| s-102
| 'Det kommer grus i maskineriet' |
| s-103
| Hur kan då de nya länderna påverka EEC? |
| s-104
| Sverige får ju möjlighet att driva fram sina ideer osv. |
| s-105
| Mot den bakgrunden hänvisar nu en del i EEC till de Gaulles gamla förmodan. |
| s-106
| Nämligen: |
| s-107
| - Släpper vi in britterna, så drar de med sig danskar, norrmän och irländare och då går det grus i maskineriet och hela EEC:s natur förändras i grunden. |
| s-108
| Fotnot: |
| s-109
| EEC: European Economic Community (Den gemensamma marknaden. De sex). |
| s-110
| Efta: European Free Trade Association (Den europeiska frihandelssammanslutningen) |
| s-111
| Nato: North Atlantic Treaty Organization (Atlantpakten). |
| s-112
| En jättemarknad för Sverige |
| s-113
| I de sex EEC-länderna bor 185 miljoner människor. |
| s-114
| En jättemarknad med stor betydelse bl a för Sveriges utrikeshandel. |
| s-115
| I de EEC-associerade länderna Grekland och Turkiet bor nära 40 milj människor. |
| s-116
| I de 18 afrikanska staterna plus Madagaskar bor 65 miljoner. |
| s-117
| Kommer Storbritannien, Irland, Sverige, Norge och Danmark med så växer EEC med ytterligare cirka 75 milj människor. |
| s-118
| Under det tiotal år som EEC hittills existerat har man gått framåt ganska kraftigt. |
| s-119
| Den välfärdshöjande effekten av EEC:s tullunion däremot har varit betydligt överdriven. |
| s-120
| Industrins produktionsökning inom EEC under 1958-1968 uppgick till 79 proc. |
| s-121
| I USA var den samma tid 78 proc. |
| s-122
| För Sverige var ökningen cirka 79 proc. |
| s-123
| Bruttonationalprodukten (det totala värdet av vad ett land producerar i fråga om varor och tjänster) har ökat med 67 proc åren 1958-1968 i EEC, med 58 proc. i USA. |
| s-124
| Sverige noterade under samma tid en ökning på 55 proc. |
| s-125
| Den ekonomiska tillväxten var imponerande, 5,5 proc i EEC i början av 60-talet. |
| s-126
| Nu har den sjunkit betydligt, men är fortfarande god, ca 4 proc. |
| s-127
| Med ekonomisk tillväxt förstås den årliga ökningen av ett lands samlade produktion av varor och tjänster. |
| s-128
| Levnadsstandarden har stigit i EEC-länderna. |
| s-129
| Men inflationen har också här rusat fram och priserna har gått upp, dock inte så mycket som i Sverige. |
| s-130
| Man pekar på risken att Europa skall förbli splittrat. |
| s-131
| Det hotas av 1) USA, 2) Sovjet och 3) Japan. |
| s-132
| För att Europa skall kunna hävda sig och blomstra i framtiden måste det enas, EEC utvidgas, menar allt flera experter. |
| s-133
| Den mäktiga apparaten EEC |
| s-134
| Domstolen 7 man Ministerrådet Sexstatsparlamentet 142 man Ministerrådssekretariatet 400-500 man Ständiga representanternas kommitté ambassadörer |
| s-135
| Detta är EEC-länderna |
| s-136
| Den 1 januari 1959 räknas som EEC:s tillkomstdag. |
| s-137
| Grundreglerna för denna gemenskap står i Rom-fördraget som de sex länderna skrev under den 25 mars 1957 i Rom. |
| s-138
| Det var i ett möte i Messina 1955 som Belgiens utrikesminister Paul-Henri Spaak föreslog gemenskapen EEC. |
| s-139
| Kommissionen 9 ledamöter + tjänstemän |
| s-140
| Olika block inom kommissionen jobbar med frågor som t.ex. berör utlandsförbindelser handelspolitik kol-ochstålunionen Euroatom jordbruksfrågor industripolitik ekonomisk-monetär politik |
| s-141
| Till detta kommer ett 100-tal kommittéer - t.ex. kommittén för tomatpriser, fläskpriser, preventivmedel etc - var och en med 10-15 medlemmar, varav ett par från kommissionen, resten är folk som reser fram och tillbaka mellan Bryssel och sina respektive hemländers huvudstäder |
| s-142
| Olika institutioner (byggnader som blir gemensamma för hela marknaden) Europauniversitetet Europeiska centralbanken (riksbanken för EEC) Europeiska patentverket Europeiska arbetsmarknadsverket (arbetsförmedling etc) Europeiska institutet för företagsutbildning Europeiska investeringsbanken Europeiska forskningsnämnden Europeiska lantbruksnämnden Europeiska förenade fackföreningsrörelsen AB Air Union (Europas samtliga flygbolag) |