Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-3724

Vi har tidigare studerat staden ur historisk synpunkt och sökt peka på några olika drag under århundradenas gång.

s-2

sv-ud-train-3725

Men du kan få ett givande grepp på staden och dess miljö också från andra utgångspunkter.

s-3

sv-ud-train-3726

Det finns i våra dagar många olika typer av städer, som alla har sin historiska bakgrund och förklaring.

s-4

sv-ud-train-3727

Man kan tala om: staden där katedralen (kyrkan) utgjort centrum; hantverkare och köpmän fick i början sin utkomst genom den efterfrågan kyrkans folk skapade. staden där en borg, ett slott utgjort centrum; i många medeltidsstäder låg staden nedanför borgen, som var belägen i förnäm avskildhet på en höjd. I andra städer t.ex. under barockens tidevarv, utgjorde slottet centrum i staden; mot det inriktades hela gatunätet. den anlagda staden; du möter den inte enbart i antikens värld, t.ex. i de grekiska kolonistäderna på Sicilien. Till denna typ kan också räknas den socialistiska staden, t.ex. Miljutin i Sovjetunionen, med dess konsekventa uppdelning i områden för produktion, administration och bostäder och med stora grönområden, som skiljer industrierna från bostadsregionen. I Sverige möter du dessa anlagda städer i t.ex. Borås, Kristianstad, Kalmar, Karlskrona, Kiruna och i en ort som Domnarvet. handelsstaden; dess ekonomiska liv är baserat på fjärrhandeln, dess centrala byggnader är rådhuset och storföretagarnas palatsliknande bostäder. Amsterdams centrum är i våra dagar ett exempel på denna 1600-talets borgerliga patricierstad. industristaden; ibland uppstod den med en gammal handels- eller kyrkostad som centrum, ibland är den helt och hållet en skapelse av 1800-talet. universitetsstaden; i några fall utgör universitetet och studenterna fortfarande stadens ekonomiska grundval, i andra fall har en senare industristad vuxit upp kring den lilla universitetsorten, som t.ex. i Lund och Uppsala. garnisonsstaden; i vissa fall har de militära förbandens förläggning blivit av avgörande betydelse, t.ex. i Boden. järnvägsstaden; då Nils Ericsson planlade det svenska stambanenätet på 1850-talet lät han dra järnvägarna genom till stor del obebyggda trakter.

s-5

sv-ud-train-3728

Södra stambanan passerar således varken genom Jönköping, Växjö, Kristianstad eller Hälsingborg utan mitt emellan dessa gamla städer.

s-6

sv-ud-train-3729

I stället uppkom nya centra: Nässjö, Alvesta, Hässleholm, Eslöv.

s-7

sv-ud-train-3730

Arbetsuppgifter

s-8

sv-ud-train-3731

Undersök med utgångspunkt i detta schema din egen stad.

s-9

sv-ud-train-3732

Till vilken typ hör den?

s-10

sv-ud-train-3733

Eller har flera faktorer påverkat dess utveckling?

s-11

sv-ud-train-3734

Har den utvecklats från en typ av stad till en annan?

s-12

sv-ud-train-3735

Använd uppslagsböcker och olika stadshistorier eller broschyrer.

s-13

sv-ud-train-3736

Staden, sådan den byggdes under 1800-talet, har blivit utsatt för mycken kritik.

s-14

sv-ud-train-3737

Då Haussmann och Napoleon III skapade det nutida Paris centrum strävade de att skapa intryck av monumentalitet, genom breda gator, stora torg, statyer, kolonner, palats och offentliga byggnader i gatuperspektivens fond.

s-15

sv-ud-train-3738

Kritikerna har menat att dessa stadsdelar ger intryck av stel och formell monumentalitet, saknar den naturvuxna medeltida stadens intimitet, har öppna platser, som saknar annan uppgift än att omge en ointressant staty och som är folktomma, livlösa, har husen grupperade i stora, likformiga kvartersblock, utan omväxling i stadsbilden.

s-16

sv-ud-train-3739

Arbetsuppgifter

s-17

sv-ud-train-3740

Tag själv ställning till hur en stads centrala delar bör bebyggas.

s-18

sv-ud-train-3741

Hur ter sig de öppna platserna i din egen hemstad?

s-19

sv-ud-train-3742

Har de någon funktion eller är de enbart folktomma, utsparade kvarter, numera eventuellt parkeringsplatser?

s-20

sv-ud-train-3743

De stora kvartersblocken, med en trist bakgård i centrum, var en skapelse inte bara av monumentalitetsidealet utan också av de höga tomtpriserna, som framtvingade exploateringen och gav upphov till de solfattiga bakgårdarna.

s-21

sv-ud-train-3744

Redan på 1890-talet började Wienarkitekten Otto Wagner sträva efter att förvandla kvarterens inre till en trädgård med grönska och lekplatser.

s-22

sv-ud-train-3745

Undersök i din egen stad, om du kan finna exempel på båda dessa typer av kvarter.

s-23

sv-ud-train-3746

I stadsmiljön utgör parker och grönområden en viktig del i våra dagar.

s-24

sv-ud-train-3747

Medeltidens trånga städer hade emellertid inget rum för parker innanför försvarsmurarna.

s-25

sv-ud-train-3748

Men naturen låg i omedelbar närhet, och stallar och ladugårdar var långt in på 1800-talet vanliga i den agrara svenska småstaden.

s-26

sv-ud-train-3749

När hyreshuset under industrialismens genombrottsskede blev den normala bostadsformen, när stenstaden växte ut över omgivningarna, blev behovet av 'lungor' i staden allt större.

s-27

sv-ud-train-3750

Det fanns sedan gammalt två traditioner: de kungliga slotts- och jaktparkerna å ena sidan och allmänningarna å den andra.

s-28

sv-ud-train-3751

För slottsträdgårdarna hade Frankrike varit mönstergivande, och den franska trädgårdskonstens symmetriska gångar, klippta häckar och anlagda bassänger hade präglat dem.

s-29

sv-ud-train-3752

Allmänningarna hade varit en fritt vuxen natur och gett mönster åt den engelska parken.

s-30

sv-ud-train-3753

Då de första stadsparkerna började anläggas vid 1800-talets mitt tog de arv av båda dessa typer: Central Park i New York 1857, Kungsparken i Malmö 1870.

s-31

sv-ud-train-3754

I de mindre parkerna kom det franska idealet att få störst betydelse.

s-32

sv-ud-train-3755

Det gäller t.ex. de talrika järnvägsparker, vilka som en grön sträng kom att skilja många stationer från den närmaste bebyggelsen.

s-33

sv-ud-train-3756

Under 1900-talet har en ny parkform vuxit fram.

s-34

sv-ud-train-3757

Stora grönområden med golfbanor, tennishallar, lekplatser och simbassänger sträcker sig som oaser genom städerna och håller isär bebyggelseområdena.

s-35

sv-ud-train-3758

De har en annan funktion än stadsparkerna.

s-36

sv-ud-train-3759

Dessa skapades för borgerskapets promenader och vila; de nya parkerna är avsedda för aktiv sport och långa strövtåg.

s-37

sv-ud-train-3760

Arbetsuppgifter

s-38

sv-ud-train-3761

Studera park- och grönområden i din egen stad.

s-39

sv-ud-train-3762

Vilka ideer ligger bakom deras planering?

s-40

sv-ud-train-3763

När har de skapats?

s-41

sv-ud-train-3764

Hur skulle du själv vilja se dem utformade?

s-42

sv-ud-train-3765

Först 1874 fick vi i Sverige en byggnadsstadga för städerna med regler för hushöjder och gatubredder, parker och öppna platser, hygien och brandsäkerhet.

s-43

sv-ud-train-3766

Men inget hindrade enligt denna stadga att man byggde en fabrik intill ett hyreshus, en hyreskasern intill en villa.

s-44

sv-ud-train-3767

Först på 1890-talet började man i Tyskland lansera ideerna om olika zoner i städerna: för kontor och affärer, för bostäder och för fabriker.

s-45

sv-ud-train-3768

Förslag till bebyggelse på Skeppsholmen 1905.

s-46

sv-ud-train-3769

Vad utmärker denna typ av bebyggelse?

s-47

sv-ud-train-3770

Jämför med bilden s. 159 överst.

s-48

sv-ud-train-3771

Arbetsuppgifter

s-49

sv-ud-train-3772

Studera hur denna zonindelning fungerat i din egen hemstad.

s-50

sv-ud-train-3773

Gör om möjligt ett besök på stadsarkitektkontoret och sök få en intervju med dem som arbetar där.