Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-train-625

Olika samhällsorgan har uppgifter på bostadsområdet.

s-2

sv-ud-train-626

Efter textavsnitten här nedan står angivet vart man kan vända sig med ansökan eller för upplysningar i frågor som har med bostaden att göra.

s-3

sv-ud-train-627

Bostadstillägg till barnfamiljer

s-4

sv-ud-train-628

Omkring 400000 familjer med barn under 16 år har bostadstillägg.

s-5

sv-ud-train-629

Beloppen är olika beroende på hur många barn man har och på bostadens storlek och beskaffenhet.

s-6

sv-ud-train-630

Beloppens storlek beror också på inkomsten.

s-7

sv-ud-train-631

Familjer som tjänar mindre än cirka 17000 kr / år får fullt bostadstillägg.

s-8

sv-ud-train-632

Om inkomsten är högre än cirka 17000 kr / år minskas tillägget.

s-9

sv-ud-train-633

Det statliga bostadstillägget består av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp.

s-10

sv-ud-train-634

Familjer med två barn eller flera kan få båda beloppen.

s-11

sv-ud-train-635

Grundbeloppet är 60 kr i månaden när det finns ett barn.

s-12

sv-ud-train-636

Det ökar med 20 kr i månaden för varje barn utöver ett.

s-13

sv-ud-train-637

Grundbeloppet utgår oberoende av bostadens storlek och utrustning.

s-14

sv-ud-train-638

Det kan en familj få även om bostaden inte är deras egen.

s-15

sv-ud-train-639

T.ex. en ogift mor som bor hos sina föräldrar.

s-16

sv-ud-train-640

Tillägget över grundbeloppet utgår till familjer som har egen bostad och minst två barn.

s-17

sv-ud-train-641

Tillägget utgår om bostaden har en viss storlek (minst två rum och kök) och viss utrustning (vatten och avlopp i bostaden och för högsta tillägg bad eller duschrum i huset).

s-18

sv-ud-train-642

Kommunalt bostadstillägg kan en familj få ovanpå det statliga tillägget om den har en bostadskostnad på i regel minst 425 kr per månad.

s-19

sv-ud-train-643

För att få det kommunala bostadstillägget fordras också att bostaden uppfyller de bestämmelser som gäller för det statliga bostadstillägget.

s-20

sv-ud-train-644

Kommunerna kan ge bostadstillägg utöver de normer som nämnts här.

s-21

sv-ud-train-645

Ansökan

s-22

sv-ud-train-646

Man måste ansöka om bostadstillägg.

s-23

sv-ud-train-647

Blanketter sänds varje år till alla familjer som får barnbidrag.

s-24

sv-ud-train-648

Man vänder sig till kommunalnämnden / drätselkammaren.

s-25

sv-ud-train-649

Bostadstillägg till handikappade

s-26

sv-ud-train-650

Vissa kommuner ger ett speciellt bostadstillägg till handikappade som bor i invalidbostäder eller i andra lämpligt utrustade bostäder.

s-27

sv-ud-train-651

Det kallas kommunalt bostadstillägg för handikappade (Kbh).

s-28

sv-ud-train-652

Man vänder sig till socialnämnden.

s-29

sv-ud-train-653

Bostadstillägg till pensionärer.

s-30

sv-ud-train-654

Kommunalt bostadstillägg (Kbt) kan ges till den som har ålders-, förtids- eller änkepension, sjukbidrag eller hustrutillägg

s-31

sv-ud-train-655

Se Pension (Kommunalt bostadstillägg) sida 16.

s-32

sv-ud-train-656

Bostadsförmedling

s-33

sv-ud-train-657

I större kommuner finns vanligen en särskild kommunal bostadsförmedling.

s-34

sv-ud-train-658

I en del andra kommuner sköts förmedlingen av kommunalnämnden / drätselkammaren eller annat kommunalt organ.

s-35

sv-ud-train-659

Kommunens förmedling av bostäder är gratis.

s-36

sv-ud-train-660

Bostadslån

s-37

sv-ud-train-661

Staten lämnar bostadslån - utöver bankernas långivning - för att bygga eller bygga om bostadshus.

s-38

sv-ud-train-662

Omkring 90 procent av bostadsbyggandet stöds genom statliga lån.

s-39

sv-ud-train-663

Det statliga lånet är på mellan 15 och 30 procent av byggkostnaderna inom en viss ekonomisk ram.

s-40

sv-ud-train-664

För enskilda egnahemsbyggare är det i regel 20 procent.

s-41

sv-ud-train-665

Det statliga lånet förmedlas av kommunen.

s-42

sv-ud-train-666

Beslutet fattas av länsbostadsnämnden.

s-43

sv-ud-train-667

Se också Förbättringslån sida 12 och Invalidbostadsbidrag sida 13.

s-44

sv-ud-train-668

Man vänder sig till kommunalnämnden / drätselkammaren.

s-45

sv-ud-train-669

Hyresfrågor

s-46

sv-ud-train-670

Den nya hyreslagen gäller i hela landet.

s-47

sv-ud-train-671

Lagens bestämmelser innebär bl.a. följande.

s-48

sv-ud-train-672

Hyrans storlek får hyresvärd och hyresgäst komma överens om på egen hand, med undantag för de orter där hyresregleringen alltjämt gäller.

s-49

sv-ud-train-673

I viss utsträckning kan dock de nya statliga hyresnämnderna pröva hyran.

s-50

sv-ud-train-674

Om den skulle visa sig vara oskälig kan nämnden fastställa den till ett skäligt belopp.

s-51

sv-ud-train-675

Den som är missnöjd med nämndens beslut kan överklaga det hos domstol.

s-52

sv-ud-train-676

Hyresgästens rätt att bo kvar i bostaden har stärkts.

s-53

sv-ud-train-677

Lagen ger också hyresgästen rätt att i vissa fall byta lägenheten även om hyresvärden skulle motsätta sig ett byte.

s-54

sv-ud-train-678

Hyresvärden har fått ökad skyldighet att underhålla lägenheten.

s-55

sv-ud-train-679

Hyresregleringen har förlängts t.o.m. 1971 och gäller på 159 orter.

s-56

sv-ud-train-680

Där kan hyrorna i stort sett inte ändras såvida inte kostnaderna ökar för fastighetsförvaltning, genom ombyggnad eller förbättring.

s-57

sv-ud-train-681

Lägenheter som har färdigställts efter år 1968 undantas dock från regleringen.

s-58

sv-ud-train-682

Tvister om hyran på dessa orter prövas av de nya statliga hyresnämnderna.

s-59

sv-ud-train-683

Man vänder sig till länshyresnämnden.

s-60

sv-ud-train-684

Sanitär olägenhet

s-61

sv-ud-train-685

Om man behöver klaga över t.ex. dålig uppvärmning, störande buller etc. vänder man sig till hälsovårdsnämnden.