Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-2701

Typer av familjer

s-2

sv-ud-train-2702

Kärnfamiljen

s-3

sv-ud-train-2703

Pappa, mamma och barn bildar vad man brukar kalla för kärnfamiljen.

s-4

sv-ud-train-2704

Den finns i alla kända kulturformer.

s-5

sv-ud-train-2705

Det förefaller sannolikt att i tidiga, mycket enkla familjer de ekonomiska faktorerna spelade en större roll än sexualiteten för att hålla samman människorna i en familj.

s-6

sv-ud-train-2706

Det skedde en arbetsfördelning, där kvinnans graviditet och vård om barnen tvingade fram ett bestämt mönster.

s-7

sv-ud-train-2707

Det var vanligt att mannen jagade och fiskade och att han tog kontakt med andra människor för att byta varor och så vidare.

s-8

sv-ud-train-2708

Hustrun ägnade sig åt barnen och åt sysslor som kunde ske på boplatsen eller nära denna.

s-9

sv-ud-train-2709

Det är en arbetsfördelning som sedan utan större förändringar har levt vidare i det typiska jordbrukarsamhället.

s-10

sv-ud-train-2710

Barnen deltog också i arbetet och är i denna typ av familjer en ekonomisk tillgång, vilket framgår särskilt markant när föräldrarna blir äldre.

s-11

sv-ud-train-2711

Det fanns därför ett starkt motiv hos föräldrarna att ta hand om barnen.

s-12

sv-ud-train-2712

Kärnfamiljen kan tydligen fylla en rad starka behov hos medlemmarna och samhället.

s-13

sv-ud-train-2713

Den ger makarna möjlighet till sexuell tillfredsställelse, bättre bärgning och barn, och den ger barnen vård och fostran.

s-14

sv-ud-train-2714

Kärnfamiljen ingår därför i alla kulturer som förmått överleva till vår tid.

s-15

sv-ud-train-2715

(Gunnar Boalt, Familjesociologi, s. 16)

s-16

sv-ud-train-2716

Monogami och polygami

s-17

sv-ud-train-2717

En utökning av kärnfamiljen kan innebära att två eller flera kärnfamiljer förenas till en, med antingen en gemensam man eller en gemensam hustru.

s-18

sv-ud-train-2718

Man skiljer här mellan monogami (två makar lever sexuellt tillsamman), polygyni (en man har flera hustrur), polyandri (en hustru har flera män) och gruppäktenskap.

s-19

sv-ud-train-2719

Polygyni och polyandri kallas med ett gemensamt namn för polygami.

s-20

sv-ud-train-2720

Polygyni förekommer framförallt hos folk som ofta för krig.

s-21

sv-ud-train-2721

Det uppstår då ett överskott av kvinnor och de olika dagliga göromålen fördelas på fruarna.

s-22

sv-ud-train-2722

Polyandri - som finns bara i undantagsfall - har troligen att göra med svåra försörjningsvillkor - de nyfödda flickebarnen sätts i stor utsträckning ut i 'vildmarken' och det uppstår därför kvinnobrist.

s-23

sv-ud-train-2723

Bakom detta mönster ligger en lägre värdering av kvinnan än av mannen.

s-24

sv-ud-train-2724

George Murdock är en amerikansk forskare som har ställt ihop material från 250 olika kulturformer.

s-25

sv-ud-train-2725

Han fick därvid följande olika typer av familjer:

s-26

sv-ud-train-2726

Monogami ... 43 samhällen

s-27

sv-ud-train-2727

Polygyni ... 193

s-28

sv-ud-train-2728

Polyandri ... 2

s-29

sv-ud-train-2729

Gruppäktenskap ... 0

s-30

sv-ud-train-2730

Säkra uppgifter saknas ... 12

s-31

sv-ud-train-2731

Summa 250 samhällen

s-32

sv-ud-train-2732

Enföräldersfamiljer och storfamiljer

s-33

sv-ud-train-2733

Det finns vidare enföräldersfamiljer, en pappa eller (vanligare) mamma med ett eller flera barn.

s-34

sv-ud-train-2734

I vårt samhälle finns det ganska många ogifta mammor och det finns pappor eller mammor som efter skilsmässa eller efter den andra partens död är ensamma med barnen.

s-35

sv-ud-train-2735

Det finns också storfamiljer som enbart har den ekonomiska hushållningen gemensam.

s-36

sv-ud-train-2736

Patriarkat och matriarkat

s-37

sv-ud-train-2737

Det är inte bara i skämtsamma sammanhang som man diskuterar vem som har makten i familjen.

s-38

sv-ud-train-2738

Så här beskriver Jan Trost den patriarkaliska familjen, där mannen är dominerande:

s-39

sv-ud-train-2739

I den extremt patriarkaliska familjen är en man, i regel den äldste, den maktutövande.

s-40

sv-ud-train-2740

I den kinesiska familjen fanns detta system ganska utpräglat (före den kommunistiska revolutionen).

s-41

sv-ud-train-2741

Berättelsen i bibeln om Abraham och Isak visar också familjefaderns makt över liv och död.

s-42

sv-ud-train-2742

Familjefaderns namn är det som fortlever.

s-43

sv-ud-train-2743

Hustru och barn antar dennes efternamn.

s-44

sv-ud-train-2744

(Jfr den nya namnlagen i vårt land, som ger hustrun möjlighet att behålla sitt namn vid giftermål.)

s-45

sv-ud-train-2745

Arvet går på den manliga sidan.

s-46

sv-ud-train-2746

'Gånge hatt till, huva ifrån.'

s-47

sv-ud-train-2747

Männen har en mängd privilegier ...

s-48

sv-ud-train-2748

Polygyni förekommer eller någon form av älskarinnesystem tillåts.

s-49

sv-ud-train-2749

Mannen representerar familjen utåt, är den som för familjens talan.

s-50

sv-ud-train-2750

Maskulina privilegier med avseende på skilsmässa är karaktäristiska för det patriarkaliska systemet.

s-51

sv-ud-train-2751

Fäderna utväljer äktenskapspartner åt sina barn och även brudköp förekommer.

s-52

sv-ud-train-2752

(Familjen i samhället, s. 10 f.)

s-53

sv-ud-train-2753

Om vi helt kastar om rollerna får vi i stället ett renodlat matriarkat - något sådant har sannolikt aldrig förekommit i verkligheten.

s-54

sv-ud-train-2754

(Det kan här vara lämpligt att gå tillbaka till den diskussion som vi tidigare hade om könsrollerna, s. 30 ff.)

s-55

sv-ud-train-2755

Maktstrukturen inom familjen i det moderna samhället är betydligt mindre renodlad och därför svårare att beskriva.

s-56

sv-ud-train-2756

Den bestäms i många fall inte heller enbart eller ens i övervägande grad av familjestrukturen, utan personlighetsdrag hos makarna har stor betydelse.

s-57

sv-ud-train-2757

Det finns vissa undersökningar som tyder på att en dominerande person (man eller kvinna) gärna söker en äktenskapspartner som inte är dominerande och det omvända gäller också.

s-58

sv-ud-train-2758

I sådana äktenskap är det alltså makarnas personlighetsdrag som har en avgörande betydelse för hur maktfördelningen mellan makarna blir.

s-59

sv-ud-train-2759

I en undersökning som Gustav Jonsson och Anna-Lisa Kälvestam gjorde av ett urval Stockholmspojkar ställde man frågor som rörde den här saken.

s-60

sv-ud-train-2760

De fick fylla i en sats som började 'Den som bestämmer mest hemma hos oss ...'

s-61

sv-ud-train-2761

Och så här fördelade sig svaren i procent:

s-62

sv-ud-train-2762

Fundera över

s-63

sv-ud-train-2763

Hur var förhållandena i det här avseendet i den familj som ni växte upp i och hur är de i er egen familj?

s-64

sv-ud-train-2764

Familjens funktioner

s-65

sv-ud-train-2765

När televisionen på allvar slog igenom i Sverige, påverkade detta ganska mycket antalet biobesök.

s-66

sv-ud-train-2766

Framför allt för äldre och medelålders personer minskade biobesöken kraftigt, medan ungdomar fortfarande gärna sökte sig till biograferna.

s-67

sv-ud-train-2767

Man kan tolka det här på något olika sätt men tydligt är att ungdomarnas biobesök också har stor betydelse för kamratkontakter och för kontakter med det andra könet.

s-68

sv-ud-train-2768

De äldre däremot sökte kanske i större utsträckning enbart den stimulans och förströelse som själva filmen gav; detta kunde nu ersättas av tv-programmen.

s-69

sv-ud-train-2769

Tv gav familjen en ny samlingspunkt.

s-70

sv-ud-train-2770

Hur var det förr?

s-71

sv-ud-train-2771

Ett sätt att överblicka familjens utveckling är att se vilka funktioner den tidigare har haft och vilka den har i dag.

s-72

sv-ud-train-2772

Vi kan räkna med att familjen tidigare haft följande funktioner:

s-73

sv-ud-train-2773

Den produktiva / ekonomiska.

s-74

sv-ud-train-2774

Den sexuella.

s-75

sv-ud-train-2775

Den reproduktiva (barnafödande).

s-76

sv-ud-train-2776

Den uppfostrande och utbildande.

s-77

sv-ud-train-2777

Skyddsfunktionen vid sjukdom etc.

s-78

sv-ud-train-2778

Fritidsfunktionen.

s-79

sv-ud-train-2779

Den religiösa funktionen.

s-80

sv-ud-train-2780

Den känslomässiga funktionen.

s-81

sv-ud-train-2781

Hur är det nu?

s-82

sv-ud-train-2782

Dessa funktioner har fortfarande anknytning till familjen men flera av dem spelar numera en liten roll inom familjen.

s-83

sv-ud-train-2783

Vi producerar mycket få varor hemma - däremot tillreder vi fortfarande livsmedel.

s-84

sv-ud-train-2784

Utbildning och en del av uppfostran har flyttats utanför hemmen.

s-85

sv-ud-train-2785

Om vi behöver kvalificerad sjukvård, söker vi oss till ett lasarett, och om vi behöver hjälp i religiösa frågor går vi till en kyrka eller en annan religiös organisation.

s-86

sv-ud-train-2786

Ett stort antal av våra fritidssysselsättningar sker utanför familjen och med ett tydligt mönster som skiljer föräldrar och barn över en viss ålder från varandra.

s-87

sv-ud-train-2787

Däremot har familjen fortfarande en allmän känslomässig funktion.

s-88

sv-ud-train-2788

Svårast är att bestämma vilka förändringar som har skett i fråga om den sexuella funktionen.

s-89

sv-ud-train-2789

Det finns en lång tradition i vårt land att acceptera föräktenskapliga förbindelser (i vissa former) men det förefaller vara sannolikt att de föräktenskapliga och utomäktenskapliga förbindelserna har ökat.

s-90

sv-ud-train-2790

De skäl som talar för detta är dels den mindre starka sociala kontrollen (jfr s. 102) i de typiska tätortssamhällena, dels ändrade attityder till sexuella förbindelser utom äktenskapet och dels bättre metoder för födelsekontroll.

s-91

sv-ud-train-2791

Diskutera

s-92

sv-ud-train-2792

Hur har de här olika funktionerna inom familjen ändrats.

s-93

sv-ud-train-2793

Vilka konsekvenser kan det ha för olika familjemedlemmar?