s-1
| Hur många invandrare finns det i Sverige? |
s-2
| Man uppskattar dem till närmare 600000 och räknar då in såväl familjemedlemmar som dem vilka förvärvat svenskt medborgarskap under efterkrigstiden. |
s-3
| Av arbetsstyrkan i Sverige utgörs ungefär sex procent av invandrare. |
s-4
| Det fanns 230000 arbetsanmälda utländska medborgare i Sverige den 1 oktober 1970. |
s-5
| Vilka är våra största invandrargrupper? |
s-6
| Antalet arbetsanmälda fördelat på de största nationsgrupperna: |
s-7
| Finländare (113000), jugoslaver (21000), danskar (19000), tyskar (15000), norrmän (14000), greker (8000) och italienare (5000). |
s-8
| Invandrarna från de nordiska länderna utgör ungefär 2/3 av alla invandrare i Sverige. |
s-9
| Var i Sverige finns invandrarna? |
s-10
| De är koncentrerade till södra och mellersta Sveriges industribygder. |
s-11
| De invandrarrikaste trakterna är Mälarområdet med Storstockholm, Göteborgs- och Malmöregionerna. |
s-12
| I vilken ålder är invandrarna? |
s-13
| De flesta invandrare är i arbetsför ålder. |
s-14
| År 1970 tillhörde 56 procent av invandrarna och 36 procent av totalbefolkningen åldersklasserna 18-44 år, medan endast 1,1 procent av invandrarna mot 11,5 procent av totalbefolkningen är över 67 år. |
s-15
| Kan vem som helst slå sig ned i Sverige och börja arbeta? |
s-16
| De nordiska länderna har en gemensam arbetsmarknad. |
s-17
| Medborgare i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige får därför utan tillstånd ta arbete och bosätta sig var som helst i Norden. |
s-18
| Medborgare i icke-nordiska länder måste ha arbetstillstånd före inresan till Sverige. |
s-19
| Arbetstillstånd beviljas av statens invandrarverk (SIV) efter tillstyrkan av arbetsmarknadsstyrelsen, som bedömer läget på arbetsmarknaden. |
s-20
| De fackliga organisationerna får i regel yttra sig innan arbetstillstånd beviljas. |
s-21
| Arbetsgivare, som vill införa arbetskraft, måste också se till att en tillfredsställande bostad finns. |
s-22
| Vilken ställning har invandrarna i fackföreningarna? |
s-23
| Invandrarna är på samma sätt som svenskarna anslutna till den fackliga organisationen. |
s-24
| De flesta hör till LO-förbunden. |
s-25
| Metallindustriarbetareförbundet t ex har 60000 invandrare av 60 nationaliteter som medlemmar och av medlemmarna i Hotell- och Restauranganställdas förbund är uppskattningsvis 40 procent invandrare. |
s-26
| Fackföreningsrörelsen har som mål att invandraren och hans familj skall ges en i alla avseenden likvärdig ställning med de svenska medborgarna. |
s-27
| Vilka rättigheter har utländska medborgare i Sverige? |
s-28
| Utländska medborgare skall behandlas likvärdigt med svenska medborgare - detta är den vägledande regeln. |
s-29
| De har samma skydd för sin person och egendom, samma möjligheter till utbildning, hälso- och sjukvård som svenskar. |
s-30
| De sociala förmånerna är i stor utsträckning oberoende av medborgarskap. |
s-31
| Utlänningar betalar skatt som svenskar. |
s-32
| Utländska medborgare har ingen rösträtt i allmänna val och de gör inte värnplikt i Sverige. |
s-33
| Sverige tar emot ungefär tusen flyktingar om året. |
s-34
| En person som lämnat sitt hemland, där han på grund av sin härstamning, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning eller eljest på grund av politiska förhållanden riskerar att berövas sin frihet eller dömas till straff kan få rätt till asyl. |
s-35
| Med asyl menas en stats rätt att bereda en flykting skydd mot hemlandets myndigheter utan att åtgärden betraktas som en ovänlig handling. |
s-36
| Vad behövs för att få svenskt medborgarskap? |
s-37
| Invandraren skall kunna försörja sig och sin familj. |
s-38
| Han skall visa intyg på att han kan svenska |
s-39
| För att få medborgarskap skall nordiska medborgare ha vistats i Sverige tre år och icke-nordbor sju år. |
s-40
| Nordbor kan även förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan hos länsstyrelse efter sju års vistelse i Sverige. |
s-41
| Över 200000 invandrare har fått svenskt medborgarskap sedan början av 1940-talet. |
s-42
| Vilka svenska myndigheter är det främst som sysslar med invandrarfrågor? |
s-43
| Invandrarverket som började sin verksamhet den 1 juli 1969 handlägger tillstånd- och kontrollfrågor (uppehålls- och arbetstillstånd, främlingspass, visering, asyl etc), anpassningsfrågor och medborgarskapsärenden. |
s-44
| För arbetsmarknadsfrågorna svarar arbetsmarknadsstyrelsen. |
s-45
| Den sköter också mottagandet av flyktingarna. |
s-46
| Skolöverstyrelsen har ansvaret för invandrarbarnens skolgång och för studieförbundens kurser i svenska för invandrare. |
s-47
| En parlamentarisk utredning om invandrarnas anpassningsproblem, invandrarutredningen, tillsattes våren 1968. |
s-48
| Den skall undersöka anpassningspolitikens mål och medel och föreslå förbättringar av olika slag. |