s-1
| Prishöjningar gör det dyrare för oss att leva. |
s-2
| Hur mycket dyrare? |
s-3
| Statistiska centralbyrån beräknar varje månad de genomsnittliga prisförändringarna för de varor och tjänster vi konsumerar. |
s-4
| Prisförändringarna uttrycks i konsumentprisindex (KPI). |
s-5
| För att kunna upprätthålla oförändrad standard vill vi ha kompensation för prisstegringarna. |
s-6
| I avtalstider när våra löner skall justeras tas bl a hänsyn till kronans minskade köpkraft. |
s-7
| Då används KPI. |
s-8
| Många andra i samhället än löntagarna är också beroende av att deras levnadsstandard är värdeskyddad. |
s-9
| Omkring en miljon äldre får sina pensioner höjda indirekt genom KPI. |
s-10
| Även underhållsbidrag, bidragsförskott, studiemedel, trafiklivräntor, yrkesskadelivräntor och vissa privata pensionsavtal är värdeskyddade genom anknytning till KPI. |
s-11
| Prisinsamling |
s-12
| KPI kan förenklat beskrivas så här. |
s-13
| Varje månad har vi utgifter för kött, fisk, mjölk, öl, tobak, kläder, möbler, hyra, läkarvård osv. |
s-14
| Eftersom det är en praktisk omöjlighet att mäta priset vid varje försäljningstransaktion måste man nöja sig med ett urval. |
s-15
| Prisinsamlingen har därför begränsats till att gälla priserna i ett urval av varor och butiker. |
s-16
| I mitten av varje månad samlar statistiska centralbyrån in 30000 prisuppgifter från över 2300 butiker. |
s-17
| För en del varor kan priserna samlas in centralt därför att priserna är enhetliga i hela landet, exempelvis sprit, tidningar och läkemedel. |
s-18
| Sedan beräknas den procentuella prisförändringen för varje vara och resultaten vägs tillsammans till en total prisförändring - konsumentprisindex. |
s-19
| Vid den här sammanräkningen tas hänsyn till hur stor del den förbrukade varan har i vår budget. |
s-20
| En femprocentig hyreshöjning märks mer i plånboken än motsvarande höjning på t ex cigarretter. |
s-21
| (Se tabellen på sidan 7). |
s-22
| Kvalitetsförändringar |
s-23
| Konsumentprisindex skall visa prisförändringar på jämförbara varor vid oförändrad kvalitet. |
s-24
| Många varor, särskilt kläder, skor och husgeråd, skiftar ofta modell och då är frågan: |
s-25
| Hur stor del av en prishöjning beror på kvalitetsförbättring? |
s-26
| Om kvalitetsförändringen kan anses motsvara prisförändringen så blir index opåverkat - i annat fall skall åtminstone någon del av prishöjningen beaktas. |
s-27
| För att göra sådana här värderingar måste statistiska centralbyrån ha hjälp av experter. |
s-28
| Här spelar butikspersonalen en viktig roll. |
s-29
| Det finns också en särskild indexnämnd med representanter för staten, arbetsmarknadsparterna och konsumenterna som har inflytande på dessa kvalitetsvärderingar. |
s-30
| Nämnden avgör också frågor om tillämpningen av principerna för KPI, vilka fastställts av riksdagen och Kungl Maj:t. |
s-31
| Fårsteken slopad |
s-32
| Våra köpvanor har förändrats. |
s-33
| Förr ingick bland representantvarorna i KPI varor som fårstek, bruna bönor, rågmjöl, herrtrenchcoat och tvättbräde. |
s-34
| Dessa varor har slopats och i stället håller man ögat på priset för djupfryst kyckling, färdiglagad ärtsoppa, corn flakes, poplinrock och tvättmaskin. |
s-35
| Även varm korv med bröd prisnoteras. |
s-36
| En undersökning har visat att vi sätter i oss korv och bröd för 250 miljoner om året. |
s-37
| Under varje tolvmånadersperiod (december - december) mäts prisutvecklingen på identiska varor. |
s-38
| Vid varje årskifte ändras representantvarornas sammansättning alltefter som konsumtionsriktningen ändras. |
s-39
| KPI är konstruerad som en kedjeindex med årslänkar vilket innebär att man kan jämföra prisutvecklingen år från år. |
s-40
| Användningen |
s-41
| Konsumentprisindex har fått ökad betydelse för varje år. |
s-42
| Som syns i tidningsrubrikerna på föregående sida får förändringar av KPI stor publicitet. |
s-43
| KPI berättar för oss hur mycket dyrare det har blivit att leva. |
s-44
| Som ett litet exempel på hur KPI används har vi räknat ut prisstegringen från januari 1969 till januari 1970. |
s-45
| KPI var för januari 1969 = 218 och för januari 1970 = 228. |
s-46
| Prisstegringen beräknas då som 228: 218 = 1,05 vilket innebär en uppgång med 5/100 det vill säga med 5 procent. |
s-47
| Kvoten 1,05 innebär att köpkraften hos en krona i januari 1969 motsvaras av köpkraften hos en krona och fem öre ett år senare. |
s-48
| För den som vill veta mer om konsumentprisindex har statistiska centralbyrån givit ut en broschyr, vilken kan köpas i bokhandeln eller rekvireras från Allmänna Förlaget, Fack, 10320 Stockholm 16. |
s-49
| Pris ca 2 kr exkl moms. |