borgerliga. |
| s-94
| Hur dessa vandringar skett, blir en uppgift för partiernas valstrateger att beräkna. |
| s-95
| När nu de definitiva siffrorna äntligen sammanställts. |
| s-96
| Så här gör man 1973. |
| s-97
| I stället för valkuvert tar man en kassett och stoppar valsedeln för riksdagsvalet i. |
| s-98
| Så gör man likadant med valsedlarna för kommun- och landstingsvalen. |
| s-99
| Med tre svarta ogenomskinliga kassetter (den på bilden ovan är bara till för demonstration) går så väljaren fram till valförrättaren. |
| s-100
| Valsedeln, till vänster, är ett hålkort på styvt papper. |
| s-101
| De två hålen till höger markerar valkrets, de två vänstra parti respektive partifraktion. |