| s-1
| Kan en hund se vad ett fotografi föreställer? |
| s-2
| Javisst, men den tycker inte att det är särskilt intressant. |
| s-3
| Fotot kan inte användas, rör sig inte och är inte ens i naturlig storlek. |
| s-4
| Därför fångar det inte hundens intresse. |
| s-5
| Hunden kan finna ett visst nöje i att titta på TV, speciellt när det sänds djurprogram. |
| s-6
| Då går den ofta bakom apparaten och kikar efter vad det kan vara för fyrbenta varelser som finns där. |
| s-7
| Men hunden hittar ingen, ger upp och går och lägger sig igen. |
| s-8
| Tittar några minuter. |
| s-9
| Sedan somnar den. |
| s-10
| Det lär dock inte vara någon direkt kritik av TV-programmen för enligt doc. Göran Bergman, vid universitetet i Helsingfors, saknar hunden förmåga att imitera. |
| s-11
| Till skillnad mot t.ex. aporna. |
| s-12
| Här i landet finns nu ca 400000 hundägare. |
| s-13
| De flesta är mycket intresserade av sina djur. |
| s-14
| Därför anordnades i veckoslutet ett hundsymposium i Stockholm där olika forskare lade fram sina rön om 'det bästa hos människan'. |
| s-15
| Varför skaffar man sig en hund? |
| s-16
| Många är motståndare till att ha en hund i staden. |
| s-17
| Motståndarna är ofta av någon anledning rädda för hundar. |
| s-18
| Men vi får inte glömma den nytta en hund kan göra i samhället. |
| s-19
| Ledarhunden för den synskadade, vakthunden för den som behöver trygghet, polishunden när våldsbrotten bara ökar. |
| s-20
| Jakthunden som tycker det är roligt att hjälpa jägaren i jakten, 'knarkhunden' i narkotikaproblemet. |
| s-21
| Och inte minst sällskapshunden. |
| s-22
| Vid symposiet berättade prof. Hans-Jörgen Hansen vid Statens veterinärmedicinska anstalt att det allt oftare händer att en psykiater ordinerar en deprimerad patient att skaffa sig hund. |
| s-23
| Det finns många fördomar när det gäller hundens skötsel. |
| s-24
| Om utfodring bl.a. . |
| s-25
| Prof. Stig Larsson vid universitetet i Odense påpekar att man ofta ger hunden ett mål mat per dag. |
| s-26
| Det är fel. |
| s-27
| Hunden skall utfordras två, helst tre gånger per dag. |
| s-28
| Det finns också människor som klarar sig med ett mål mat. |
| s-29
| Men såväl hund som människa mår bättre, och tillgodogör sig näringsämnen bäst, om maten delas upp på flera mål. |
| s-30
| Hur klok? |
| s-31
| Hur klok är egentligen en hund? |
| s-32
| Doc. Göran Bergman, själv taxägare, lade fram många intressanta resultat från sitt arbete. |
| s-33
| En hundägare kan komma med de mest fantastiska skildringar om sin hunds klokhet. |
| s-34
| Men tyvärr, för oss hängivna hundägare, är hundforskarna betydligt mer kallsinniga på den punkten. |
| s-35
| En klok hund är en erfaren hund. |
| s-36
| En ung hund är en oerfaren hund och alltså inte 'klok'. |
| s-37
| Men den blir det genom sin erfarenhet. |
| s-38
| Hur uppfattar hunden omvärlden? |
| s-39
| Vad synen beträffar så ser en hund som en något närsynt människa utan glasögon. |
| s-40
| Här kan också hundens temperament och nyfikenhet spela en roll. |
| s-41
| De flesta hundar kan känna igen människor på avstånd som varierar mellan 30 och 180 meter. |
| s-42
| På de längsta avstånden är det ofta kläderna som ger en vägledning. |
| s-43
| I mörkret ser hunden något bättre än en människa. |
| s-44
| Synförmågan är dock inte särskilt god i svagt ljus. |
| s-45
| Hundar tycker t.ex. inte särskilt mycket om att gå i trappor i mörker. |
| s-46
| Hur är det med hundens färgseende? |
| s-47
| Försök har visat att det går att lära en hund att skilja på matskålar med olika färger. |
| s-48
| Men den har inte någon särskild nytta av det och det är därför betydelselöst för hunden. |
| s-49
| Vi måste också komma ihåg att hunden i stort härstammar från vargen och är ett djur som jagar i skymning. |
| s-50
| Då är färgerna irrelevanta i sammanhanget. |
| s-51
| Hunden glömmer inte |
| s-52
| Hunden har sin största hjälp i ett fantastiskt luktsinne. |
| s-53
| Vi människor kan aldrig föreställa oss den enorma doftvärld en hund lever i. |
| s-54
| Hundens luktslemhinnor upptar en yta som är 1000 till 10000 gånger större än hos oss. |
| s-55
| Men hur kommer det sig att en hund kan spela oskyldig efter ett busstreck, om den inte har förmåga till en större tankeverksamhet? |
| s-56
| Där kommer hundens associationsförmåga in i bilden. |
| s-57
| Hunden sammanknippar dofter och händelser från en tidigare upplevelse med något som händer senare. |
| s-58
| Den kan ha fått bannor för något den gjort, det glömmer inte hunden. |
| s-59
| Men den kan också ha klarat sig ifrån det vid ett liknande tillfälle. |
| s-60
| Nu chansar hunden och förefaller alltså oskyldig. |
| s-61
| Doc. Bergman påpekade att det möjligen finns en lägre intelligens hos hunden. |
| s-62
| Den drömmer ju bl.a. men ofta efter stora aktiviteter. |
| s-63
| Doc. Bergman berättade om en egen upplevelse där hans dåvarande hund, en skotte, råkade i slagsmål med en annan hund. |
| s-64
| Efter sju år kom de med båt till samma ställe. |
| s-65
| Skotten blev aggressiv då dofterna närmade sig hans nos. |
| s-66
| Huset syntes inte. |
| s-67
| Väl på bryggan hoppade skotten i land och anföll gårdens nya, men betydligt fogligare, hund av samma ras som den förra. |
| s-68
| Doftminnet från slagsmålet satt kvar efter sju år. |
| s-69
| En hund glömmer aldrig en sådan upplevelse. |
| s-70
| Vid symposiet lades fram många intressanta synpunkter. |
| s-71
| Och vad gör det egentligen oss hundägare om intelligensen är klokhet som kommer genom erfarenhet? |
| s-72
| Eller som doc. Göran Bergman avslutade sitt anförande: |
| s-73
| - De som inte tycker om hundar skall naturligtvis inte skaffa någon hund. |
| s-74
| Men vi andra skall allt göra det. |