| s-1
| Könsroller |
| s-2
| Kön heter på latin sexus. |
| s-3
| Sexuella frågor är frågor som hör samman med att människorna föds till olika kön, till man eller kvinna. |
| s-4
| Den sexuella driften, könsdriften, driver man och kvinna tillsammans i samspel och motsatsspel. |
| s-5
| I detta spel spelar de skilda roller, könsroller. |
| s-6
| En mindre del av könsrollen är oföränderlig, den som direkt hör samman med olikartad kropp, i första hand olikartade könsorgan. |
| s-7
| Men med könsroll avser man inte bara de delar av spelet mellan man och kvinna som är direkt beroende av kroppsliga olikheter utan också de skilda roller män och kvinnor spelar i mänsklig samlevnad över huvud, i familj och i samhälle. |
| s-8
| Det mesta i dessa roller är miljöbestämt. |
| s-9
| Olika kulturtraditioner kan tilldela män och kvinnor mycket olika roller. |
| s-10
| Ibland tilldelas exempelvis kvinnorna de kroppsligt tyngsta arbetena, ibland tilldelas dessa männen. |
| s-11
| Könsrollerna är ett i Sverige för närvarande livligt diskuterat ämne. |
| s-12
| Orsaken är att vi lever i en brytningstid, då levnadsmönster med bestämda roller för man och kvinna håller på att förändras. |
| s-13
| För inte länge sedan var det normalt, att flickor och pojkar gick i olika skolor och fick olika utbildning. |
| s-14
| Nu går de i samma skolor och erbjuds samma utbildning. |
| s-15
| Betyder det att män och kvinnor fått samma roller att spela? |
| s-16
| Betyder likaberättigande att olikheterna i könsrollerna skall försvinna? |
| s-17
| Bör män och kvinnor i familjelivet dela uppgifterna lika, så att inte som hittills männen får huvudansvaret för försörjningen, kvinnorna huvudansvaret för hushåll och barn? |
| s-18
| Trots yttre likaberättigande anser många det fortfarande självklart, att det i första hand är kvinnornas uppgift att t.ex. laga mat och sy och att därför skolan har till uppgift att se till att flickorna får lära sig det. |
| s-19
| Andra frågar, varför sådana uppgifter skall höra till könsrollen, och menar, att pojkar har lika stor anledning som flickor att utbildas i textilslöjd och hemkunskap. |
| s-20
| Av hävd har många vårdyrken kommit att betraktas som typiskt kvinnliga. |
| s-21
| Att män utbildar sig till 'sjuksköterskor' är fortfarande ganska ovanligt. |
| s-22
| Är frågorna om könsroller etiska frågor eller konventionsfrågor (jfr s. 274)? |
| s-23
| Är det fråga om rätt och orätt, när man diskuterar, hur uppgifterna i familj och samhälle ska fördelas på könen, om över huvud taget fördelningen ska ta hänsyn till kön? |
| s-24
| I stor utsträckning tycks frågorna röra konventioner, röra vad som är lämpligt mer än vad som är rätt. |
| s-25
| Men frågan om etiskt rätt och orätt kan komma in, om det t.ex. blir så att den roll som tilldelas kvinnan innebär att hon inte får samma möjlighet som mannen att växa, att ställa sin förmåga till andras tjänst, att förverkliga sina möjligheter. |
| s-26
| Då blir det fråga om mänskliga rättigheter (jfr s. 264). |
| s-27
| Familjen |
| s-28
| Att man och kvinna ingår äktenskap och bildar familj har alltid ansetts och anses av de flesta alltjämt som en normal och riktig form för samliv mellan könen. |
| s-29
| Men familjen har i olika kulturmiljöer haft mycket olika utformning. |
| s-30
| I Bibeln omtalas, att det i det gamla Israel inte var ovanligt att en man hade flera hustrur. |
| s-31
| En sådan familjeform kallas polygyni. |
| s-32
| Den kan innebära en ekonomisk fördel för mannen: han försäkrar sig om riklig arbetskraft. |
| s-33
| Men den kan också innebära en ekonomisk börda för honom: han har svårt att försörja flera hustrur. |
| s-34
| Vanlig är polygamin i våra dagar i islamiska länder och hos afrikanska stammar. |
| s-35
| Men industrialiseringen, som tränger fram även där, medför att polygami blir mera kostsam än lönsam. |
| s-36
| Att ha flera hustrur blir en lyx för de rika. |
| s-37
| En etisk fråga i detta sammanhang är, om polygami innebär att kvinnan får lägre människovärde än mannen: det går flera kvinnor på en man. |
| s-38
| Man kan också fråga, om det i ett polygamt förhållande är möjligt för mannen att ge sina hustrur samma omsorg, samma hänsyn, samma kärlek. |
| s-39
| Polygamin bygger på en patriarkalisk uppfattning: mannen (pater = fader) står i centrum. |
| s-40
| Att en kvinna har flera äkta män (polyandri) är ovanligt. |
| s-41
| Polygyni och polyandri är olika former av polygami. |
| s-42
| Vanligare är emellertid monogami: en man och en kvinna hör samman. |
| s-43
| Medan i Gamla testamentet polygami accepteras, är i Nya testamentet monogami den enda godtagbara familjeformen. |
| s-44
| Att en man och en kvinna tillsammans skall bli 'ett kött' och att denna gemenskap utesluter samtidiga band med andra har varit den kristna kyrkans syn på äktenskap och familj genom tiderna. |
| s-45
| Både etiska och ekonomiska skäl gör, att monogami är den vanligaste familjeformen även utanför den kristna traditionen. |
| s-46
| Den monogama familjeformen medför dock många problem, som gör att dess värde ifrågasätts. |
| s-47
| Att skilsmässor är vanliga visar, att enheten mellan dem som ingått äktenskap är svår att bevara. |
| s-48
| En annan svårighet är att många inte finner någon partner. |
| s-49
| Gör monogami det svårare för dem som inte får tillfälle att leva i ett ordnat monogamt äktenskap att finna meningsfulla roller? |
| s-50
| I Bibeln tar både Jesus och Paulus upp de ogiftas problem. |
| s-51
| I nutida svensk debatt hävdar somliga, att man borde ersätta det monogama äktenskapet med någon form av gruppliv mellan män och kvinnor, varigenom inga behövde bli ensamma. |
| s-52
| Mot detta invänds, att även om gruppäktenskap skulle lösa vissa problem, skulle andra problem skapas, då inte längre en man och en kvinna kunde göra anspråk på att få rå om varandra. |
| s-53
| Många av det monogama äktenskapets nuvarande svårigheter beror på ändrade samhälls- och försörjningsförhållanden. |
| s-54
| I äldre tiders samhälle var det mycket som höll samman familjen: man skötte gårdens arbete tillsammans, man hade gemensam fritid, man gick tillsammans i kyrkan. |
| s-55
| Familjen var i regel också stor, inte bara genom att föräldrar gärna ville ha många barn för att få hjälp till gårdens sysslor utan också genom att äldre generationer, kanske också ogifta syskon, stannade kvar på gården. |
| s-56
| Denna grupp människor bildade en 'storfamilj', en företeelse som fortfarande är vanlig i jordbrukssamhällen t.ex. i Asien och Afrika. |
| s-57
| I det industrialiserade samhället utförs försörjningsarbetet inte i hemmet och inte i gemenskap mellan familjens medlemmar. |
| s-58
| Där har också den enskildes läggning och intressen kommit att värderas mera, vilket ofta medför att familjens medlemmar splittras också i fråga om nöjen och i fråga om religiöst engagemang. |
| s-59
| Hemmen har alltmer blivit platser, där man kanske bara sover. |
| s-60
| Samtidigt upplever dock de flesta ett starkt behov av att höra ihop med sin familj, varvid man försöker att använda fritiden för gemensamt familjeliv: framför TV, i bilen, i sommarstugan etc. |
| s-61
| Föräktenskapliga förbindelser |
| s-62
| Man kan som ovan nämnts hävda, att det främst är de ömsesidiga känslorna som håller man och kvinna samman i äktenskap. |
| s-63
| Andra hävdar att den yttre formen, den officiella vigseln, är det som främst binder samman dem. |
| s-64
| En tredje faktor som hör till äktenskapet är den kroppsliga samlevnaden. |
| s-65
| Det finns de som menar, att där kroppsligt samliv förekommer finns äktenskap men där det har upphört, har också äktenskapet upphört. |
| s-66
| I en gången tids svenska bondesamhälle var det en livsnödvändighet, att barn föddes som kunde överta gården och försörja föräldrarna på deras ålderdom. |
| s-67
| Äktenskapet började då med att en man och en kvinna sökte skaffa barn till världen. |
| s-68
| Vigseln blev en bekräftelse på att äktenskapet redan påbörjats. |
| s-69
| Avgörande var trolovningen: att en man och en kvinna kom överens om att bilda familj. |
| s-70
| Fastän äktenskap av samhället bekräftas först med vigseln, räknar svensk lag alltjämt trolovningsbarn som rätta arvingar. |
| s-71
| Sexuellt samliv har emellertid till syfte inte endast att ge upphov till barn. |
| s-72
| Det är också i sig själv uttryck för djup samhörighet mellan en man och en kvinna. |
| s-73
| Det innebär vidare njutning för den enskilde. |
| s-74
| Möjligheten att få del av denna njutning har i vår tid ökats genom preventivmedelsteknik. |
| s-75
| Även om det inte existerar preventivmedel, som absolut kan garantera, att ett samlag inte ger upphov till barn, kan man dock göra tillkomsten av barn högst osannolik. |
| s-76
| Därmed kommer frågan, om sexuellt samliv utanför äktenskapet är etiskt rätt eller inte, i ett nytt läge. |
| s-77
| I nutiden bryter sig åsikterna i hög grad på denna punkt. |
| s-78
| Det finns de som anser att allt sexuellt samliv utanför äktenskapet är etiskt orätt. |
| s-79
| Det finns också de som anser, att inga andra etiska regler bör gälla för det sexuella samlivet än för annat mänskligt umgänge: man äter tillsammans, man pratar tillsammans, man arbetar tillsammans med olika människor. |
| s-80
| Då hindrar ingenting att man också ligger tillsammans. |
| s-81
| De gör alltså ingen klar skillnad mellan att tillfredsställa sexualdriften och att tillfredsställa andra behov. |
| s-82
| En mellanståndpunkt är, att det är etiskt riktigt att begränsa sexuell samlevnad till ett förhållande men att detta förhållande inte behöver vara stadfäst genom vigsel. |
| s-83
| Ett argument för denna ståndpunkt är att samhällsutvecklingen medfört, att äktenskap ingås först långt efter det att pojkar och flickor blivit sexuellt mogna. |
| s-84
| I det nuvarande samhället krävs lång utbildning för de flesta yrken. |
| s-85
| Skall en familj kunna försörja sig genom yrkesverksamhet, måste äktenskapet vänta, kanske till 25-30-årsåldern . |
| s-86
| Skall sexualdriften undertryckas under alla åren från könsmognaden i 15-årsåldern fram till äktenskapsåldern? |
| s-87
| Tre möjligheter tycks föreligga: 1) avhållsamhet fram till äktenskapet, 2) sexuellt samliv före äktenskapet, 3) äktenskap redan under utbildningstiden. |
| s-88
| Alla tre möjligheterna praktiseras, alla medför de också svårigheter. |