| s-1
| 1 januari 1972 inleds myntreformen. |
| s-2
| En ny lag om rikets mynt träder i kraft. |
| s-3
| Femöringen blir mindre. |
| s-4
| Vi får också nya femkronorsmynt. |
| s-5
| Dessa ska bli vanliga mynt. |
| s-6
| De ska till exempel kunna användas i automaterna på samma sätt som enkronan. |
| s-7
| Under en övergångsperiod på ett halvår gäller både den gamla och nya femöringen. |
| s-8
| 1 juli 1972 slopas alla ett- och tvåöringar och den gamla femöringen. |
| s-9
| Ett- och tvåöringen och gamla femöringen blir då ogiltiga. |
| s-10
| Våra vanliga mynt kommer att se ut så här: |
| s-11
| De gamla två- och femkronorsmynten blir inte ogiltiga, men de finns bara i mycket litet antal. |
| s-12
| Femkronorssedeln finns kvar. |
| s-13
| Den och alla andra sedlar gäller som förut. |
| s-14
| En limpa för 2:57 |
| s-15
| Hur kan detta vara möjligt när det varken finns ettöringar eller tvåöringar? |
| s-16
| Jo, det går. |
| s-17
| Efter den 1 juli 1972 gäller nämligen en lag om avrundning. |
| s-18
| Den säger i princip följande: |
| s-19
| Belopp som slutar på 1 eller 2 öre ska avrundas nedåt till närmaste tiotal. |
| s-20
| Belopp som slutar på 3 eller 4 öre ska avrundas uppåt till närmaste femtal. |
| s-21
| Slutar beloppet på 6 eller 7 öre ska det avrundas nedåt till närmaste femtal. |
| s-22
| Och slutar det på 8 eller 9 öre ska det avrundas uppåt till närmaste tiotal. |
| s-23
| Den här teckningen visar hur avrundningen görs: |
| s-24
| Men det är endast slutsumman på kassakvittot som ska avrundas. |
| s-25
| Inte de enskilda varupriserna. |
| s-26
| Limpan som har kostat 2:57 kan göra det också i fortsättningen. |
| s-27
| Och fortfarande kan bensin säljas för 98 öre litern. |
| s-28
| Exempel: |
| s-29
| Om du tankar 22 liter bensin för 98 öre litern kostar detta 21:56. |
| s-30
| Då avrundas slutsumman nedåt till 21:55. |
| s-31
| Tankar du 23 liter blir det 22:54 som avrundas uppåt till 22:55. |
| s-32
| Testa dig själv: |
| s-33
| Om du köper en halv liter mjölk för 0:78, en limpa för 2:57 och ett halvt kilo margarin för 2:87 gör detta sammanlagt 6:22. |
| s-34
| Hur mycket skall du betala? |
| s-35
| Men om margarinet gick på 2:88 och slutsumman blev 6:23. |
| s-36
| Hur mycket skulle du få betala då? |
| s-37
| (De rätta lösningarna hittar du längst ner.) |
| s-38
| Ingen förlorar på myntreformen. |
| s-39
| Men mycket blir enklare. |
| s-40
| Eftersom endast slutsummorna avrundas rör det sig bara om ett eller två öre vid varje inköp. |
| s-41
| Och det hela är uträknat så att det jämnar ut sig i längden för alla parter. |
| s-42
| Fördelen är att vi får färre mynt att hålla reda på. |
| s-43
| Handel och konsumenter slipper att räkna och hantera en mängd småmynt. |
| s-44
| Köerna vid kassorna blir mindre. |
| s-45
| Det har också visat sig att ett- och tvåöringarna för det mesta bara går i ena riktningen. |
| s-46
| Handeln ger tillbaka med dem. |
| s-47
| Och köparna betalar sällan med dem. |
| s-48
| Statens pris- och kartellnämnd övervakar. |
| s-49
| Det är riksdagens avsikt att myntreformen inte ska leda till prisändringar. |
| s-50
| Därför gäller avrundningen endast då slutsumman ska betalas. |
| s-51
| Detta är särskilt viktigt med tanke på många varor som väger tungt i hushållens budget. |
| s-52
| Till exempel smör, bröd, kött, mjölk måste fortfarande kunna ha styckepriser som inte slutar med fem eller noll öre. |
| s-53
| Inte heller ska sådant som literpriserna på bensin eller markeringsavgiften för telefonsamtal ändras därför att ett- och tvåöringarna försvinner. |
| s-54
| Statens pris- och kartellnämnd följer prisutvecklingen noga. |
| s-55
| Man kommer särskilt att uppmärksamma tendenser mot ökad prissättning i femöressteg. |
| s-56
| (De rätta lösningarna är 6:20 resp. 6:25.) |