| s-1
| Jordens befolkning uppgick vid mitten av 1967 till omkring 3,42 miljarder och ökar årligen med ungefär 2 %. |
| s-2
| Detta motsvarar en ökning av folkmängden med 65 miljoner varje år eller 180000 varje dygn. |
| s-3
| Befolkningstillväxten är störst i utvecklingsländerna, allra störst i Centralamerika med 3,5 %. |
| s-4
| Om denna explosiva folkökning fortsätter, kommer jordens folkmängd att ha fördubblats några år in på 2000-talet, alltså på mindre än 40 år. |
| s-5
| Världsbefolkningens utveckling från år 1650 till 1967 och FN:s prognos till år 2000. |
| s-6
| Bara för några hundra år sedan var folkökningen långsam och reglerades bl.a. genom en hög barndödlighet och en relativt kort livslängd. |
| s-7
| Det industriella genombrottet gav tillsammans med vetenskapliga och tekniska framsteg förutsättningar för en ökad befolkningstäthet, främst i den västliga världen. |
| s-8
| Efter år 1800 har även hygieniska förbättringar och medicinens snabba utveckling lett till en stark nedgång i dödligheten. |
| s-9
| I Europa, Nordamerika och andra områden med västerländsk civilisation har dock en alltför våldsam befolkningsökning kunnat dämpas genom födelsekontroll. |
| s-10
| Rationellt genomförd födelsekontroll är nödvändig. |
| s-11
| I utvecklingsländerna ligger förhållandena annorlunda till. |
| s-12
| I viss utsträckning har även de blivit delaktiga av de medicinska framstegen, men produktionsökningen har där inte på något sätt hållit jämna steg med folkökningen, som fortsätter ohämmat utan egentlig födelsekontroll. |
| s-13
| Följden har blivit att en stor del av befolkningen i dessa områden svälter. |
| s-14
| Ohämmad befolkningsökning har lett till kris i livsmedelsförsörjningen. |
| s-15
| Mänskligheten står därför inför en kris i fråga om livsmedelsförsörjningen. |
| s-16
| Produktionen av livsmedel skulle redan nu behöva ökas med 50 % för att avhjälpa svälten, och vid början av nästa sekel skulle den behöva vara tre gånger så stor som i dag. |
| s-17
| Särskilt är bristen på högvärdigt protein stor i u-länderna. |
| s-18
| Proteinbrist förorsakar låg effektivitet och apati. |
| s-19
| Skall denna kris kunna bemästras? |
| s-20
| Meningarna därom är delade. |
| s-21
| Somliga experter är djupt pessimistiska, andra mer optimistiska. |
| s-22
| På en punkt är alla eniga: naturresurserna måste utnyttjas på ett förnuftigt sätt. |
| s-23
| De får inte skövlas utan måste användas på ett sådant sätt, att de kontinuerligt förnyas. |
| s-24
| Jordförstöringen måste t.ex. stoppas och skadad mark om möjligt restaureras. |
| s-25
| Föroreningen av sjöar och havsområden måste upphöra, så att vattnens produktivitet inte minskar. |
| s-26
| Men den odlade arealen måste också ökas och rationella brukningsmetoder tillämpas inom områden, som nu ger alldeles för låg avkastning. |
| s-27
| Som redan nämnts är bristen på vatten en begränsande faktor för växtodling inom stora delar av världen. |
| s-28
| Konstbevattning kommer till användning inom vissa områden, men möjligheterna till sådan begränsas av den tillgängliga vattenmängden och av den starka avdunstningen. |
| s-29
| Avsaltat havsvatten ställer sig ännu för dyrt för att användas inom jordbruket, men projekt har framlagts att använda atomenergi för detta ändamål. |
| s-30
| Vissa växter kan fördra en viss salthalt, och försök i Israel har visat, att man kan odla sådana på grus- och sandjord, som bevattnas med en blandning av salt och sött vatten. |
| s-31
| På så sätt sparas sötvatten. |
| s-32
| Ett annat lovande försök, också från Israel, går ut på att minska avdunstningen från markytan. |
| s-33
| Man leder vattnet genom ett system av plastslangar direkt till det markskikt i vilket rötterna utvecklas. |
| s-34
| Likaså söker man minska avdunstningen genom att belägga jordytan med någon porös hinna. |
| s-35
| 'Ökenträdgård' i Israel, skapad genom saltvattenbevattning (0,2-0,6 % salt i vattnet). |
| s-36
| Samma sluttning vid planteringen (överst) och tio år senare (nederst). |
| s-37
| På flera håll i världen har man med viss framgång gjort försök med att framkalla regn ur moln genom att bepudra dem med saltstoft. |
| s-38
| Metoden innebär dock risken att angränsande områden kan få för ringa nederbörd. |
| s-39
| Jordarnas innehåll av växtnäringsämne är en avgörande faktor för avkastningen. |
| s-40
| Medan man i Väst-Europa och USA använder stora mängder handelsgödsel inom jordbruket, är sådan gödsling mycket obetydlig i u-länderna eller förekommer inte alls där. |
| s-41
| Det är därför angeläget att undersöka gödslingsbehovet i dessa länder. |
| s-42
| Även behovet av spårelement måste undersökas. |
| s-43
| På detta område har forskningen nått goda resultat. |
| s-44
| Ett exempel från Syd-Australien kan anföras. |
| s-45
| Vissa nyodlade jordar gav mycket dålig avkastning, trots att de brukades och gödslades enligt gängse metoder. |
| s-46
| Sedan man konstaterat, att jorden saknade molybden, kunde man genom tillförsel av 100 g molybden per hektar höja avkastningen upp till 100 gånger. |
| s-47
| Stora förhoppningar knyts till växtförädlingen, när det gäller att öka livsmedelsproduktionen i u-länderna. |
| s-48
| Genom att införa hybridmajs (del 1, s. 155) i Mexico ökades skördarna så att landet nu är självförsörjande med majs. |
| s-49
| I södra Asien har nya högavkastande sorter av ris och vete börjat odlas på allt större arealer. |
| s-50
| De nya rissorterna mognar snabbt, och på sina håll tar man två eller tre skördar om året. |
| s-51
| Den nya vetesorten är kortstråig och tål stora givor av handelsgödsel utan att bilda liggsäd. |
| s-52
| Med majs, hirs och durra bedrivs också växtförädling i Indien. |
| s-53
| Den ökade avkastningen stimulerar odlarna till att vidta även andra förbättringar inom jordbruket. |
| s-54
| En viktig uppgift för växtförädlingen på längre sikt är att försöka få fram sorter med högre proteinhalt och lämplig aminosyrasammansättning i proteinet, alltså en kvalitetsförädling (jfr del 2, s. 59). |
| s-55
| Växtsjukdomar och skadedjur minskar utbytet av odlingen och skadar produkterna under lagring och transport. |
| s-56
| I vissa tropiska länder uppskattas lagringsförlusterna till 50 % av den bärgade grödan. |
| s-57
| Åtgärder för rationell lagring, konservering och distribution av livsmedel är därför mycket angelägna. |
| s-58
| Lämpliga metoder för bekämpning av alla slag av skadegörare på den växande grödan måste också utarbetas. |
| s-59
| Härvid bör man om möjligt ge företräde åt biologiska bekämpningsmetoder (s. 69). |
| s-60
| Resistensförädling mot bl.a. svampsjukdomar hos kulturväxterna har redan givit goda resultat och torde kunna få ännu större betydelse. |
| s-61
| Proteinförsörjningen kan förbättras genom kvalitetsförädling av kulturväxter, ökad odling av baljväxter, husdjursförädling, ökad fiskodling, rationell användning av havsfiskets fångster. |
| s-62
| Från energisynpunkt är det fördelaktigt med korta näringskedjor (s. 48). |
| s-63
| Trots detta överförs en stor del av jordens gröda genom husdjur till animaliska födoämnen. |
| s-64
| Med tanke på proteinförsörjningen kan väl detta åtminstone till en del försvaras - även i en svältande värld. |
| s-65
| Men det är viktigt, att förlusterna inte blir onödigt stora. |
| s-66
| I alla u-länder krävs därför en målmedveten husdjursavel med sikte på förädling av djuren till hög produktivitet, och vidare forskning för att få fram lämpliga foderväxter. |
| s-67
| Proteinrika växter, främst baljväxter som ärter och bönor, inte minst den värdefulla sojabönan, bör få större odlingsarealer i tropikerna. |
| s-68
| Genom sin kvävefixerande förmåga är baljväxterna också särskilt värdefulla i växtföljden. |
| s-69
| Fiskodling i dammar och grunda lagunområden ökar tillgången på proteinrik föda i de tätast befolkade områdena av världen, t.ex. Kina och Indonesien, men även i tropiska Afrika. |
| s-70
| Där väljer man för odling snabbväxande planktonätande fiskarter, och utbytet kan överträffa skördeutbytet på motsvarande landareal. |
| s-71
| I diskussionen om världens proteinförsörjning har man ofta ställt överdrivna förväntningar på havsfisket. |
| s-72
| Som redan antytts, är havets resurser dock begränsade. |
| s-73
| Efter andra världskriget har framför allt Japan och Sovjetunionen byggt ut havsfisket till mycket hög effektivitet och till global omfattning. |
| s-74
| Stora högmekaniserade fiskeflottor med utrustning för konservering av fångsterna ombord eller vid baser i andra länder bedriver nu ett intensivt fiske inte bara på de gamla rika fångstplatserna i Nordatlanten och norra delen av Stilla oceanen utan också i övriga delar av dessa hav och i Indiska oceanen. |
| s-75
| Till större delen går fångsterna åt för att täcka dessa länders egna behov. |
| s-76
| I viss utsträckning har de dock kommit andra behövande folk till godo, liksom tekniskt bistånd kunnat lämnas för utveckling av fisket i en del u-länder. |
| s-77
| I Peru och Chile har på senare år utvecklats ett fiske, som till kvantitet överträffar varje annat lands. |
| s-78
| Det är den rika produktionen i Humboldtströmmen som utnyttjas, men så gott som hela fångsten används till framställning av fiskmjöl. |
| s-79
| Detta exporteras till USA och Europa och används där som fodermedel för fjäderfä och andra husdjur - en med tanke på proteinbristen i u-länderna föga rationell användning av det värdefulla fiskproteinet. |
| s-80
| Samma sak gäller också till stor del de nya stora fiskena i Syd- och Sydvästafrika, vilka är baserade på den rika produktionen i Benguelaströmmen. |
| s-81
| På flera håll i världen har man på senare tid kunnat konstatera ett tydligt överfiske av olika fiskslag, och FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) räknar med att man på sin höjd skulle kunna fördubbla världens fiskfångst. |
| s-82
| Havsalger (röd-, brun- och grönalger) används som människoföda i Ostasien (del 1, s. 26). |
| s-83
| Särskilt i Japan ingår alger i den dagliga kosten, och flera arter odlas i stor skala vid grunda havsstränder. |
| s-84
| En omfattande forskning bedrivs också över odlingsmetoder och algernas användning. |
| s-85
| Det är troligt, att havsalger kommer att få en avsevärt större betydelse än hittills för livsmedelsförsörjningen. |
| s-86
| Biotekniska metoder för livsmedelsproduktion: industriell algodling, framställning av protein ur bergolja, framställning av fett och protein ur kolhydrat, framställning av essentiella aminosyror. |
| s-87
| Med tanke på betydelsen av korta näringskedjor har man diskuterat möjligheten att direkt utnyttja plankton som människoföda. |
| s-88
| Att från havsvattnet sila plankton i tillräckliga mängder låter sig dock knappast göra. |
| s-89
| Mer realistiska är de försök som på många håll utförts med odling av encelliga alger i industriell skala. |
| s-90
| Lovande resultat har t.ex. erhållits med sötvattensgrönalgen Chlorella. |
| s-91
| Denna alg är rik på bl.a. fett och protein och har visat sig lämplig som tillskottsfoder vid uppfödning av svin och kycklingar. |
| s-92
| Under gynnsamma betingelser har avkastningen varit mycket tillfredsställande. |
| s-93
| Andra biotekniska metoder av stort intresse är de som under senare år framkommit för att utvinna fett och protein ur bergolja. |
| s-94
| För detta har man använt jästsvampar och vissa bakterier. |
| s-95
| Kvantitativt är utbytet mycket tillfredsställande, och om högrenade kolväten används som odlingssubstrat, blir produkten även kvalitativt fullgod och kan användas som inblandning även i livsmedel för människor. |
| s-96
| I varje fall kan detta protein bli av stort värde som tillskottsfoder för husdjur. |
| s-97
| De sist berörda metoderna att framställa protein bygger på en råvara (bergolja), som visserligen ännu finns i stora kvantiteter, men som inte förnyas. |
| s-98
| Men man känner också många jästsvampar, som bildar protein och fett av kolhydrat, och som kan odlas på olika biprodukter från industrin, såsom socker ur sulfitlut eller melass. |
| s-99
| Vissa bakterier kan också utnyttjas för framställning av essentiella aminosyror. |
| s-100
| Även om jordens livsmedelsproduktion skulle kunna ökas i avsevärd utsträckning, kommer under alla förhållanden en rationellt genomförd födelsekontroll att bli nödvändig i hela världen. |