Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

s-1

sv-ud-dev-432

När hemproduktionen var omfattande och den ekonomiska funktionen därmed speciellt viktig, blev ekonomiska faktorer också avgörande för partnerval och familjesammanhållning.

s-2

sv-ud-dev-433

I dag har i stället den känslomässiga funktionen fått en framträdande plats.

s-3

sv-ud-dev-434

Därmed är det också i allmänhet våra känslor som får fälla utslaget vid valet av make.

s-4

sv-ud-dev-435

Sammanhållningen i familj och äktenskap beror på ett helt annat sätt på vår förmåga till känslomässig anpassning.

s-5

sv-ud-dev-436

Det yttre trycket har lättat.

s-6

sv-ud-dev-437

Makar som vill gå skilda vägar möter en friare lagstiftning och en tolerantare opinion.

s-7

sv-ud-dev-438

Framför allt har skilsmässa blivit alltmer ekonomiskt genomförbar; makarna kan klara sin och eventuella barns försörjning fast de lever åtskilda och fast en separation som regel betyder sänkt levnadsstandard för alla parter.

s-8

sv-ud-dev-439

Därtill finns givetvis risk för mer eller mindre varaktiga känslomässiga och praktiska komplikationer.

s-9

sv-ud-dev-440

Man kan peka på ytterligare faktorer som i dag bidrar till att minska eller försvåra familjesammanhållningen.

s-10

sv-ud-dev-441

Den längre medellivslängden - i förening med allt tidigare äktenskap - har gjort den livslånga monogamin till ett allt svårare ideal att leva upp till.

s-11

sv-ud-dev-442

Till skillnad mot förr kommer makarna ofta från helt olika bakgrundsmiljö vilket gör anpassningsprocessen mer krävande.

s-12

sv-ud-dev-443

Den snabba samhällsutvecklingen bidrar dessutom ibland till att skapa motsättningar mellan generationerna, mellan unga och medelålders, mellan medelålders och äldre.

s-13

sv-ud-dev-444

Den patriarkaliska familjen som ideal

s-14

sv-ud-dev-445

Vi kan angripa auktoritetsproblemet i familjen från ännu en utgångspunkt.

s-15

sv-ud-dev-446

I attitydundersökningen rörande uppfostringsfrågor ingick en sats som lydde:

s-16

sv-ud-dev-447

'I familjen måste faderns ord gälla som en orubblig lag.'

s-17

sv-ud-dev-448

Det stora flertalet av både män och kvinnor avvisade detta påstående.

s-18

sv-ud-dev-449

I många fall utlöste det ett skratt, godmodigt eller harmset:

s-19

sv-ud-dev-450

'Det var allt förr i världen det!'

s-20

sv-ud-dev-451

En minoritet ställde sig dock positiv till satsen, och lustigt nog var det något vanligare bland kvinnorna: 21 procent mot 18 procent bland männen.

s-21

sv-ud-dev-452

(Skillnaden är givetvis inte signifikant.)

s-22

sv-ud-dev-453

Att detta med fadersmyndigheten var en fråga som intresserade framgick av att praktiskt taget varenda intervjuad deklarerade sin åsikt för eller emot.

s-23

sv-ud-dev-454

Man kan ju undra hur samlevnaden tar sig ut om den ena parten i ett äktenskap helhjärtat håller på husbondevälde och den andra på den likställighet som enligt svensk lag skall råda mellan makar.

s-24

sv-ud-dev-455

Vi kan jämföra attityden mellan makarna i 177 föräldrapar.

s-25

sv-ud-dev-456

Av dem var 115 samstämmiga om att båda skall ha lika mycket att säga till om.

s-26

sv-ud-dev-457

I 8 familjer var båda makarna anhängare av faderns överhöghet.

s-27

sv-ud-dev-458

Resten delade upp sig så att modern höll på fadersdominans i 31 familjer där inte fadern gjorde det under det att modern ville ha demokrati i 23 familjer där fadern höll på sin myndighet.

s-28

sv-ud-dev-459

Jonsson-Kälvesten i 222 Stockholmspojkar.

s-29

sv-ud-dev-460

Familjemedlemmarnas ställning - ett samspel mellan jämlikar?

s-30

sv-ud-dev-461

Den gamla samhällsordningen byggde på auktoritära principer - några hade att befalla, andra hade att lyda.

s-31

sv-ud-dev-462

All samlevnad styrdes av regler om över- och underordnade.

s-32

sv-ud-dev-463

I den nära kretsen tillkom det enligt lagstadgat husbondevälde familjefadern att styra och bestämma - kvinnor, barn och tjänstefolk hade att rätta sig därefter.

s-33

sv-ud-dev-464

Vårt ideal i dag är ett samspel mellan jämlikar.

s-34

sv-ud-dev-465

Varje vuxen medborgare har i princip samma ställning inför lagen oberoende av härkomst, ställning och kön.

s-35

sv-ud-dev-466

Barnet är en rättsperson från det ögonblick som det föds; regler har kommit till med avsikt att skydda det både i familjen och i samhället.

s-36

sv-ud-dev-467

Den unge ges enligt lag steg för steg vidgad självständighet i förhållande till de vuxna fram till den fulla myndigheten.

s-37

sv-ud-dev-468

Giftermålsbalken ger makarna formell likställighet i äktenskapet.

s-38

sv-ud-dev-469

Den demokratiska familjen framställs som en grupp bestående av likvärdiga medlemmar, som samarbetar och samråder utan förutfattade meningar om rangordning eller arbetsfördelning, som håller ihop inåt och har kontakter utåt, som respekterar varandra och ger spelrum åt varandras egenart.

s-39

sv-ud-dev-470

En omdiskuterad fråga är var vi i verkligheten står, i vilken utsträckning en ny syn satt sin prägel på olika former av mänsklig samlevnad.

s-40

sv-ud-dev-471

Normen om privatlivets helgd begränsar vår insyn i hur man lever i de slutna samlevnadsgrupperna.

s-41

sv-ud-dev-472

Men det finns aktuella undersökningar som tyder på att många föräldrar fortfarande mer eller mindre ansluter sig till ett auktoritärt uppfostringssystem.

s-42

sv-ud-dev-473

Upprepade fall av barnmisshandel visar att vår lagstiftning inte kunnat ge garantier mot vanvård och övergrepp.

s-43

sv-ud-dev-474

Många familjer tillämpar en ansvars- och arbetsfördelning som bär drag av en tid då mannen var familjens överhuvud och kvinnan betraktades som beroende och beskyddad; mannen svarar för försörjningen och ger familjen dess ställning, hustrun står för hushåll och barnomsorger.

s-44

sv-ud-dev-475

Livsstilar och meningar bryter sig inte bara människor emellan utan lika mycket inom den enskilda individen.

s-45

sv-ud-dev-476

Ur en blandning av eftersläpande gammalt och osmält nytt föds lätt osäkerhet och kluvenhet.

s-46

sv-ud-dev-477

De som kommer ur hem med auktoritära uppfostringsprinciper ger ofta upphov till problem när de kommer i kontakt med mera demokratiska miljöer.

s-47

sv-ud-dev-478

De relativt få, fasta och entydiga normer som styrde samlevnaden i det statiska samhället räcker inte längre i dagens sammansatta, skiftande och ständigt föränderliga tillvaro.

s-48

sv-ud-dev-479

Uppgifter:

s-49

sv-ud-dev-480

Ta med hjälp av Statistisk årsbok reda på hur många barn som enligt senaste folkräkningen tillhörde mor- eller farföräldrahushåll; hur många föräldrar som tillhörde vuxna barns hushåll; i vilken omfattning andra anhöriga ingick i släktings hushåll.

s-50

sv-ud-dev-481

I vilken utsträckning har vi fortfarande en tendens att placera folk i 'rangskala', att se på en del som 'finare' än andra?

s-51

sv-ud-dev-482

Om man gör en sådan skillnad på 'folk och folk', vad går man då efter?

s-52

sv-ud-dev-483

Hur långt har vi kommit i fråga om jämlikhet i förhållandet mellan t.ex. make - maka? föräldrar - barn? lärare - elev? arbetsgivare - arbetstagare? läkare - patient?

s-53

sv-ud-dev-484

Hur ser ni på den äldre generationens förhållande till den yngre i dagens samliv?

s-54

sv-ud-dev-485

(Jämför de äldres ställning i andra kulturer.)

s-55

sv-ud-dev-486

Har vi en tendens att alltmer spalta upp oss och leva generationsvis?

s-56

sv-ud-dev-487

Är det i så fall en tendens som vi bör acceptera eller motverka?

s-57

sv-ud-dev-488

Sök klargöra varför frågorna om familjeformen diskuteras så livligt i Sverige just nu.

s-58

sv-ud-dev-489

Behöver vi nya, annorlunda former för den nära samlevnaden?

s-59

sv-ud-dev-490

I så fall, varför?

s-60

sv-ud-dev-491

(Se även smalspalten sid 112-115 och 120-123 .)