| s-1
| När hemproduktionen var omfattande och den ekonomiska funktionen därmed speciellt viktig, blev ekonomiska faktorer också avgörande för partnerval och familjesammanhållning. |
| s-2
| I dag har i stället den känslomässiga funktionen fått en framträdande plats. |
| s-3
| Därmed är det också i allmänhet våra känslor som får fälla utslaget vid valet av make. |
| s-4
| Sammanhållningen i familj och äktenskap beror på ett helt annat sätt på vår förmåga till känslomässig anpassning. |
| s-5
| Det yttre trycket har lättat. |
| s-6
| Makar som vill gå skilda vägar möter en friare lagstiftning och en tolerantare opinion. |
| s-7
| Framför allt har skilsmässa blivit alltmer ekonomiskt genomförbar; makarna kan klara sin och eventuella barns försörjning fast de lever åtskilda och fast en separation som regel betyder sänkt levnadsstandard för alla parter. |
| s-8
| Därtill finns givetvis risk för mer eller mindre varaktiga känslomässiga och praktiska komplikationer. |
| s-9
| Man kan peka på ytterligare faktorer som i dag bidrar till att minska eller försvåra familjesammanhållningen. |
| s-10
| Den längre medellivslängden - i förening med allt tidigare äktenskap - har gjort den livslånga monogamin till ett allt svårare ideal att leva upp till. |
| s-11
| Till skillnad mot förr kommer makarna ofta från helt olika bakgrundsmiljö vilket gör anpassningsprocessen mer krävande. |
| s-12
| Den snabba samhällsutvecklingen bidrar dessutom ibland till att skapa motsättningar mellan generationerna, mellan unga och medelålders, mellan medelålders och äldre. |
| s-13
| Den patriarkaliska familjen som ideal |
| s-14
| Vi kan angripa auktoritetsproblemet i familjen från ännu en utgångspunkt. |
| s-15
| I attitydundersökningen rörande uppfostringsfrågor ingick en sats som lydde: |
| s-16
| 'I familjen måste faderns ord gälla som en orubblig lag.' |
| s-17
| Det stora flertalet av både män och kvinnor avvisade detta påstående. |
| s-18
| I många fall utlöste det ett skratt, godmodigt eller harmset: |
| s-19
| 'Det var allt förr i världen det!' |
| s-20
| En minoritet ställde sig dock positiv till satsen, och lustigt nog var det något vanligare bland kvinnorna: 21 procent mot 18 procent bland männen. |
| s-21
| (Skillnaden är givetvis inte signifikant.) |
| s-22
| Att detta med fadersmyndigheten var en fråga som intresserade framgick av att praktiskt taget varenda intervjuad deklarerade sin åsikt för eller emot. |
| s-23
| Man kan ju undra hur samlevnaden tar sig ut om den ena parten i ett äktenskap helhjärtat håller på husbondevälde och den andra på den likställighet som enligt svensk lag skall råda mellan makar. |
| s-24
| Vi kan jämföra attityden mellan makarna i 177 föräldrapar. |
| s-25
| Av dem var 115 samstämmiga om att båda skall ha lika mycket att säga till om. |
| s-26
| I 8 familjer var båda makarna anhängare av faderns överhöghet. |
| s-27
| Resten delade upp sig så att modern höll på fadersdominans i 31 familjer där inte fadern gjorde det under det att modern ville ha demokrati i 23 familjer där fadern höll på sin myndighet. |
| s-28
| Jonsson-Kälvesten i 222 Stockholmspojkar. |
| s-29
| Familjemedlemmarnas ställning - ett samspel mellan jämlikar? |
| s-30
| Den gamla samhällsordningen byggde på auktoritära principer - några hade att befalla, andra hade att lyda. |
| s-31
| All samlevnad styrdes av regler om över- och underordnade. |
| s-32
| I den nära kretsen tillkom det enligt lagstadgat husbondevälde familjefadern att styra och bestämma - kvinnor, barn och tjänstefolk hade att rätta sig därefter. |
| s-33
| Vårt ideal i dag är ett samspel mellan jämlikar. |
| s-34
| Varje vuxen medborgare har i princip samma ställning inför lagen oberoende av härkomst, ställning och kön. |
| s-35
| Barnet är en rättsperson från det ögonblick som det föds; regler har kommit till med avsikt att skydda det både i familjen och i samhället. |
| s-36
| Den unge ges enligt lag steg för steg vidgad självständighet i förhållande till de vuxna fram till den fulla myndigheten. |
| s-37
| Giftermålsbalken ger makarna formell likställighet i äktenskapet. |
| s-38
| Den demokratiska familjen framställs som en grupp bestående av likvärdiga medlemmar, som samarbetar och samråder utan förutfattade meningar om rangordning eller arbetsfördelning, som håller ihop inåt och har kontakter utåt, som respekterar varandra och ger spelrum åt varandras egenart. |
| s-39
| En omdiskuterad fråga är var vi i verkligheten står, i vilken utsträckning en ny syn satt sin prägel på olika former av mänsklig samlevnad. |
| s-40
| Normen om privatlivets helgd begränsar vår insyn i hur man lever i de slutna samlevnadsgrupperna. |
| s-41
| Men det finns aktuella undersökningar som tyder på att många föräldrar fortfarande mer eller mindre ansluter sig till ett auktoritärt uppfostringssystem. |
| s-42
| Upprepade fall av barnmisshandel visar att vår lagstiftning inte kunnat ge garantier mot vanvård och övergrepp. |
| s-43
| Många familjer tillämpar en ansvars- och arbetsfördelning som bär drag av en tid då mannen var familjens överhuvud och kvinnan betraktades som beroende och beskyddad; mannen svarar för försörjningen och ger familjen dess ställning, hustrun står för hushåll och barnomsorger. |
| s-44
| Livsstilar och meningar bryter sig inte bara människor emellan utan lika mycket inom den enskilda individen. |
| s-45
| Ur en blandning av eftersläpande gammalt och osmält nytt föds lätt osäkerhet och kluvenhet. |
| s-46
| De som kommer ur hem med auktoritära uppfostringsprinciper ger ofta upphov till problem när de kommer i kontakt med mera demokratiska miljöer. |
| s-47
| De relativt få, fasta och entydiga normer som styrde samlevnaden i det statiska samhället räcker inte längre i dagens sammansatta, skiftande och ständigt föränderliga tillvaro. |
| s-48
| Uppgifter: |
| s-49
| Ta med hjälp av Statistisk årsbok reda på hur många barn som enligt senaste folkräkningen tillhörde mor- eller farföräldrahushåll; hur många föräldrar som tillhörde vuxna barns hushåll; i vilken omfattning andra anhöriga ingick i släktings hushåll. |
| s-50
| I vilken utsträckning har vi fortfarande en tendens att placera folk i 'rangskala', att se på en del som 'finare' än andra? |
| s-51
| Om man gör en sådan skillnad på 'folk och folk', vad går man då efter? |
| s-52
| Hur långt har vi kommit i fråga om jämlikhet i förhållandet mellan t.ex. make - maka? föräldrar - barn? lärare - elev? arbetsgivare - arbetstagare? läkare - patient? |
| s-53
| Hur ser ni på den äldre generationens förhållande till den yngre i dagens samliv? |
| s-54
| (Jämför de äldres ställning i andra kulturer.) |
| s-55
| Har vi en tendens att alltmer spalta upp oss och leva generationsvis? |
| s-56
| Är det i så fall en tendens som vi bör acceptera eller motverka? |
| s-57
| Sök klargöra varför frågorna om familjeformen diskuteras så livligt i Sverige just nu. |
| s-58
| Behöver vi nya, annorlunda former för den nära samlevnaden? |
| s-59
| I så fall, varför? |
| s-60
| (Se även smalspalten sid 112-115 och 120-123 .) |