Dependency Tree

Universal Dependencies - Swedish - Talbanken

LanguageSwedish
ProjectTalbanken
Corpus Parttest

Select a sentence

s-1 Åderförkalkning har blivit ett begrepp som bland lekmän och lärde användes för att förklara den försämring i hjärnans funktion som med stigande ålder drabbar oss alla.
s-2 Hos somliga kan en sådan funktionsnedsättning vara ringa och långsamt insättande och är att betrakta som ett led i det normala åldrandets process.
s-3 Hos andra däremot kan nedsättningen vara snabbt insättande och ta sig dramatiska uttryck och kan leda till sådana tillstånd som betecknas som senil demens.
s-4 Det är patienter med dessa tillstånd som utgör en stor procent av det klientel som i dag vårdas ålderdomshem, långvårdskliniker och mentalsjukhus.
s-5 I bästa fall kan de nödtorftigt sköta sig själva eller enklare rutingöromål, i sämsta fall är de helt borta från denna världen.
s-6 Det råder inget tvivel om att förändringar i hjärnans kärl i majoriteten av fall är orsaken till dessa grava symtom och man måste ha klart för sig att i denna grupp kan någon behandling inte erbjudas.
s-7 Det är emellertid säkert att det finns fall där den bakomliggande orsaken är av annan natur.
s-8 Det är bland dessa sistnämnda man över huvud taget kan tänkas fram till någon form av åtgärd som kan leda till förbättring.
s-9 Anledningen till denna mycket försiktiga optimism är att man under senare år funnit att somliga av dessa fall har haft god nytta av ett operativt ingrepp.
s-10 Det rör sig alltså om fall där orsaken till patientens symtom inte primärt är åderförkalkning utan i stället beror en sannolik störning i cirkulationen av den vätska som omger hjärnan.
s-11 En sådan cirkulationsstörning kan bero ett mekaniskt hinder men också att balansen mellan nybildning och försvinnande av denna vätska är störd.
s-12 Borrar hål
s-13 I sådana fall kan neurokirurgerna borra ett litet hål i skallen och föra in ett tunt rör i hjärnans hålrum.
s-14 Röret leds sedan ner under huden halsen vidare in i en av halsvenerna och får utmynna i hjärtats högra förmak.
s-15 Det är för övrigt samma operationsmetod som användes hos barn som föds med s k vattenskalle.
s-16 Ett sådant operationsförfarande kan leda till 'normalisering' av den störda cirkulationen och kan understundom ge påfallande förbättringar i hjärnans funktion.
s-17 Det är framför allt i USA som man tillämpat denna behandlingsmetod äldre patienter med nedsatt hjärnfunktion.
s-18 När man talar med svenska experter om detta ställer de flesta sig ganska tveksamma:
s-19 'Skriv inte om detta med för stora bokstäver.'
s-20 'Väck inget hopp om det.'
s-21 De rapporter som föreligger har trots detta motiverat en planmässig forskning, bl a lasarettet i Lund, ett projekt där både psykiater, neurologer, neurokirurger och röntgenologer är engagerade.
s-22 SDS har talat med en av deltagarna i den vetenskapliga undersökningen, röntgenologen dr Sten Cronqvist i Lund.
s-23 Problem
s-24 Vi måste lära oss att respektera och acceptera att åldrandet ofta leder till tillstånd där ingen terapi finns.
s-25 Det är emellertid å andra sidan i grunden fel att bunta ihop gamla människor institutioner bara för att de är gamla, säger dr Cronqvist.
s-26 Vi måste i det enskilda fallet inta en aktiv attityd för att utröna om något kan göras för att patientens tillvaro skall bli drägligare.
s-27 S:t Lars sjukhus i Lund tillhör mer än hälften av de patienter som årligen intas, gruppen åldringar.
s-28 Om bara en procent eller ännu mindre kan erbjudas en behandling av det slag som berörts ovan, vore det en enorm vinst, både det mänskliga och det praktiska planet.
s-29 Det stora problemet är emellertid just att spåra upp de fall där förutsättning finns för ett operativt ingrepp, dvs de fall där en cirkulationsrubbning i hjärnvätskan kan tänkas föreligga.
s-30 Genom den utrustning som finns röntgendiagnostiska avdelningen vid lasarettet i Lund, en s k gammakamera, finns nu möjligheter att studera dessa cirkulationsförhållanden.
s-31 Det är emellertid inte fråga om någon form av röntgenapparatur.
s-32 Detektor
s-33 Till skillnad från en vanlig röntgen som innebär att röntgenstrålar skickas tvärsigenom patienten och avsätter en bild röntgenfilmen sprutas, när gammakameran användes, ett radioaktivt ämne direkt in i patienten.
s-34 Detta ämne, som alltså själv utsänder strålar kan via en detektor överföras till ett oscilloskop där man erhåller en bild som olika sätt kan registreras.
s-35 När det gäller de äldre patienterna där man önskar undersöka hjärnvätskans cirkulation sprutas det radioaktiva ämnet in i ryggmärgsvätskan och man kan med hjälp av gammakameran följa ämnets passage, om denna är fördröjd eller sker vägar som avviker från det normala mönstret.
s-36 Gammakameran har emellertid också ett annat användningsområde som ingår i rutinutredningarna vid den neuroradiologiska sektionen röntgenavdelningen.
s-37 Det radioaktiva ämnet kan i stället för att som i det ovan angivna exemplet sprutas in i ryggmärgsvätskan, i stället tillföras direkt till patientens blod.
s-38 Utan besvär
s-39 Hos patienter som har en tumör i hjärnan, hjärnblödning eller blodpropp i hjärnans kärl, sker en ansamling av det radioaktiva materialet inom tumören, inom blödningshålan eller i den hjärnvävnad som skadats i anslutning till blodproppen.
s-40 Det innebär alltså att man motsvarande det 'skadade' området får en ökad strålning i jämförelse med den omkringliggande vävnaden och att denna skillnad mellan abnorm och normal vävnad kan iakttagas med hjälp av gammakameran.
s-41 Den detektor som uppfångar strålningen kan vridas kring patientens huvud och rutinmässigt tar man hos patienter med misstanke en sådan 'skada' fem olika projektioner, vilket kan ske under loppet av 20-30 minuter.
s-42 Det är alltså en snabb undersökning och dessutom försiggår hela proceduren utan minsta besvär för patienten frånsett ett stick i armen, samma sätt som när sänka tages.
s-43 snart registreringarna är klara kan patienten i princip resa sig från sin brits utan några kvarstående besvär.
s-44 300 vårddagar
s-45 Gammakameran ger inte lika fullständig bild av hjärnan som en s k luftskalle eller en s k färgskalle, men båda dessa undersökningar är besvärande för patienten och kräver också att patienten intages sjukhus.
s-46 Eftersom undersökning med gammakameran är lätt att genomföra och som påpekas utan besvär för patienten, ger alltså gammakameran oss möjligheter att undersöka också polikliniska patienter.
s-47 Det är framför allt neurologerna som tagit fasta detta.
s-48 De är av den uppfattningen att kombinationen undersökning med gammakameran och en klinisk undersökning av en erfaren neurolog erbjuder både diagnostiska och praktiska fördelar.
s-49 Professor Ragnar Muller vid neurologiska kliniken har gjort ett försiktigt överslag de besparingar som kan göras genom att bedriva utredningsarbetet polikliniskt detta sätt.
s-50 Försiktig beräkning visar att en besparing 75000 kronor, ungefär 300 vårddagar hade kunnat sparas redan under gammakamerans första användningsår.
s-51 Gammakameran har också andra användningsområden utöver de två som nämnts här ovan.
s-52 Den kan t ex användas också för att spåra tumörer i exempelvis skelett, lungor och njurar.
s-53 Det kan förefalla vådligt att tillföra radioaktiva ämnen till patienten med tanke den strålning som sker, men med de mängder som i dag behöver användas för ett gott resultat är stråldosen mindre, eller i alla fall inte större än vad patienten erhåller vid en ordinär undersökning.
s-54 I en del fall - hur många vet man inte - av senil sinnessvaghet har forskarna funnit att det beror för mycket hjärnvätska som hjärnans vävnader inte kan tillgodogöra sig.
s-55 I dessa fall orsaken alltså inte är den vanliga höggradig åderförkalkning, finns chansen att återföra patienten till ett normalt liv genom en operation av det slag som återges skissen här intill
s-56 Hjärnkirurgen borrar ett litet hål i kraniet och för in en sond i hjärnans hålrum.
s-57 Den leds vidare under huden bakom örat, in i en av halsvenerna och utmynnar i hjärtat.
s-58 detta sätt fungerar hjärtat som en pump som håller hjärnhålorna fria från överflödig vätska
s-59 Dr Sten Cronqvist förordar en 'storstädning' mentalsjukhusen.
s-60 Det skulle kunna återföra många patienter till ett normalt liv
s-61 Med s k hjärnscintigrafi får forskarna en sådan här bild av patientens hjärna ett mycket enkelt sätt.
s-62 Metoden är snarlik till gammakameran som är beskriven i artikeln, men tar något längre tid.
s-63 Den röda fläcken bilden är en stor hjärntumör.
s-64 Undersökningen med gammakameran i Lund tar inte längre tid än cirka tjugo minuter och sker fullständigt smärtfritt för patienten

Text viewDownload CoNNL-U