| s-1
| Evangeliets äktenskapsideal |
| s-2
| Det monogama äktenskapet är enligt kristen uppfattning den bästa förutsättningen för att kontrahenterna ska lära känna varandra och samman i ett inbördes förtroende. |
| s-3
| Man torde väl kunna säga att de flesta människor i vårt land är överens om att denna syn är principiellt riktig, alldeles bortsett från hur man sedan motiverar den. |
| s-4
| När Kristus grundar det livslånga äktenskapet på Guds i skapelsen uttalade vilja, är detta uttryck för hans fordran att den sexuella relationen skall präglas av kärlek på samma sätt som andra mänskliga relationer. |
| s-5
| Emellertid ger varken Kristus eller Bibeln över huvud taget några anvisningar om hur äktenskapet skall ingås. |
| s-6
| När det kristna tänkandet närmare skulle bestämma sin syn på äktenskapet, upptog man en formulering från den romerska rätten. |
| s-7
| I anslutning till satsen consensus facit nuptiam fastställde man att det är kontrahenternas ömsesidiga överenskommelse som konstituerar äktenskapet. |
| s-8
| Med detta kombinerade man uppfattningen att denna överenskommelse icke blott var en rent privat angelägenhet utan att den hade relation till den sociala gemenskapen och samhället med rättsliga och moraliska konsekvenser. |
| s-9
| Därför måste också överenskommelsen göras offentligt och under iakttagande av vissa fastställda former. |
| s-10
| För kyrkan blev det tidigt naturligt att förbinda äktenskapets ingående med en speciell liturgisk akt. |
| s-11
| Denna uppfattning präglar ännu i viss utsträckning gällande svensk rättsordning enligt vilken äktenskapet framstår som en rättslig institution och där kyrklig vigsel erkännes som laga form för äktenskapets ingående. |
| s-12
| Jesus och skilsmässan |
| s-13
| Liksom varje civilisation har vissa former för familjebildning och äktenskapets ingående, finns det också olika möjligheter att genom skilsmässa upplösa ett bestående äktenskap och ingå ett nytt. |
| s-14
| Frågan är då om den kristna synen på äktenskapet som principiellt livsvarigt, kan förenas med ett erkännande av skilsmässa och omgifte. |
| s-15
| Detta har alltid av den kristna kyrkan uppfattats som ett mycket svårt problem. |
| s-16
| Det är nämligen ingen tvekan om att Kristus med hänvisning till Guds vilja starkt har understrukit att äktenskapet i princip är livsvarigt. |
| s-17
| Han underströk så starkt skilsmässans oförenlighet med denna princip att hans uppfattning verkade som en chock inte bara på hans motståndare utan också på dem som stod honom allra närmast. |
| s-18
| Den invändning som lärjungarna gjorde på Jesu uttalande (Mt. 19:10ff.) har aldrig upphört att sysselsätta det kristna tänkandet. |
| s-19
| En kristen resonemangstyp |
| s-20
| Hur ser en kristen resonemangstyp ut som menar, att äktenskapet är den bästa orten för sexuellt samliv? |
| s-21
| Ur religiös synpunkt ser vi äktenskapet som uttryck för Guds vilja. |
| s-22
| Äktenskapet är - som redan framhållits - ingen syndfri eller oproblematisk etisk ordning. |
| s-23
| Det är ur flera synpunkter inte särskilt väl anpassat till vår kultursituation. |
| s-24
| Men vi har inom vårt nurvarande samhällssystem ingen institution, som kan fylla den funktion äktenskapet har. |
| s-25
| Det är ett viktigt argument för en sexualetik som arbetar med en idealbildning, där äktenskapet framstår som sexualfunktionens rätta ort. |
| s-26
| Men det betyder inte att man ser på äktenskapet som ett slags formell skyddsmur, inom vilken det inte uppstår etisk och religiös skuld kring det sexuella samlivet. |
| s-27
| Därför går det heller inte att stämpla föräktenskapligt umgänge som synd i förhållande till sexuellt umgänge inom äktenskapet. |
| s-28
| Föräktenskapligt umgänge enligt vårt andra alternativ skall inte betraktas som något speciellt kyrkligt själavårdsfall med speciellt behov av evangelium. |
| s-29
| Kyrkans uppgift är att framlägga sin etiska argumentering så att de förutsättningar som finns för sexuellt umgänge enligt vårt andra alternativ fördjupas i stabilitet och leder till äktenskap. |
| s-30
| Vi tror att här finns en naturlig bundsförvant hos människorna själva, just därför att ingen annan umgängesform är så personligt genomgripande som den sexuella. |
| s-31
| Här har nu förts ett etisk principresonemang som gällde det ett beteende av ungefär samma slag som andra mänskliga aktiviteter. |
| s-32
| Detta är en medveten abstraktion och förenkling. |
| s-33
| Den sexuella aktiviteten är särpräglad och betingad av drifts- och känslolivet i en utsträckning som delvis genombryter varje etisk besinning. |
| s-34
| Också detta måste den kristna etiken, den kyrkliga förkunnelsen, undervisningen och själavården noga överväga, när den formulerar sin idealmoral kring sexuell aktivitet. |
| s-35
| Den sexuella handlingen är också betingad av faktorer utanför den som handlar. |
| s-36
| Attraktion, hängivenhet, den allmänna kultursituationen, den aktuella miljön är exempel på yttre sådana faktorer. |
| s-37
| Men dessa faktorer kan aldrig sätta den etiska besinningen ur spel. |
| s-38
| Religiöst engagemang och social kontroll |
| s-39
| Där ett religiöst engagemang utövar stark social kontroll, kan en sådan kontroll åstadkomma hög frekvens av sexuell avhållsamhet före äktenskapet. |
| s-40
| Men samtidigt medför denna restriktiva miljö, att ett antal personer, som inte orkar motsvara de rigorösa rollförväntningarna, visar starkare tendens till sexuell promiskuitet än personer som lever i tolerantare miljö. |
| s-41
| En rigorös social kontroll resulterar inte sällan i hyckleri och dubbelmoral. |
| s-42
| Ingenting stöder tesen, att den rigorösa attityden skulle skapa bättre förutsättningar för ett lyckligt äktenskap. |
| s-43
| Dessutom innebär den ofta ett återfall i kasuistisk etik som lägger större vikt vid den formella situationen än vid den personliga avgörelsen. |
| s-44
| Kristen etik tillmäter människans egen besinning inför kärleksbudet avgörande betydelse. |
| s-45
| Exemplet från Utah ger också anledning att ställa en annan fråga. |
| s-46
| Är det ur kristen synpunkt försvarligt att driva en sexualmoral som leder till moralisk upplösning för en mindre grupp samtidigt som majoriteten kanske uppfyller de formella kraven? |
| s-47
| Det är ett svårt problem men följande resonemang tycker vi är rimligt. |
| s-48
| Om flertalets avhållsamhet är påtvingad av en förhärskande social kontroll, är det inte längre fråga om etisk avgörelse i sann d.v.s. personlig mening. |
| s-49
| Vi får en miljö med pressure groups mot vilkas normer man inte vågar bryta, därför att man är rädd för repressalier i den ena eller andra formen. |
| s-50
| Ett sådant system skapar fruktan och överdimensionerad skuld hos alla i denna miljö. |
| s-51
| En social gemenskap kan å andra sidan inte existera utan former av social kontroll som också inbegriper ett sanktionssystem. |
| s-52
| Men för en kristen är det kärleken, inte fruktan för sanktioner som borde vara bärande motiv för handlingen. |
| s-53
| Kyrkans uppgift - att övertyga |
| s-54
| Vi vet att det finns former av oansvarig sexuell lössläppthet, som åstadkommer mänskliga tragedier och socialt ont. |
| s-55
| Vi har också gett exempel på en rad komplikationer som den kristna etiken måste se, om den vill ge en nyanserad bedömning. |
| s-56
| Ur kristen synpunkt framstår äktenskapet som den ideala lösningen eftersom det relativt sett ger den bästa stabiliteten kring det sexuella umgänget. |
| s-57
| Rätt framförd aktualiserar en kristen uppfattning om äktenskapet det förpliktande ansvaret i en sexuell förbindelse på samma gång som äktenskapet ger en skyddande ram för denna exklusiva kontakt mellan två människor. |
| s-58
| Vi känner f.n. ingen social institution som i dessa avseenden kan ersätta äktenskapet. |
| s-59
| En kristen idealmoral med detta innehåll som framförs med full insikt om relativiteten och de skiftande individuella betingelserna på detta område, kommer inte att verka upplösande på sexualmoralen. |
| s-60
| Den kommer tvärtom att ge enskilda som lyssnar till en sådan nyanserad information impulser till personlig avgörelse. |
| s-61
| Först när människor möter generositet och förtroende för eget ställningstagande, skärps deras eftertanke och ansvarskänsla. |