Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-test-1

Den allmänna pensionen är av två slag: folkpension och tilläggspension (ATP).

s-2

sv-ud-test-2

Folkpensionen får man oberoende av tidigare arbetsinkomst.

s-3

sv-ud-test-3

Tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete (arbetsinkomst).

s-4

sv-ud-test-4

Endast arbetsinkomst som man haft mellan 16 och 65 år beaktas.

s-5

sv-ud-test-5

Arbetsinkomst för tid före år 1960 inverkar inte på ATP.

s-6

sv-ud-test-6

Om arbetsinkomsten under ett år överstiger det s k basbeloppet vid samma års ingång med minst hundra kronor är inkomsten pensionsgrundande för ATP.

s-7

sv-ud-test-7

Vid 1971 års ingång var basbeloppet 6400 kr.

s-8

sv-ud-test-8

Basbeloppet är ett belopp, som fastställs för en månad i taget på grundval av en beräkning av statistiska centralbyrån.

s-9

sv-ud-test-9

Allt efter som prisläget förändras, ändras också basbeloppet.

s-10

sv-ud-test-10

Storleken av de utgående pensionerna följer basbeloppet.

s-11

sv-ud-test-11

Därigenom blir pensionerna värdebeständiga.

s-12

sv-ud-test-12

I juli 1971 var basbeloppet 6900 kr.

s-13

sv-ud-test-13

Det behövs ingen anmälan för att komma med i ATP.

s-14

sv-ud-test-14

Inkomst, som ger pensionsrätt, beräknas i regel efter självdeklarationen.

s-15

sv-ud-test-15

Vem får folkpension?

s-16

sv-ud-test-16

Folkpension kan den få som är svensk medborgare och bosatt här i landet.

s-17

sv-ud-test-17

Om en svensk medborgare inte är bosatt här, kan han dock få pension, om han varit mantalsskriven här det år han fyllde 62 och de fem åren närmast dessförinnan (alltså i åldern 57-62 år).

s-18

sv-ud-test-18

Enligt avtal med vissa länder kan i Sverige bosatta medborgare från dessa länder få folkpension, om de vistas här viss angiven tid.

s-19

sv-ud-test-19

Vem kan få ATP?

s-20

sv-ud-test-20

ATP kan den få, som har haft pensionsgrundande inkomst för minst 3 år.

s-21

sv-ud-test-21

Det första år, för vilket pensionsgrundande inkomst beräknades, var år 1960.

s-22

sv-ud-test-22

Inkomst av annat förvärvsarbete än anställning kan undantas från ATP.

s-23

sv-ud-test-23

För undantagen inkomst erläggs inte ATP-avgift och givetvis kan inkomsten inte medföra pensionsrätt.

s-24

sv-ud-test-24

Undantagandet kan även påverka pensionsrätten av anställningsinkomst.

s-25

sv-ud-test-25

Undantagandet medför i regel sämre skydd vid ålderdom, invaliditet och vid dödsfall för familjen.

s-26

sv-ud-test-26

Pensionsförmåner

s-27

sv-ud-test-27

Såväl folkpensioneringen som ATP ger möjligheter till följande förmåner:

s-28

sv-ud-test-28

Ålderspension

s-29

sv-ud-test-29

Förtidspension eller sjukbidrag

s-30

sv-ud-test-30

Änkepension och barnpension

s-31

sv-ud-test-31

Från folkpensioneringen kan dessutom utgå:

s-32

sv-ud-test-32

Barntillägg

s-33

sv-ud-test-33

Invaliditetstillägg

s-34

sv-ud-test-34

Invaliditetsersättning och vårdbidrag

s-35

sv-ud-test-35

Hustrutillägg (inkomstprövat)

s-36

sv-ud-test-36

Kommunalt bostadstillägg (inkomstprövat)

s-37

sv-ud-test-37

Att en förmån är inkomstprövad betyder, att den minskas eller inte alls utgår om den försäkrades inkomst överstiger vissa belopp.

s-38

sv-ud-test-38

Även förmögenhet har betydelse.

s-39

sv-ud-test-39

(Se vidare sid 8 ff.)

s-40

sv-ud-test-40

Ålderspension

s-41

sv-ud-test-41

Ålderspensionen från folkpensioneringen är i juli 1971 6210 kr per år för en ensam pensionär eller pensionär vars make inte har pension samt 9660 kr för två pensionsberättigade makar tillsammans.

s-42

sv-ud-test-42

Dessutom utgår i vissa fall pensionstillskott.

s-43

sv-ud-test-43

Hos försäkringskassan finns en särskild broschyr om pensionstillskott.

s-44

sv-ud-test-44

Helt pensionstillskott är i juli 1971 621 kr per år.

s-45

sv-ud-test-45

Full ålderspension från ATP får man, enligt huvudregeln, om man haft pensionsgrundande inkomst i 30 år.

s-46

sv-ud-test-46

Storleken av pensionen räknas ut på grundval av ett genomsnitt av de pensionsgrundande inkomsterna under de 15 bästa åren (se sid 7 'ATP de första åren').

s-47

sv-ud-test-47

Full pension motsvarar 60 procent av nämnda genomsnittsinkomst.

s-48

sv-ud-test-48

Har man pensionsgrundande inkomst för mindre än 30 år reduceras pensionen i förhållande till det antal år, som fattas (halva antalet år ger halv pension osv).

s-49

sv-ud-test-49

På grundval av den pensionsgrundande inkomsten beräknas pensionspoäng, som registreras på Ert poängkort hos försäkringskassan.

s-50

sv-ud-test-50

På slutskattesedeln finns den pensionsgrundande inkomsten angiven.

s-51

sv-ud-test-51

Vill man räkna ut poängen kan man göra detta genom att dela den pensionsgrundande inkomsten för ett visst år med basbeloppet vid ingången av det året.

s-52

sv-ud-test-52

(Dessa basbelopp har varit följande: 1960 = 4200 kr, 1961 = 4300 kr, 1962 = 4500 kr, 1963 = 4700 kr, 1964 = 4800 kr, 1965 = 5000 kr, 1966 = 5300 kr, 1967 = 5500 kr, 1968 = 5700 kr, 1969 = 5800 kr, 1970 = 6000 kr och 1971 = 6400 kr.)

s-53

sv-ud-test-53

Om den pensionsgrundande inkomsten för år 1971 blir 14000 kr (motsvarande en förvärvsinkomst av cirka 20400 kr) blir pensionspoängen 14000 : 6400 = 2,19.

s-54

sv-ud-test-54

Högsta möjliga pensionspoäng är 6,50.

s-55

sv-ud-test-55

Om basbeloppet är 6900 kr, blir full ATP av följande storlek:

s-56

sv-ud-test-56

Att märka är att de angivna beloppen utgår utöver folkpensionen.

s-57

sv-ud-test-57

För svenska medborgare som är födda 1896-1923 gäller särskilda regler, se 'ATP de första åren', sid 7.

s-58

sv-ud-test-58

Pensionsålder

s-59

sv-ud-test-59

Rätt till ålderspension har Ni från och med den månad Ni fyller 67 år.

s-60

sv-ud-test-60

Pensionsåldern är densamma för folkpensionen och ATP.

s-61

sv-ud-test-61

Möjlighet finns att ta ut ålderspension både före och efter 67-årsmånaden, dock tidigast från 63-årsmånaden.

s-62

sv-ud-test-62

Både vid förtida uttag och uppskjutet uttag blir det dock vissa ändringar i pensionsbeloppen.

s-63

sv-ud-test-63

Har man rätt till både folkpension och ATP måste ett förtida uttag gälla båda pensionerna samtidigt.

s-64

sv-ud-test-64

Förtida uttag ger lägre pension

s-65

sv-ud-test-65

Ålderspensionen blir alltid mindre vid förtida uttag.

s-66

sv-ud-test-66

Och den förblir mindre livet ut.

s-67

sv-ud-test-67

Minskningen utgör 0,6 procent för varje månad som man vid uttaget är yngre än 67 år.

s-68

sv-ud-test-68

Den som har gjort förtida uttag av ålderspension kan återkalla detta.

s-69

sv-ud-test-69

På försäkringskassan finns en särskild broschyr som lämnar information om förtida uttag av ålderspension.

s-70

sv-ud-test-70

Och hur man gör exempelvis för att återkalla förtida uttag.

s-71

sv-ud-test-71

Observera att förtida uttag av ålderspension inte är detsamma som förtidspension!

s-72

sv-ud-test-72

(Om förtidspension kan Ni läsa i en annan broschyr hos försäkringskassan.)

s-73

sv-ud-test-73

Uppskjutet uttag ger högre pension

s-74

sv-ud-test-74

Den som väntar med att ta ut ålderspensionen till efter 67-årsmånaden får högre pension.

s-75

sv-ud-test-75

Beloppet ökar med 0,6 procent för varje månad man väntar med uttaget, dock längst till 70-årsmånaden.

s-76

sv-ud-test-76

Detta innebär att pensionen genom uppskjutet uttag kan förhöjas med högst 21,6 procent.

s-77

sv-ud-test-77

ATP de första åren

s-78

sv-ud-test-78

ATP infördes 1960.

s-79

sv-ud-test-79

Inkomster som man haft dessförinnan ger inte rätt till ATP.

s-80

sv-ud-test-80

För de inkomsterna har inte heller avgift erlagts.

s-81

sv-ud-test-81

För att få full ålderspension från ATP fordras enligt huvudregeln att man har 30 år med pensionsgrundande inkomst.

s-82

sv-ud-test-82

För svenska medborgare som är födda något av åren 1896-1923 gäller förmånligare regler.

s-83

sv-ud-test-83

Sålunda behöver den som är född 1923 endast pensionsgrundande inkomst för 29 år för att få full ATP, den som är född 1922 behöver endast 28 år, osv; den som är född 1914 behöver endast 20 år.

s-84

sv-ud-test-84

De som är födda 1913 och tidigare hinner inte förvärva pensionsgrundande inkomst för 20 år.

s-85

sv-ud-test-85

De kan alltså inte få full ATP.

s-86

sv-ud-test-86

Årsklass 1905 kan t ex få högst 11/20 av full pension, årsklass 1906 kan få högst 12/20 och årsklass 1907 kan få högst 13/20 .

s-87

sv-ud-test-87

Särskilda folkpensionsförmåner

s-88

sv-ud-test-88

Kommunalt bostadstillägg är ett tillägg till bl a ålderspension och utgår enligt grunder som varje kommun själv bestämmer.

s-89

sv-ud-test-89

Bostadstilläggets storlek varierar mellan olika kommuner.

s-90

sv-ud-test-90

Kommunalt bostadstillägg är inkomstprövat.

s-91

sv-ud-test-91

Det betyder att bostadstillägget minskas om inkomsterna utöver folkpensionen uppgår till mer än ett visst belopp, nämligen 2000 kr för en ensam pensionär och 3000 kr för två makar tillsammans.

s-92

sv-ud-test-92

Även förmögenhet (exempelvis i fastighet) över vissa belopp kan påverka bostadstillägget.

s-93

sv-ud-test-93

Hustrutillägg utgår om hustru till pensionär fyllt 60 år och inte har egen folkpension.

s-94

sv-ud-test-94

Det fordras vidare att makarna varit gifta i 5 år för att hustrutillägg skall kunna utgå.

s-95

sv-ud-test-95

I undantagsfall kan dock hustrutillägg beviljas även om hustrun inte fyllt 60 år eller makarna varit gifta kortare tid än 5 år.

s-96

sv-ud-test-96

Hustrutillägget kan högst utgå med så stort belopp att makarna tillsammans får lika stor folkpension som två pensionsberättigade makar.

s-97

sv-ud-test-97

Hustrutillägget, som är inkomstprövat på samma sätt som kommunalt bostadstillägg, utbetalas till hustrun.

s-98

sv-ud-test-98

Barntillägg utgår till ålderspensionär, som har eget eller hustruns barn under 16 år i hemmet eller som har vårdnaden om sådant barn.

s-99

sv-ud-test-99

Barntillägget utgår för varje barn med högst 25 procent av basbeloppet (i juli 1971 1725 kr för år räknat).

s-100

sv-ud-test-100

Om pensionären är en gift kvinna utgår f n inte barntillägg.