| s-1
| Förändringar i organisation |
| s-2
| Låg- och mellanstadiet |
| s-3
| Eleverna får läsa engelska redan från årskurs 3 (tidigare från årskurs 4). |
| s-4
| I slöjd blir undervisningen densamma för pojkar och flickor utan indelning i grupper efter kön. |
| s-5
| Alla elever får undervisning i såväl textilslöjd som trä- och metallslöjd. |
| s-6
| Högstadiet |
| s-7
| Engelska blir obligatoriskt hela högstadiet igenom (tidigare var det obligatoriskt t o m årskurs 7, sedan frivilligt). |
| s-8
| Musik, teckning och slöjd blir obligatoriska ämnen med samma antal timmar för samtliga. |
| s-9
| Musik förekommer i årskurserna 7 och 9, teckning och slöjd i samtliga årskurser. |
| s-10
| Eleverna får välja slöjdart varje år, antingen textilslöjd eller trä- och metallslöjd. |
| s-11
| Hemkunskap och barnkunskap kommer att ingå obligatoriskt i årskurserna 8 och 9 (tidigare var hemkunskap obligatorisk i årskurs 7 och kunde sedan väljas frivilligt). |
| s-12
| Praktisk yrkesorientering (pryo), dvs praktik på en arbetsplats, skall alla elever i årskurs 9 ha under två veckor. |
| s-13
| Tidigare förekom pryo i årskurs 8. |
| s-14
| Den praktiska yrkesorienteringen förberedes genom särskilda studiebesök under årskurs 8. |
| s-15
| Nya tillvalsämnen |
| s-16
| På högstadiet skall varje elev välja ett av fyra tillvalsämnen: * språk (franska eller tyska) * ekonomi * teknik * konst |
| s-17
| De tre senare har såväl teoretiska som praktiska inslag. |
| s-18
| Val av kurs |
| s-19
| I engelska, B-språk (franska och tyska) och matematik har eleverna att välja mellan allmän (lättare) och särskild (svårare) kurs. |
| s-20
| Tillträde till högre studier |
| s-21
| Samtliga tillvalsämnen ger lika behörighet till gymnasiestudier. |
| s-22
| Fritt valt arbete |
| s-23
| Ett helt nytt inslag i grundskolan blir fritt valt arbete. |
| s-24
| Två veckotimmar skall ägnas åt detta under varje år på högstadiet. |
| s-25
| Tiden får inte användas till fortsatt undervisning i obligatoriska ämnen eller tillvalsämnen, utan eleverna skall välja aktiviteter efter intresse på andra områden. |
| s-26
| Skolstyrelsen i varje kommun bestämmer efter samråd med lärare och elever vilka aktiviteter som skall erbjudas eleverna. |
| s-27
| Uppläggningen kommer alltså att växla från kommun till kommun, från skola till skola. |
| s-28
| Betyg ges inte i fritt valt arbete. |
| s-29
| Gemensamt för alla stadier |
| s-30
| I kommuner med finskspråkig befolkning kan skolstyrelsen besluta att finska skall ingå i skolans undervisning för elever som har finska som modersmål. |
| s-31
| Högst två veckotimmar får användas för detta ämne under varje årskurs. |
| s-32
| På motsvarande sätt kan undervisning i andra minoriteters språk ordnas, om skolstyrelsen så beslutar. |
| s-33
| Kristendomskunskap byter namn och kallas religionskunskap. |
| s-34
| Orienteringsämnen blir ett sammanfattande begrepp för en del ämnen: på lågstadiet religionskunskap och hembygdskunskap på mellanstadiet religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi och naturkunskap på högstadiet religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, fysik och kemi |
| s-35
| Undervisningen kan delas upp på varje ämne för sig eller samordnas i lektioner med inslag från två eller flera av dessa ämnen. |
| s-36
| Läroplanen anger hur många timmar som ungefärligen skall användas för varje ämne under läsåret. |
| s-37
| Betyg ges som tidigare i skalan 1-5 med 5 som högsta betyg. |
| s-38
| Antalet betygsättningstillfällen har reducerats, och betyg ges bara efter vårterminen i årskurserna 3, 6 och 7. |
| s-39
| Därefter ges betyg varje termin. |
| s-40
| I övrigt kommer skolan att på annat sätt informera hemmen om elevernas skolarbete och studieresultat. |
| s-41
| Förändringar i ämnesinnehåll |
| s-42
| Den nya läroplanen innebär också att ämnesinnehållet i en del ämnen förändras och förnyas. |
| s-43
| Här ges några exempel. |
| s-44
| I svenska utökas undervisningen i dramatisk framställning och i film- och TV-kunskap. |
| s-45
| Det kulturorienterande inslaget blir större. |
| s-46
| Man fäster större vikt vid elevernas spontana förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt. |
| s-47
| Innehållet i ämnet matematik förändras och moderniseras, så att undervisningen i större utsträckning utgår från elevernas erfarenheter och föreställningar och grundas på förståelse. |
| s-48
| Eleverna kommer alltså att i större utsträckning få arbeta med konkret material. |
| s-49
| I ämnet musik förändras såväl innehåll som arbetssätt. |
| s-50
| Man skall mer än tidigare knyta an till elevernas spontana musikintresse. |
| s-51
| Förstärkning av vissa ämnesinslag |
| s-52
| Undervisningen blir utökad i bl a * miljöfrågor * sexual- och samlevnadsfrågor * könsrollsfrågor * internationella frågor och problem * trafik * alkohol, narkotika och tobak |
| s-53
| Undervisning i dessa moment ingår i flera av skolans ämnen. |
| s-54
| En samordning av undervisningen i dessa ämnen blir därför nödvändig. |
| s-55
| Förändringar i skolans inre arbete |
| s-56
| En viktig uppgift för skolan är att öka elevernas engagemang och medansvar i skolarbetet. |
| s-57
| Eleverna kommer att få ökat medinflytande i planeringen av sitt skolarbete men också vidgat ansvar för det. |
| s-58
| Varje skola får vidare ökat pedagogiskt ansvar med större möjligheter att själv planera undervisning och arbetssätt. |
| s-59
| Skolarbetet kan därför bli olika upplagt i olika skolor, även om ämnena är desamma. |
| s-60
| Skolstyrelserna får ett vidgat ansvar också för vissa pedagogiska frågor. |
| s-61
| Arbetsområden eller intresseområden är begrepp som kommer att användas i större utsträckning än tidigare. |
| s-62
| Härmed menas stoffenheter, som eleverna kan överblicka och till väsentlig del bearbeta på egen hand. |
| s-63
| Undervisningen samlas kring ett tema, som kan beröra ett eller flera ämnen. |
| s-64
| 'Att skydda, vårda och förbättra vår miljö' är exempel på ett arbetsområde som berör ämnena naturkunskap, samhällskunskap och geografi. |
| s-65
| För ett sådant arbetsområde kan man även tänka sig en samverkan med ämnen som svenska, musik och teckning. |
| s-66
| För att göra skoldagen mindre splittrad kan man organisera undervisningen i längre arbetspass än de traditionella 40 minuterna. |
| s-67
| Studiearbetet förläggs enligt den nya läroplanen i huvudsak till skolan. |
| s-68
| Hemuppgifter blir i stor utsträckning frivilliga för eleverna. |
| s-69
| Ökad vikt kommer att läggas vid att individualisera undervisningen men också vid att öva eleverna i samarbete. |
| s-70
| I en skola för alla är det inte realistiskt att kräva samma prestationer av alla elever. |
| s-71
| Varje elev måste få möjlighet att göra det bästa möjliga av sina förutsättningar. |
| s-72
| Samarbetet övas bland annat genom att eleverna får arbeta tillsammans i grupper av varierande storlek. |
| s-73
| Skolan får ökade möjligheter att ge specialundervisning. |
| s-74
| Det kan ske antingen i specialklass eller genom samordnad specialundervisning. |
| s-75
| I sistnämnda fall går eleven i vanlig klass men får vissa timmar hjälp av speciallärare, t ex i klinik. |
| s-76
| Specialläraren kan också komma till klassrummet och arbeta tillsammans med läraren i den vanliga klassen. |
| s-77
| Skolstyrelse, skolledare och lärare får också ökade möjligheter att inom vissa ramar planera undervisningen så som bäst passar för den enskilda skolan. |
| s-78
| I en del ämnen har läraren fler timmar än den enskilde eleven. |
| s-79
| Det är inte exakt fastslaget hur denna tid skall användas. |
| s-80
| Uppdelning av eleverna i grupper är en möjlighet. |
| s-81
| På högstadiet kan två eller flera lärare samverka under en och samma lektion. |
| s-82
| Man kan också använda resurserna för medverkan av experter, assistenter eller biträden eller för inköp av särskilda, väl utvecklade läromedel. |