Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-test-106

Vad menas med ett u-land?

s-2

sv-ud-test-107

'U-land' står för 'underutvecklat land' eller 'utvecklingsland'.

s-3

sv-ud-test-108

Ibland talar man om 'de fattiga länderna'.

s-4

sv-ud-test-109

Men det är viktigt att veta att de flesta u-länder är fattiga bara i den meningen att större delen av befolkningen lever i fattigdom.

s-5

sv-ud-test-110

I nästan alla u-länder finns de för utvecklingen nödvändiga tillgångarna såsom arbetskraft, jord, vatten, mineraler, skog o s v .

s-6

sv-ud-test-111

Men antingen förmår man ännu inte utnyttja de resurser man har - eller också utnyttjas dessa på ett sätt som inte kommer majoriteten av folket tillgodo.

s-7

sv-ud-test-112

En vanlig karakteristik av ett u-land är att bruttonationalprodukten (BNP) per person och år understiger en viss summa.

s-8

sv-ud-test-113

Ibland nämns 2000 kronor som gräns; länder ovanför detta genomsnittstal skulle inte vara u-länder (i Sverige är BNP / person ca 13000 kronor).

s-9

sv-ud-test-114

Andra egenskaper utmärkande för u-länder är arbetslöshet; analfabetism, d v s brist på läs- och skrivkunnighet; låg medellivslängd.

s-10

sv-ud-test-115

Man kan också mäta ett lands standard med sådana mått som antal läkare, lärare, böcker, tidningar, telefoner, radioapparater, bilar o s v per invånare.

s-11

sv-ud-test-116

Dessa metoder för att söka mäta ett lands rikedom eller fattigdom är otillfredsställande.

s-12

sv-ud-test-117

I BNP, exempelvis, inräknas inte oavlönat arbete och bara ytterst ungefärligt de varor som produceras inom självhushållen.

s-13

sv-ud-test-118

Måtten säger heller ingenting om fördelningen av resurserna, om livet för de enskilda människorna.

s-14

sv-ud-test-119

Genomsnittssiffrorna döljer stora materiella klyftor inom varje land.

s-15

sv-ud-test-120

Men de existerande måtten är ändå användbara när man vill göra sig en bild av olika folks levnadsnivå.

s-16

sv-ud-test-121

Ett exempel: enbart i USA ökar BNP varje år med ett belopp, som är ungefär lika stort som den totala bruttonationalprodukten i hela Afrika eller Indien!

s-17

sv-ud-test-122

U-länderna är olika

s-18

sv-ud-test-123

Från vår horisont kan u-länderna sinsemellan te sig likartade.

s-19

sv-ud-test-124

Uppräkningen nyss av typiska 'u-landsegenskaper' bidrar till ett sådant intryck.

s-20

sv-ud-test-125

Men dessa länder - där tre fjärdedelar av jordens befolkning bor - skiljer sig naturligtvis starkt från varandra.

s-21

sv-ud-test-126

Peru har inte samma klimat, geografi eller kultur som Tanzania.

s-22

sv-ud-test-127

Indien brottas med helt andra svårigheter än Kenya.

s-23

sv-ud-test-128

En del länder är tättbefolkade, andra glest befolkade.

s-24

sv-ud-test-129

Naturliga och mänskliga resurser skiftar liksom relationerna till omvärlden.

s-25

sv-ud-test-130

Det finns inte två länder, som befinner sig i samma kulturella eller ekonomiska situation.

s-26

sv-ud-test-131

Skillnaderna inom ett land kan vara mycket stora.

s-27

sv-ud-test-132

I världens totalt sett rikaste land, USA, finns utbredd svår fattigdom.

s-28

sv-ud-test-133

I oljeländer som Saudi-Arabien lever en del i ofattbart överflöd.

s-29

sv-ud-test-134

Invånarna i Kenyas huvudstad Nairobi kan ha ännu svårare att finna sig tillrätta i isolerade byar på den kenyanska landsbygden än en stockholmare att klara sig i lappmarken.

s-30

sv-ud-test-135

I Indien finns 845 skilda språk och dialekter.

s-31

sv-ud-test-136

Många av de länder, som i dag kallas underutvecklade, har en kultur långt äldre än t ex den europeiska.

s-32

sv-ud-test-137

För 6000 år sedan fanns det städer i Egypten, i Mesopotamien och i Indusdalen - 5000 år innan stadskulturen började utvecklas i Sverige.

s-33

sv-ud-test-138

Den kinesiska kulturen kan spåras tillbaka till 3000 f Kr.

s-34

sv-ud-test-139

I Latinamerika, Afrika och Asien fanns vid europeernas ankomst ofta högt utvecklade samhällen.

s-35

sv-ud-test-140

De flesta u-länder har varit koloniserade

s-36

sv-ud-test-141

När dagens 30-åringar gick i skolan var Afrikas och Asiens kartor i huvudsak indelade i några få färgfält - för att utmärka de olika områden, som tillhörde England, Frankrike, Holland, Belgien eller Portugal.

s-37

sv-ud-test-142

Vad som sedan skett, ett 70-tal länders politiska frigörelse, kan betecknas som en av de mera genomgripande händelserna i världshistorien.

s-38

sv-ud-test-143

Att kolonisera ett land betyder att erövra det och utnyttja det för egna ändamål.

s-39

sv-ud-test-144

1700- och 1800-talens industrialisering i England, Frankrike, Tyskland, Holland o s v förutsatte en ordnad försörjning med råvaror för industrin (bomull, jute, hampa, metaller, gummi).

s-40

sv-ud-test-145

Kolonierna utnyttjades för denna råvaruproduktion.

s-41

sv-ud-test-146

De kunde också utnyttjas som marknad - befolkningen hemma räckte inte till som köpare av industrivarorna.

s-42

sv-ud-test-147

På olika sätt kunde man se till att befolkningen i det koloniserade landet blev köpare av moderlandets produkter.

s-43

sv-ud-test-148

Ett vanligt exempel är hur den indiska textilindustrin genom att man saknade tullskydd konkurrerades ut av engelsmännen.

s-44

sv-ud-test-149

Härigenom fick den engelska textilindustrin avsättning för sina produkter också i Indien.

s-45

sv-ud-test-150

På så sätt fastlades den arbetsfördelning mellan olika länder, som till stor del fortfarande gäller: industriländerna ('i-länderna') producerar förädlade produkter, som de måste få avsättning för, u-länderna måste få sälja sina råvaror.

s-46

sv-ud-test-151

Råvaror - både naturprodukter och synteter - produceras dock numera i ökande omfattning även i i-länderna.

s-47

sv-ud-test-152

Jordens befolkning: i dag 3,6 miljarder, om 30 år dubbelt så många?

s-48

sv-ud-test-153

Tvärtemot vad man kunde tro är Europa den mest tättbebodda - men också vad beträffar jordbruk och industri den bäst utnyttjade - världsdelen med i genomsnitt 92 invånare per kvardratkilometer.

s-49

sv-ud-test-154

Därefter följer Asien med 69 invånare per kvkm.

s-50

sv-ud-test-155

Jordens sammanlagda befolkning ökar f n med 70-80 miljoner människor om året, och ökningen är störst där människorna är fattigast.

s-51

sv-ud-test-156

Nu är vi drygt 3,6 miljarder, vid århundradets slut 6-7 miljarder om den nuvarande takten i befolkningstillväxten består.

s-52

sv-ud-test-157

Fattigdomen är inte ny.

s-53

sv-ud-test-158

De flesta människor har alltid levat i fattigdom.

s-54

sv-ud-test-159

Men befolkningsexplosionen är unik i jordens historia.

s-55

sv-ud-test-160

Den är följden av att stora folksjukdomar nu bekämpas med moderna hjälpmedel, att människornas kunskap om hygien har förbättrats och att tillgången på mat och vatten har ökat.

s-56

sv-ud-test-161

Spädbarnsdödligheten har minskat särskilt kraftigt; det är inte så att varje kvinna föder fler barn än förr, men de som föds överlever i långt större utsträckning.

s-57

sv-ud-test-162

Genom befolkningsutvecklingen får jorden en väldig försörjningsbörda, där än så länge de fattiga länderna bär det tyngsta lasset.

s-58

sv-ud-test-163

I många u-länder är tillväxten så snabb, att barn under 15 år utgör inemot hälften av hela befolkningen.

s-59

sv-ud-test-164

Att bygga skolor, utbilda lärare och producera undervisningsmaterial till dessa barnskaror är på många håll omöjligt.

s-60

sv-ud-test-165

Ett snabbt växande antal människor i vuxen ålder kräver arbete och lön i en situation, där det redan råder arbetslöshet och undersysselsättning.

s-61

sv-ud-test-166

De arbetslösa från landsbygden söker sig till städerna.

s-62

sv-ud-test-167

När de inte heller där kan få arbete uppstår en slum, som med sin svält, sjuklighet, trångboddhet, smuts och brottslighet är ett stort och växande problem i u-länderna.

s-63

sv-ud-test-168

U-ländernas tillgångar växer.

s-64

sv-ud-test-169

Men det gör också folkmängden.

s-65

sv-ud-test-170

Även med en jämn fördelning av produktionen blir det inte tillräckligt för var och en.

s-66

sv-ud-test-171

Därför måste befolkningstillväxten hållas tillbaka.

s-67

sv-ud-test-172

Samtidigt måste det skapas en rättvis fördelning av tillgångarna.

s-68

sv-ud-test-173

Det har redan sagts att befolkningsökningen är störst där människor är fattigast.

s-69

sv-ud-test-174

Färre barn skaffar man sig först då man ser en utväg ur sin fattigdom.

s-70

sv-ud-test-175

Mat och hälsa

s-71

sv-ud-test-176

Många svåra sjukdomar som malaria, smittkoppor och spetälska trängs alltmer tillbaka genom aktiva hälsovårdsinsatser.

s-72

sv-ud-test-177

Fortfarande beräknas dock 300 milj människor vara sjuka i malaria, 10 milj i spetälska.

s-73

sv-ud-test-178

Uppskattningsvis 400 milj lider av ögonsjukdomen trakom.

s-74

sv-ud-test-179

Olika former av inälvsmask härjar stora delar av Afrika, Asien och Latinamerika och nedsätter starkt arbetsförmågan.

s-75

sv-ud-test-180

Barndödligheten beräknas - trots den minskning som skett - i Indien vara tio gånger så hög som i Sverige, i Peru och Tunisien sex gånger så hög.

s-76

sv-ud-test-181

Trots att u-ländernas sammanlagda livsmedelsproduktion ökat kraftigt är tillgången på livsmedel per person föga större än förut, tidvis och på sina håll inte alls större.

s-77

sv-ud-test-182

I dessa länder får majoriteten av befolkningen varken tillräckligt med kalorier eller av de livsviktiga äggviteämnena (protein).

s-78

sv-ud-test-183

I Sverige och andra länder, där de flesta lever i materiell välfärd, har vi mer än vad vi behöver av bådadera.

s-79

sv-ud-test-184

Skall utvecklingen vända och en godtagbar näringsstandard uppnås, måste produktionen av sådana näringsämnen i världen tredubblas fram till år 2000.

s-80

sv-ud-test-185

En rad undersökningar tyder på att brist på äggvita under spädbarnstiden kan medföra skador på hjärnan, som för hela livet minskar inlärningsförmågan och arbetskapaciteten.

s-81

sv-ud-test-186

Kvinnan på bilden har själv vuxit upp i den här byn i den västafrikanska staten Dahomey.

s-82

sv-ud-test-187

Hon har fått utbildning i näringslära (nutrition) inom ramen för ett FAO-projekt (FAO = FNs livsmedelsorganisation).

s-83

sv-ud-test-188

Här visar hon hur lokal föda, fisk och grönsaker, kan användas, och betonar särskilt hur viktigt det är att barnen får rätt sammansatt kost.