| s-1
| Förändringar i könsrollnormer och familjemönster |
| s-2
| Den form av lagstiftning som undanröjt yttre formella hinder för gifta kvinnors förvärvsarbete har sannolikt gett stöd åt och förstärkt mera yrkesvänliga hustrurollnormer, men man får utgå från en viss eftersläpning av äldre familjeideal med inslag av yrkesfientlighet för kvinnornas del. |
| s-3
| De äldre rollmodellerna är seglivade, bl.a. beroende på deras förankring i tidig socialisation. |
| s-4
| Det tidigare borgerliga privilegiet att ha hemmavarande hustrur har blivit uppnåeligt för allt fler. |
| s-5
| Eftersom de flesta arbeten som står de gifta kvinnorna till buds om de går ut i förvärvsarbete hör till de sämst betalda och minst attraktiva på arbetsmarknaden är detta ideal en realitet än i dag. |
| s-6
| Gamla tiders hemmafruideal får näring från den anda av romantiska föreställningar och erotisk könsmystik som förmedlas av stora delar av massmedia. |
| s-7
| Denna metafysiska betoning av 'feminina egenskaper och beteenden' innebär indirekt en kvinnoyrkesfientlig inställning. |
| s-8
| Den moderna barnpsykologin har klarlagt hur betydelsefull emotionell kontakt är för ett barns harmoniska utveckling - ett behov som det huvudsakligen tillkommit mödrarna att tillfredsställa. |
| s-9
| I positiv riktning för kvinnornas yrkesverksamhet verkar den jämställdhet mellan flickor och pojkar som råder inom skolan. |
| s-10
| Med det svenska skolväsendets omdaning har följt en stark utbildningsexpansion som förmodligen kommer att ha vittgående konsekvenser för den framtida gestaltningen av relationerna mellan könen. |
| s-11
| Familjens isolering |
| s-12
| Sociologer har vanligen tolkat den ökade äktenskapsfrekvensen som ett tecken på kärnfamiljens växande betydelse som primärgrupp eftersom samhället saknar alternativa former för samlevnad i varaktiga lojala och stödgivande kollektiv. |
| s-13
| Bortsett från familjen och i någon mån arbetsgruppen är det huvudsakligen medlemskap i sekundära grupper, massbildningar, organisationer, tillfälliga bekantskaper och anonyma församlingar som karakteriserar individens kontakter och samvaro med andra. |
| s-14
| I den familjesociologiska litteraturen möter man kontroversiella uppfattningar om den lilla, relativt isolerade och i teknisk-ekonomisk mening irrationellt organiserade familjegruppens inflytande på sina medlemmar. |
| s-15
| Vid en analys av familjens primärgruppsfunktion har man att skilja på två problemkomplex: å ena sidan familjemedlemmarnas inre relationer och å andra sidan familjemedlemmarnas relationer utåt. |
| s-16
| I det första fallet kan man diskutera i vad mån det är en realistisk föreställning att kärnfamiljen mäktar med huvudansvaret - för att inte säga monopolet - att tillfredsställa samtliga sina medlemmars psykologiska behov av sympati, personlig förståelse, uppmuntran och stöd. |
| s-17
| Kritiska röster har ifrågasatt om familjerna är kapabla att ge sina medlemmar realistisk ledning och konstruktivt stöd, och om inte deras 'accepterande' av individen främjar resignation och ett undertryckande av produktivt missnöje som kunde ha lett till försök att övervinna svårigheter. |
| s-18
| Går familjens behovstillfredsställelse delvis ut på flykt och sentimentalitet, fiktiv självhävdelse, ett avledande av bekymmer till förmån för en slapp anpassning till de befintliga sociala villkoren? |
| s-19
| Inom familjeforskningen söker man efter kriterier på mental hälsa, dvs. man försöker fastställa vilka egenskaper man egentligen väntar sig att familjen skall främja hos sina medlemmar. |
| s-20
| Därvid har föreslagits följande sex aspekter på 'medmänskliga dugligheter': hälsa, intelligens, kontakt- och inlevelseförmåga, självständighet och självkänsla, omdöme och skapande förmåga. |
| s-21
| I den utsträckning familjen hos sina olika medlemmar stärker och utvecklar de drag som räknats upp ovan anses den fylla en positiv primärgruppfunktion. |
| s-22
| I det andra fallet kan man fråga sig om inte den terapeutiska synen på familjen har sin grund i en underförstådd negativ uppfattning av samhället utanför den egna privata kretsen. |
| s-23
| Man tillskriver familjen nya botande och kurativa funktioner i en hård värld av stora anonyma sociala enheter med vilken individen inte förmår uppleva meningsfulla relationer. |
| s-24
| Sociologer har också uttryckt farhågor för att banden av kontakter och verksamhet mellan familjen och övriga samhällsinstitutioner är för svaga. |
| s-25
| Det har hävdats att genom släkt- och generationsbandens upplösning har individens upplevelse av organiskt socialt sammanhang gått förlorad. |
| s-26
| Därför menar man att familjens uppgift i ett ogästvänligt samhälle inte i första hand går ut på att garantera individuell känslotillfredsställelse utan att själva samhörighetsbehovet är den främsta solidaritetsfaktorn. |
| s-27
| Enligt detta resonemang karakteriseras det kapitalistiskt industriella samhället varken av individuell eller klassegoism utan av familje-egoism. |
| s-28
| En familje-egoism som bl.a. innebär att familjen vänder samhället ryggen, indifferent till dess sociala och politiska problematik, upptagen av att erövra en plats i solen åt sina egna medlemmar. |
| s-29
| Det förtjänar att understrykas att den bild av familjen som kan sägas vara den officiella och därvid den som samhället grundar sin familjepolitik på är den isolerade terapeutiska lilla gruppen. |
| s-30
| Anslutning till den terapeutiskt dominerande familjesynen med dess latenta misstro mot det allmänna och gemenskaper utanför hemmet, respektive anslutning till kritiken av önskvärdheten att överbrygga familjens isolering från övriga samhällsinstitutioner och att på flera områden aktivera och dra in familjemedlemmarna i politisk, social och produktiv verksamhet lägger grunden för helt olika moraliska valsituationer och rollideal för familjerna. |
| s-31
| Om kvinnorna även i fortsättningen inriktas på familjens primärgruppsliv, om de i samband med att barnen är små för en avsevärd tid helt håller sig borta från sitt yrke och sin karriär och om olikheten mellan hemmets primärgruppsliv och yrkeslivets sekundärgruppsliv ytterligare skärps, så skapas överlag svårigheter för kvinnorna i deras anpassning till förvärvslivet och deras återgång efter den aktiva moderskapsperioden försvåras. |
| s-32
| Men den förändrade gruppstrukturen har också en annan effekt som kan öka motivet för de gifta kvinnorna att ta förvärvsarbete. |
| s-33
| Genom att avbryta yrkeskarriären förlorar kvinnan kontakten med arbetsgruppen och andra sekundära grupprelationer och riskerar att hämmas i sin utveckling i en ålder då människors liv i regel är som mest expansivt. |
| s-34
| Frågan är om den gifta kvinnan kommer att finna sig till rätta med den isolerade hemmafrurollen som är särskilt påtaglig i de moderna stads- och förortssamhällena. |